Etikettarkiv: Vuxenpsykiatri

Psykologer gör stor skillnad vid långvarig smärta

Laura Krohn, leg. psykolog på Kognitiva Teamet Rehab, smärt- och stressrehab i Stockholm.

Vid långvarig smärta är det psykologiska perspektivet centralt. Många patienter med långvarig smärta kan öka sin livskvalitet och få hjälp att hitta hållbara strategier för smärthantering när de behandlas av multimodala team där psykologer ingår.

Det bedrivs dessutom mycket forskning på området, om vad som hjälper vid långvarig smärta.
– Multimodala team som behandlar patienter med långvarig smärta finns i hela landet, men i dagsläget är det en relativt liten del av den totala patientgruppen som får psykologisk behandling. Men det är ett forskningsintensivt och viktigt behandlingsområde, säger Laura Krohn, leg. psykolog på Kognitiva Teamet, smärt- och stressrehab i Stockholm. Hon har tidigare arbetat i primärvården och arbetar nu med smärtrehabiliteringspatienter som en del av ett multimodalt team med läkare, psykolog, fysioterapeut och arbetsterapeut.
Psykologisk smärtrehabilitering handlar till stor del om att erbjuda patienten kunskap om och ett annat förhållningssätt till långvarig smärta. Under behandlingens gång får patienten ta del av olika strategier för att hantera smärtan och sin livssituation, i syfte att öka livskvaliteten.

”Det finns en tydlig koppling mellan psykiska faktorer och långvarig smärta.”

Analytiskt detektivarbete
– Många associerar i första hand långvarig smärta till fysiska och medicinska faktorer, men det finns en tydlig koppling till psykiska faktorer. Det som tilltalar mig med just smärtrehabilitering är att det är lite av ett detektivarbete att analysera patientens problematik. Faktorerna kopplade till långvarig smärta är komplexa och det gäller att få grepp om patientens behov. Det är inte ovanligt att patienten har en livssituation som tar mycket tid och kraft, eller tidigare gått igenom påfrestande händelser, säger Laura Krohn. Många får också följdproblem av smärtan, som trötthet, koncentrationsproblem och depression.
En utmaning är att nå ut med budskapet att psykologisk behandling kan hjälpa smärtpatienter. Vetskapen om vad psykologer kan erbjuda denna patientgrupp behöver öka, både bland allmänheten och i sjukvården.

KBT har god effekt
Forskning visar att KBT har god effekt vid långvarig smärta, både för att minska smärtupplevelsen och för att öka patientens upplevda livskvalitet. ACT är en variant av KBT som betonar acceptans av det man inte kan påverka, och handlingskraft på de områden som går att påverka i livet.
– Behandlingen inleds med en individuell bedömning av varje patients situation och behov. Därefter genomförs behandlingen i grupp. En förutsättning för att få tillgång till psykologisk smärtrehabilitering är att patienten är medicinskt utredd och tidigare har provat de behandlingsmetoder som primärvården och i vissa fall smärtspecialistvården erbjuder, säger Laura Krohn.

Krigets plats i terapirummet

Foto: Shutterstock

En del av de som följer nyhetsrapporteringen kring Ukraina bär redan själva på krigsrelaterade trauman, som nu rivs upp.
– För vissa blir det förändrade världsläget en anledning till att söka hjälp för sina egna, tidigare svåra upplevelser, säger Isabel Petrini, psykolog vid Röda Korset.

Isabel Petrini, psykolog på Röda Korset. Foto: Stefan Bladh

Isabel Petrini arbetar på Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade, och har bland annat skrivit boken ”Krig, tortyr och flykt”. Hon har många patienter som påverkas av rapporteringen från Ukraina.
– Det kan vara så att man flytt från ett krig som är geografiskt långt bort, ett afrikanskt land till exempel. Man har rest långt för att ta sig till tryggheten, så vad händer nu när man kan uppleva att det finns ett hot mot Sverige? Dessutom kan filmklippen och bilderna i media trigga egna minnen som man bär med sig från krig, säger Isabel Petrini.

