Etikettarkiv: Diskussion och förbättring

Psykologbrist i regionerna

Foto: Shutterstock

61% av psykologerna inom regional hälso- och sjukvård svarar ett de inte har tillräcklig psykologbemanning just nu. Inom privat hälso- och sjukvård är motsvarande siffra endast 18%.

Har ni tillräcklig psykologbemanning på din arbetsplats just nu?


För psykologer inom regional hälso- och sjukvård svarar 61% nej.
För psykologer inom privat hälso- och sjukvård svarar endast 18% nej.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Förebyggande insatser i primärvården

Johanna Edeborg, leg. psykolog på Edsbyns hälsocentral och samordnare för psykisk ohälsa i primärvården i södra Hälsingland på Region Gävleborg. Foto: Johan Löf

Bredden på uppdraget och möjligheten att behandla människor med psykisk ohälsa på ett relativt tidigt stadium är några av fördelarna med att arbeta som psykolog i primärvården. Professionsöverskridande teamarbete och goda möjligheter att delta i verksamhetsutvecklingen bidrar också till att göra primärvården till en utvecklande arbetsmiljö för psykologer.

Primärvårdens psykologer bedömer, diagnostiserar och behandlar vid behov vuxna patienter med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Eftersom många olika typer av patienter söker sig till primärvården får psykologer på exempelvis vårdcentraler möta en stor bredd av individer i olika åldrar.

Behandla på tidigt stadium
– Stressrelaterade besvär, ångest och depression, och olika typer av livskriser är de vanligaste orsakerna till att patienter söker psykologkontakt i primärvården. Ofta fångas patienterna upp av andra professioner, som läkare, fysioterapeut eller distriktssköterska. Det professionsöverskridande teamarbetet är därför en viktig del av primärvårdpsykologens arbete. Det bidrar till att vi kan diagnostisera och behandla patienterna på ett så tidigt stadium som möjligt, innan de utvecklar svårare former av psykisk ohälsa, säger Johanna Edeborg, leg. psykolog på Edsbyns hälsocentral och samordnare för psykisk ohälsa i primärvården i södra Hälsingland på Region Gävleborg.
Hon har i drygt tio års tid arbetat som psykolog i primärvården, varav de senaste fyra åren på Edsbyns hälsocentral. I rollen som samordnare för psykisk ohälsa arbetar Johanna Edeborg bland annat med att utveckla gemensamma arbetssätt, strukturer och handledning för psykosociala teamen på hälsocentralerna i södra Hälsingland.

”Det professionsöverskridande teamarbetet är därför en viktig del av primärvårdpsykologens arbete.”

Har utbildande roll
Primärvårdspsykologer har dessutom ofta en utbildande roll gentemot andra professioner. Johanna Edeborg har utbildat sina kollegor i samtalsmetodik och hur de kan bemöta patienter med suicidtankar.
– Vi behandlar en del patienter, men slussar även vidare patienter till andra vårdgivare. På den hälsocentral där jag arbetar samverkar vi med vuxenpsykiatrin, bland annat via samverkansmöten där vi diskuterar specifika patienter. Just samverkan är betydelsefull för psykologer i primärvården, även om det inte alltid finns tillräckligt med tid för att etablera nätverk, säger hon.

Lättare psykisk ohälsa
31 procent av psykologerna är inte så väl eller dåligt insatta i primärvårdens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa. I regeringsutredningen ”God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa” från januari 2021 föreslogs att primärvården ska ha ett utökat uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa.
– Undersökningsresultatet tyder på att budskapet om primärvårdens utökade uppdrag vad gäller patienter med lättare psykisk ohälsa inte har nått ut till samtliga psykologer som arbetar i andra verksamheter. Jag upplever att kännedomen om det utökade uppdraget varierar även bland psykologer i primärvården, säger Johanna Edeborg.

Hur insatt är du i primärvårdens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa? Jag är…


Psykologer inom regional hälso- och sjukvård är mest insatta.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Positiva förändringar i yrket

Foto: Shutterstock

Löneutvecklingen, att psykologers kompetens är mer efterfrågad samt digitala verktyg är vad de flesta nämner som positiva förändringar inom yrket de senaste åren.

Frågan som ställdes till psykologer i Framtidens Karriär – Psykologs undersökning var ”Kan du ge exempel på en positiv förändring för psykologer inom yrket under de senaste åren?”.
Mönstret är tydligt: psykologers löner och status verkar ha ökat. Löne­utvecklingen är det som nämns av flest personer, samt att ingångslönerna har höjts. En del lyfter fram statushöjning som en viktig faktor. ”Psykologisk kunskap har fått högre status i samhället vilket också påverkar psykologers ställning positivt”, skriver en psykolog i enkäten. Det verkar också vara en profession i utveckling, där allt fler pekar på att psykologer får ett större inflytande.