Är rakt på
Det som händer i Ukraina kan bli en ingång till att tala om och bearbeta trauman.
– När kriget i Syrien bröt ut fick jag patienter som hade burit omkring på sina minnen och trauman sedan kriget på Balkan. Det är bra att människor söker hjälp, men det är svårt att se när personer har gått i 30 år med sina lidanden, och kanske snurrat runt i den somatiska vården utan att någon insett vad för slags hjälp som behövs, säger Isabel Petrini.
Hur ska man då tala med sina patienter om det som sker i Ukraina?
– Jag är nog ganska rakt på: jag säger till exempel att sedan vi sågs sist har det varit mycket rapportering kring kriget, hur förhåller du dig till det, vad väcker det i dig? Blir det för stort eller för mycket brukar patienten kommunicera det, men det är också många som tar upp Ukraina själva som första punkt.

”Filmklippen och bilderna i media kan trigga egna minnen som man bär med sig från krig.”

Kontrollförlust
Isabel Petrini poängterar att det är viktigt att se att lösningen inte är att försöka ge patienten en garanti om trygghet, utan hjälpa denne att förhålla sig till att vi inte kan vara säkra på något. Ett nyckelord som också är viktigt att ha med sig i samtalet är kontrollförlust.
– Den här typen av nya situationer kan väcka samma känsla av kontrollförlust som associeras till ett trauma. Alla är känsliga för kontrollförlust, men den kan vara väldigt stark när man tidigare blivit utsatt för våld, hot om våld eller traumatiska förluster. Ha det i bakhuvudet och se om du kan öka den andres upplevelse av kontroll i mötet, säger Isabel Petrini.

Psykologisk behandling vid ätstörning

Ingrid Stenberg, psykolog på Ätstörningscentrum barn och unga vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Ätstörningar är allvarliga psykiatriska sjukdomar som dessutom är vanligare än man kan tro eftersom mörkertalet är stort. Psykologisk behandling utgör en central del i behandlingen av ätstörningar, en komplex problematik som ofta involverar många olika faktorer.

Antalet remisser till Ätstörningscentrum är högt. Pandemin förefaller dessutom ha bidragit till en ökning av patienter som söker sig till mottagningen.
– Ätstörningar är den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet, vilket till stor del beror på att ätstörningar är associerat med kroppsliga risker. Hjärtpåverkan är exempelvis hög hos individer med ätstörningar men även ökad självmordsrisk föreligger, säger Ingrid Stenberg, psykolog på Ätstörningscentrum barn och unga vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Tidig upptäckt – god prognos
Tidig upptäckt är ofta förenat med god prognos för individer med ätstörningar. Några vanliga tidiga tecken kan vara att personen börjar hoppa över måltider, drar sig undan sociala sammanhang, har ett överdrivet fokus på eller uttalat missnöje med sin kropp eller ett förändrat träningsbeteende. Det är även vanligt att ätstörningar är förenat med oro, ångest och nedstämdhet.
– Behandlingen behöver fokuseras både på de fysiska symtomen av sjukdomen och på det psykologiska spåret eftersom ätstörningen påverkar känslolivet, tankarna och beteendet. Med patienter under arton år arbetar vi huvudsakligen familjeterapeutiskt, medan vuxna patienter vanligtvis behandlas individuellt, men ofta med stöd från närstående, säger Ingrid Stenberg.

”Behandlingen behöver fokuseras både på de fysiska symtomen av sjukdomen och på det psykologiska spåret.”

Långvarig behandling
Den psykologiska behandlingen utgör en viktig del i behandlingen och är relativt långvarig och kan sträcka sig över år. En behandlingsmetod som används bygger på KBT. För bulimipatienter är denna behandling 20 veckor lång och för patienter med anorexi sträcker sig denna behandling i stället över 40 veckor.
– Det första steget i behandlingen av anorexia nervosa fokuserar på att häva svälten, eftersom det är ett medicinskt farligt tillstånd. En viktig del i all ätstörningsbehandling är att normalisera ätandet. Nästa fas av behandlingen fokuserar på psykologiska processer, som känslohantering, identitetsfrågor, relationer och hur livet utan en ätstörning kan te sig. Att förstå ätstörningens funktion kan också utgöra en central del av behandlingen.
Väntetiderna till psykologisk behandling är ofta långa. Tanken med att utveckla internetbehandling är att fler ska få behandling snabbare och att psykologens kompetens ska kunna nå ut till fler, säger Ingrid Stenberg.

Gör verklig skillnad i vuxen­psykiatrin och beroendevården

Charlotta Munck, överläkare, medicinskt ledningsansvarig och enhetschef vid Psykiatri och beroendemottagningen på vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje. Foto: Mia Lewell

I vuxenpsykiatrin och beroendevården kan psykologer göra verklig skillnad för många människor. Ett tydligare medicinskt och psykologiskt perspektiv på beroendevård samt en mer integrerad vuxenpsykiatri och beroendevård öppnar upp för nya psykologiska karriärmöjligheter inom dessa områden.

– Det är inte förvånande att tre av fyra psykologer kan tänka sig att arbeta i den regionala hälso- och sjukvården. Dessa verksamheter erbjuder många utvecklingsmöjligheter för just psykologer, vilket professionen förstås känner till, säger Charlotta Munck, överläkare, medicinskt ledningsansvarig och enhetschef vid Psykiatri och beroendemottagningen på vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje. Där erbjuds en beroendevård och vuxenpsykiatri som är helt integrerad, vilket främjar en nära samverkan mellan läkare, sjuksköterskor och psykologer och goda möjligheter att adressera underliggande psykiska besvär med koppling till beroendeproblematik.

”Vuxenpsykiatri och beroendevård är otroligt dynamiska arbetsområden.”

Nya behandlingsmodeller
Det integrerade professionsöverskridande arbetssättet som ger en helhetssyn på patienten och problembilden bidrar, enligt Charlotta Munck, till att göra beroendevården attraktiv för fler psykologer. Ett sådant arbetssätt minskar också risken att viktiga aspekter av en patients problembild faller mellan stolarna.
– Ytterligare en faktor som kan stärka beroendevårdens attraktivitet bland psykologer är det faktum att det bedrivs mycket forskning och utvecklas nya behandlingsmodeller för personer med beroendesjukdom. Det tydliggör att beroendeproblematik faktiskt är en sjukdom som påverkar hjärnan och som kan behandlas med psykologiska, medicinska och sociala metoder, säger Charlotta Munck.

Dynamiska arbetsområden
Karriärvägarna inom både vuxenpsykiatri och beroendevård är många för psykologer, som kan välja chefsspåret, fokusera på att utveckla nya behandlingsmodeller, inrikta sig mot olika typer av terapier, specialisera sig på utredningar eller nischa sig inom beroendevård utifrån ett psykologiskt perspektiv.
– Vuxenpsykiatri och beroendevård är otroligt dynamiska arbetsområden där kunskapsmassan växer i snabb takt. Som psykolog i dessa verksamheter kan man verkligen göra skillnad för individens livssituation. Man arbetar dessutom ofta brett med olika typer av patienter med varierande problematik, vilket i sig ger goda förutsättningar för kontinuerlig professionell utveckling, säger Charlotta Munck.

Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom den regionala hälso- och sjukvården?
Vilka områden inom den regionala hälso- och sjukvården skulle du helst arbeta med? Ange gärna flera.
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Integrerad vuxenpsykiatri och beroendevård

Louise Sjökvist, ansvarig för psykoterapiteamet på Tiohundras Vuxenpsykiatri och Hans Andersson, psykolog specialiserad på utredningar. Foto: Mia Lewell
Louise Sjökvist, ansvarig för psykoterapiteamet på Tiohundras Vuxenpsykiatri och Hans Andersson, psykolog specialiserad på utredningar. Foto: Mia Lewell

På vårdbolaget Tiohundras vuxenpsykiatriska mottagning i Norrtälje, Psykiatri- och beroendemottagningen, integreras vuxenpsykiatrin med beroendevården, vilket främjar ett nära samarbete över verksamhetsgränserna kring patienter med samsjuklighet. Det genererar goda behandlingsresultat och en utvecklande arbetsmiljö som betraktar patienten utifrån ett helhetsperspektiv.

– Jag sökte mig till Tiohundra för sju år sedan eftersom jag erbjöds en tjänst med fokus på utredningar. Jag brinner för att träffa nya patienter och sätta mig in i deras problematik. En faktor som bidrar till att jag trivs här är dynamiken och den goda stämningen på arbetsplatsen. Här finns utrymme för utvecklande diskussioner, och Tiohundra satsar även mycket på kompetensutveckling, säger Hans Andersson, psykolog, specialiserad på utredningar.
Den integrerade mottagningen där både beroendemedicin och vuxenpsykiatri finns representerade under ett och samma tak, gör att psykologer med intresse för båda områden kan verka för bästa möjliga vård för patienterna. Teamen inom mottagningen kan ta del av varandras specialistkompetens och samverka kring specifika patienter på ett sätt som ofta är betydligt mer tungrott i andra verksamheter.

Reellt inflytande
– Här råder en öppen och respektfull arbetsplatskultur. Jag uppskattar verkligen möjligheten att kunna påverka arbetssituationen för mig själv och min arbetsgrupp. På Tiohundra tar man verkligen medarbetarinflytande på allvar med en ständig lyhördhet för förändringsförslag. Här erbjuds även möjligheten till distansarbete, säger Louise Sjökvist, ansvarig för psykoterapiteamet på Tiohundras Vuxenpsykiatri.
Eftersom Tiohundra är en mindre organisation är det lätt att ta kontakt med kollegor, oavsett verksamhet. Ett stort inflytande över såväl den egna arbetssituationen som organisationen samt goda möjligheter till kompetensutveckling utmärker företagskulturen. Samtidigt erbjuds psykologer många specialiseringsmöjligheter.
– Som medarbetare på Tiohundra har vi otroliga möjligheter att delta i olika individuella och gruppbehandlingar, psykoedukationsprogram och liknande. Här erbjuds ett tvärkliniskt och fördjupande lärande. Jag uppskattar även att det är högt i tak hos oss, säger Louise Sjökvist, som arbetat på Tiohundra i sex år.

Vuxenpsykiatri – Vårdbolaget Tiohundra

Vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje har drygt 2300 medarbetare och vår vision är hälsa, vård och omsorg där du är. Tiohundra ägs av kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, ett samarbete mellan Region Stockholm och Norrtälje kommun. Hos oss finns verksamhet som tidigare drevs av kommunen samt sjukvård som tidigare drevs av landstinget.

www.tiohundra.se

En plats att växa för psykologer

Petra Tånnander, psykolog på Kullbergska sjukhusets psykiatriska mottagning. Foto: Andreas Sander
Petra Tånnander, psykolog på Kullbergska sjukhusets psykiatriska mottagning. Foto: Andreas Sander

Petra Tånnander gjorde sin PTP på Kullbergska sjukhusets psykiatriska mottagning i Katrineholm. Sedan dess har det gått tolv år.
– Här finns bra kollegor, öppet arbetsklimat och en bred verksamhet som gör att man kan växa i sin yrkesroll, både som ny och mer erfaren psykolog.

Kullbergska sjukhusets psykiatriska mottagning ligger bara en liten bit från tågstationen. Pendlingsmöjligheterna var en av anledningarna till att Petra, som då bodde och studerade i Stockholm, sökte sig hit för att göra sin PTP. Att hon blev kvar har dock också många andra orsaker.
– Ibland funderar jag på om jag kanske skulle pröva att arbeta någon annanstans, men har svårt att se att jag skulle få det lika bra som här. Jag trivs med att ha eget ansvar för planering och upplägg av arbetet vilket ger möjlighet till att i hög grad styra mina arbetstider.
Petra arbetar på en allmänpsykiatrisk mottagning som omfattar all form av psykiatri vilket innebär psykologisk behandling, psykoterapi, diagnostiska bedömningar och utredningar.
– Arbetet sker i team som har ansvar för olika vårdprocesser. Jag leder utredningsteamet där vi utreder allt från utvecklingsrelaterade funktionshinder till personlighetssyndrom, psykossjukdomar och bipolaritet.

Utvecklande miljö
Den breda verksamheten har lagt grunden för en dynamisk och utvecklande arbetsmiljö.
– Att börja brett är en bra start på en psykologkarriär. Men oavsett framtida inriktning ger vår verksamhet en utmärkt plattform.
Själv läser hon vid sidan av arbetet till specialist. En utbildning som bekostas av Region Sörmland.
– Här finns goda möjligheter till vidareutbildning för den som vill satsa. Jag har under de gångna åren riktat in mig lite mer mot utredning men valt den bredare specialistutbildningen, klinisk vuxenpsykologi, eftersom jag inte vill släppa det andra och trivs med variationen i arbetet.
Efter tolv år på mottagningen i Katrineholm känner sig Petra trygg i att varmt kunna rekommendera både juniora och mer erfarna psykologer att söka sig hit.
– Verksamheten ger en bra start i yrket samtidigt som bredden och variationen även gynnar mer seniora psykologer i form av stora utvecklingsmöjligheter. Man kan alltid lära sig mer och det finns även möjlighet att till viss del nischa sig. Jag stormtrivs med både verksamhet och kollegor och har sikte på att axla en specialisttjänst efter avslutad utbildning.

Jobba som psykolog i Sörmland. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Region Sörmland

Region Sörmland arbetar aktivt för att skapa en patientanpassad, evidensbaserad vård på jämlika villkor. Det finns tre sjukhus: Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings lasarett. I Sörmland finns också regionsjukhuset Karsudden, som bedriver rättspsykiatrisk vård. Psykiatrin i Sörmland arbetar evidensbaserat utifrån de nationella riktlinjerna med stort fokus på mobila team och snabba insatser.

www.regionsormland.se

Få en spännande psykologkarriär i Region Kalmar

Sanna Karlsson, verksamhetschef för BUP, Helene Svensson, psykolog inom primärvården och Tomas Kristiansson, verksamhetschef för Vuxenpsykiatri Mitt i Region Kalmar län. Foto: Curt-Robert Lindqvist
Sanna Karlsson, verksamhetschef för BUP, Helene Svensson, psykolog inom primärvården och Tomas Kristiansson, verksamhetschef för Vuxenpsykiatri Mitt i Region Kalmar län. Foto: Curt-Robert Lindqvist

Region Kalmar ger psykologer en rad olika möjligheter att välja mellan, både inom somatisk hälso- och sjukvård, specialistpsykiatri och i primärvård. Här arbetar du i starka team och i nära samverkan med andra enheter och förvaltningar.

– Det finns en stark strävan efter en sammanhållen psykiatri, oavsett var man arbetar. Politiker, ledning och medarbetare drar alla åt samma håll. Öppet, engagerat och kunnigt är den vägledande värdegrund som alla förhåller sig till. Det är en spännande tid i Region Kalmar. Förändrings- och förbättringsarbete är ett inarbetat arbetssätt sedan länge, och som psykolog har du goda utvecklingsmöjligheter och kan driva egna idéer och göra avtryck, berättar Tomas Kristiansson, som är verksamhetschef för Vuxenpsykiatri Mitt, med säte i Oskarshamn.

Nya lokaler
Ett konkret exempel är att vuxenpsykiatrin och BUP samlokaliseras, för att skapa de bästa förutsättningarna för samarbete och en sömlös övergång mellan enheterna. I Oskarshamn sitter de båda enheterna redan tillsammans i nya, ändamålsenliga lokaler och näst på tur står Kalmar och därefter Västervik. Alla professioner har egna arbetsrum, vilket skapar en lugn arbetsmiljö. Inom BUP har man också utarbetat ett styrdokument så att inga patienter hamnar mellan stolarna mellan första och andra linjens psykiatri.
– Vi jobbar i tvärprofessionella team, där psykologens roll är helt central. Teamen arbetar med en helhetssyn, där alla perspektiv beaktas. Det psykologiska perspektivet är grundläggande i den personcentrerade vård vi arbetar mot, säger Sanna Karlsson, verksamhetschef för BUP.

Vi jobbar i tvärprofessionella team, där psykologens roll är helt central.

Jobba som psykolog i Kalmar. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Många karriärmöjligheter
Inom specialistpsykiatrin i Region Kalmar finns ett brett spektrum av karriärmöjligheter. Förutom rent kliniskt arbete med bedömningar, utredningar och behandlingar finns exempelvis åldersövergripande enheter för ätstörningar. Regionen är generös och erbjuder återkommande möjligheter att delta i det interna chefstraineeprogrammet eller att forska.
Det sker ett nära samarbete mellan specialistpsykiatrin och primärvården. Det kan gälla exempelvis PTP-handledning, utvecklingsarbete och vårdplaner för patienter som slussas mellan olika vårdnivåer. Och även inom primärvården finns en rad spännande möjligheter för psykologer. Arbetet spänner över mödra- och barnhälsovården, barn- och ungdomshälsan och för vuxna vårdval psykisk hälsa i primärvården
– I primärvården får man som psykolog ta ansvar för helheten och möta patienten i livets alla skeden. Vi arbetar mycket med att förebygga psykisk ohälsa, både i samverkan med hälsocentralernas medicinska personal och även med exempelvis skolorna och kommunerna. I och med att regionen har infört vårdval har vi nu olika förutsättningar att utveckla verksamheten med samlat helhetsgrepp för att främja psykisk hälsa, berättar Annika Lundmark, som är verksamhetschef inom primärvården samt studierektor.

PTP-program
Annika vill gärna slå ett slag för PTP-programmet och handledarfunktionen.
– Vi har kompetenta och engagerade handledare och ett populärt PTP-program. Vi träffas regelbundet och har starka nätverk. Regionen är inte större än att alla lär känna varandra och utbyter kunskap och erfarenheter.
Helene Svensson är legitimerad psykolog sedan drygt tio år och har under sin karriär arbetat både inom BUP och som skolpsykolog i regionen. Nu arbetar hon i primärvården på en hälsocentral i Oskarshamn och har inriktning mot KBT för vuxna.
– Det är väldigt roligt att få ett sådan bredd av patienter. Vissa har en lättare problematik och det räcker med kortare insatser, medan andra mår mycket sämre och behöver en långvarig behandling. Gemensamt för patienterna som vi träffar inom primärvården är att de oftast är väldigt motiverade till att genomföra aktiva beteendeförändringar och att vi når goda resultat, berättar hon.
Helene lyfter fram att arbetet på hälsocentralerna sker i sammansvetsade team, där psykologkompetensen är en viktig del. Det finns ofta utrymme att nischa sig och fördjupa sina kunskaper inom särskilda områden, något som Helene gjort inom sömnproblematik.
– Vi har också goda möjligheter att påverka och driva idéer. Ledningen i regionen värdesätter psykologens roll och det finns många olika karriärvägar att gå.

Jobba som psykolog i Kalmar. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Annika Lundmark, verksamhetschef och studierektor hos Landstinget i Kalmar län.
Annika Lundmark, verksamhetschef och studierektor hos Landstinget i Kalmar län.
Region Kalmar

Tel: 0480-840 00
E-post: region@regionkalmar.se
www.regionkalmar.se/jobba-hos-oss

Har du en arbetsgivare som inte tillgodoser dina behov?

Har du en arbetsgivare som inte tar vara på din kreativitet eller tillgodoser dina behov? Så onödigt!

Modigo är en modern arbetsgivare som går sin egen väg för att förändra psykiatrisk specialistvård i grunden. Vi är en arbetsgivare för kreativa talanger som vill vara med och bidra till en högspecialiserad vård på ett flexibelt och hållbart sätt. Vi är en flexibel arbetsplats med fria arbetstider och tydliga mål.

Vi söker nu fler professionella och engagerade psykologer till våra mottagningar i Lund och Göteborg. Då vi är i en tillväxtfas tar vi även emot spontanansökningar till Stockholm och Sundsvall.

Klicka här för mer information om att arbeta åt oss

Vill du veta mer? kontakta:

My Salling
HR-chef
E-post: my.salling@modigo.se
Tel: 0731-40 33 40

www.modigo.se

Om Modigo

Modigo har fyra mottagningar dit privatpersoner från hela landet kan söka sig – Göteborg, Sundsvall, Lund och Stockholm. Vi tar emot dig i trivsamma lokaler och med ett genuint engagemang.

Modigo AB är en psykiatrisk verksamhet som är specialiserad på utredning och behandling inom psykiatri samt på skolpsykologiska tjänster. Vi har under många år haft avtal med flera olika regioner och kommuner.

Existentiell samtalsgrupp för äldre

Psykologerna Isak Erling och Carl Anton Waltersson har vunnit pris för sin existentiella samtalsgrupp för äldre. Foto: Anton Valtersson
Psykologerna Isak Erling och Carl Anton Waltersson har vunnit pris för sin existentiella samtalsgrupp för äldre. Foto: Anton Valtersson

På Slottsskogens vårdcentral i Göteborg startade psykologerna Carl Anton Waltersson och Isak Erling en existentiell samtalsgrupp för äldre, något som de vunnit pris för.
– Alla ger sömnmedicin till 84-åringen men ingen frågar hur känns det känns att döden närmar sig, och där tycker vi att det finns mycket att göra, säger Isak Erling.

Den existentiella samtalsgruppen startade 2018 när vårdcentralen ville satsa mer på äldres hälsa.
– Äldre får ofta en massa tabletter medan ganska få genomgår någon psykologisk behandling. Samtidigt är det en grupp med ganska mycket riskfaktorer vad gäller ensamhet och sjukdomar. Vi har upptäckt att existentiell terapi fungerar bra för åldrandet och problemen kopplade till ensamheten och döden, säger Carl Anton Waltersson.

Det är skillnad på att prata om döden i allmänhet och att hjälpa personer att hantera den

Helhetsperspektiv
De har utgått från den amerikanske psykologen Yalom, och teorin står på flera olika ben: frihet/begränsningar, ensamhet, döden och livsberättelsen. Ett existentiellt perspektiv kan enligt Carl Anton Waltersson och Isak Erling användas oavsett om man arbetar med KBT eller PDT.
– Det är väldigt givande om man kan tillåta sig att ha ett helhetsperpektiv. Vi har inte tyckt att det är svårt att vara teknikspecifik och samtidigt arbeta existentiellt, säger Isak Erling.
Den existentiell samtalsgruppen består av 4-6 deltagare som träffas under sju veckors tid.
– Tanken är att vi inte ser det som en stödgrupp utan som en terapeutisk process; det är skillnad på att prata om döden i allmänhet och att hjälpa personer att hantera den. Det blir en sorts exponering, säger Carl Anton Waltersson.

Skönlitteratur
Utöver Yalom används också skönlitteratur, till exempel Tolstoj och Kafka, något som gett deltagarna ett gemensamt språk för sina tankar och erfarenheter.
– När gruppen fungerat bra har de äldre patienterna börjar sammanfatta sitt liv tillsammans med sina barn eller barnbarn, och börjar dödstäda men inte på ett depressivt sätt – man gör aktiva val i slutet av sitt liv. Det är vad vi ser som motsatsen till ett undvikandebeteende. Det är den viktigaste delen av behandlingen, säger Isak Erling.
Carl Anton Waltersson och Isak Erling tilldelades i höstas pris för bästa förbättringsprojekt år 2019 av Svensk förening för allmänmedicin (SFAM), och planerar nu ytterligare en grupp, nu för unga vuxna.

Gävleborg – den psykologvänliga regionen

Bob Persson och Josef Neib, psykologer hos Region Gävleborg. Foto: Pernilla Wahlman
Bob Persson och Josef Neib, psykologer hos Region Gävleborg. Foto: Pernilla Wahlman
– Att arbeta utanför storstadsområdena ger många fördelar. Här finns möjlighet att utforma sin verksamhet på ett helt annat sätt än i större landsting. Andra fördelar är vettiga bostadspriser och cykelavstånd till jobbet, säger Josef Neib, psykolog inom Region Gävleborg.

Josef Neib flyttade till Gävle för fyra år sedan. Då läste han psykologutbildningen och fick en PTP-tjänst som delades mellan heldygnsvården inom allmänpsykiatrin och öppenvården.
– Det passade mig perfekt och var jättespännande. Efter det fastnade jag i Gävle eftersom jag hamnat på en väl fungerande vuxenpsykiatrisk mottagning där jag fick arbeta med det jag brann för, samtidigt som jag fick vara med och utveckla verksamheten.
Under de följande åren fortsatte Josef på det inslagna spåret, gick en DBT-utbildning och arbetade med personer med emotionell instabilitet.
– Sedan fick jag möjlighet att bli projektledare för införandet av digital psykiatri. Inte minst på glesbygden kan det vara svårt att fylla behovet av psykiatrisk vård. Med hjälp av det nya digitala psykiatriteamet kan vi nu serva mottagningar inom hela regionen.
Rent praktiskt fungerar det så att patienten sitter framför en skärm på närmaste vuxenpsykiatriska mottagning som kan vara i Bollnäs, Hudiksvall, Söderhamn eller Sandviken medan psykologen finns i Gävle.
– På det här viset kan vi hjälpa fler och skapa en jämlikare vård. Min önskan är att alla ska få en likvärdig vård oavsett vara man bor.

Stora möjligheter
Även Bob Persson gjorde sin PTP i Gävleborg och blev färdig psykolog 2015.
– Under utbildningstiden utvecklade jag ett stort intresse för forskning och hade tankar på att doktorera. Sedan hamnade jag i Bollnäs på BUP, en förhållandevis liten mottagning där man får arbeta brett, vilket tilltalade mig.
I slutet av 2017 axlade Bob rollen som vårdenhetschef, en tjänst han kombinerade med kliniskt arbete.
– Det har varit fantastiskt utvecklande år, både yrkesmässigt och personligt. Nu har tiden kommit att utveckla mina terapeutiska och utredningsfärdigheter, jag vill fokusera på den kliniska biten och närheten med patienter. Till syvende och sist handlar det om var jag med mina färdigheter som psykolog kan göra störst nytta och därför lägger jag för tillfället chefsjobbet på hyllan.
Både Bob och Josef beskriver Gävleborg som en mycket psykologvänlig region.
– Om man visar framfötterna och kanske har ett särskilt område som man brinner lite mer för så finns det goda utvecklingsmöjligheter. Det som har varit så kul är att chefer och chefers chefer velat satsa på oss nya, och många vårdutvecklare och chefer är psykologer.
Finns det en vilja så finns det i de allra flesta fall också en väg framåt.

Hög livskvalitet
Förutom de goda möjligheterna till vidareutbildning och utveckling lyfter Bob och Josef även fram de geografiska fördelarna med att bo lite utanför storstadsområdena.
– Jag bor numera i Bollnäs och hade ärligt talat fördomar om att det låg helt off. Men så känns det inte alls, här finns allt man behöver i kombination med hög livskvalitet och närhet till naturen, säger Bob.
Josef, som bor i Gävle, nickar instämmande.
– Huspriserna är mycket rimligare och jag kan cykla eller springa till jobbet istället för att pendla en timme till jobbet i någon av storstäderna. Jag vill inte att livet ska vara en transportsträcka på det sättet, det finns helt enkelt roligare saker att göra. Om du vill besöka storstaden tar tåget till Stockholm bara 80 minuter och Arlanda ligger mindre än en timme bort. Det är nära till allt och det mesta finns på nära håll.

Framtid
Att sia om framtiden är inte lätt men inom fem år hoppas Josef ha påbörjat ett forskningsprojekt med fokus på den digitala verksamheten.
– Jag vill i alla fall fortsätta utvecklas antingen som kliniker eller något annat, inom Region Gävleborg finns alla möjligheter. Så länge det finns något som handlar om förändring är jag nöjd.
Även Bob ser forskning som ett möjligt framtida uppdrag.
– Jag kanske hoppar på ett nytt chefsuppdrag, satsar på att doktorera eller söker till psykoterapeututbildningen, som bara är ett exempel på alla spännande utmaningar och möjligheter som står till buds för regionens psykologer.

Region Gävleborg söker psykologer. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Psykiatrin Region Gävleborg
Barn- och ungdomspsykiatrin i Gävleborg är ett länsövergripande verksamhetsområde som ingår i Division Medicin-Psykiatri. VO habiltering och barnpsykiatri har drygt 200 medarbetare. BUP har fem öppenvårdsmottagningar lokaliserade i Bollnäs, Hudiksvall och Gävle. Slutenvård sker i samverkan med vuxenpsykiatri och barnklinik i Gävle. BUP Gävleborg har uppdrag att bedöma, utreda och behandla barn och unga 0–17 år med allvarlig psykisk ohälsa.
Verksamheterna erbjuder många karriärvägar och stora möjligheter för psykologer att utvecklas i sin profession med starkt fokus på kvalitet samt goda arbets- och lönevillkor.

www.gavleborg.se