Specialistutbildning och digitalt
Specialistutbildning nämns som något positivt, och att arbetsgivare börjar se det som mer självklart samt att fler specialisttjänster skapas.
Även digitala verktyg och möjlighet till digitala möten och internetbehandling framhålls som positiva förändringar.
Men många ser inte några positiva förändringar. ”Sorgligt nog ser jag inga sådana. Man måste se till att förändra sin arbetssituation själv, vilket gör att man dubbelarbetar”, skriver en psykolog.

Vanligaste svaren

• Löneutveckling
• Ökat status
• Psykologers arbete lyfts fram
• Större inflytande
• Specialistutbildning
• Möjlighet att arbeta digitalt
• Ingen positiv förändring

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykologer rådgivare för psykisk hälsa

Anna Larsson, psykolog och rådgivare för psykisk hälsa vid Dalsjöfors vårdcentral och Sandra Weineland, specialistpsykolog som leder pilotprojektet.

Ett pilotprojekt i Västra Götaland innebär att en representant ur psykisk hälsa-teamet på respektive vårdcentral är rådgivare till vårdcentralschefen.
– Det är spännande och utvecklande att få dela med sig av sin kompetens, och det här projektet ökar förutsättningarna för att arbeta med frågor på ett mer strukturerat sätt, vilket känns väldigt meningsfullt, säger psykologen Anna Larsson.

Västra Götalandsregionen har påbörjat ett pilotprojekt med rådgivare för psykisk hälsa på 16 vårdcentraler inom Närhälsan. Tanken är att rådgivaren ska kunna bidra med sin kompetens rörande diagnostik, behandling, utveckling och kvalitetssäkring inom området psykisk hälsa, till exempel genom att delta i ledningsmöten på vårdcentralen.
– Jag tycker att det är väldigt givande, för man tvingas att reflektera över sitt eget arbetssätt för att kunna förmedla det till andra yrkeskårer, och även ta lärdom av hur andra professioner hanterar olika frågor. Det psykologiska fältet får genom det här projektet större plats och andra aspekter av vår kunskap än det rent kliniska kommer till användning, säger Anna Larsson, psykolog och rådgivare för psykisk hälsa vid Dalsjöfors vårdcentral.

”Man tvingas att reflektera över sitt eget arbetssätt för att kunna förmedla det till andra yrkeskårer.”

Blir inspirerad
Ledningsmötet på vårdcentralen har blivit ett forum för att lyfta och diskutera olika utmaningar i verksamheten, och sedan vid behov genomföra och följa upp förändringsarbete.
– Att man förmedlar kunskap mellan olika instanser och får med sig så mycket på vägen gör att man även blir inspirerad i sitt eget arbetssätt, säger hon.
I förlängningen kan projektet bidra till att ge en god och nära vård till patienterna.
– Det handlar om att det psykologiska fältet blir mer synligt, vilket gynnar patienterna på så sätt att de vid behov kan erbjudas psykologisk behandling tidigare i vårdprocessen, med minskat lidande som följd.

Är transparent
Det har även skapats ett övergripande råd för psykisk hälsa i Södra Älvsborg där rådgivarna från vårdcentralerna och en mottagning för ungas psykiska hälsa samlas.
– Jag har som utgångspunkt att alla ska vara informerade och delaktiga i beslut i tidiga skeden, att det är transparens i processerna och att vi pratar om våra framgångar och hinder, säger Sandra Weineland, specialistpsykolog som leder hela projektet.

Ny modell ska minska psykisk ohälsa

Emma Manner, psykolog och verksamhetsutvecklare. Foto: Mikael Wallerstedt
Emma Manner, psykolog och verksamhetsutvecklare. Foto: Mikael Wallerstedt

Psykisk ohälsa är ett stort och växande samhällsproblem.
I Region Uppsala testas en modell för effektiv och nära psykologisk behandling. Målet är att många fler ska få tillgång till rätt insatser i rätt tid.

Emma Manner är psykolog, verksamhetsutvecklare och leder projektet ”Effektiv och nära psykologisk behandling”. Vid fyra vårdcentraler i Region Uppsala utvecklas, testas och implementeras modellen stegvis vård.
– Cirka en tredjedel av alla patienter i väntrummet på en vårdcentral har en psykisk ohälsa som är så pass påtaglig att den bör mötas med en adekvat insats.
Även om många vårdcentraler stärkt bemanningen av psykosociala resurser, är det ändå många patienter som får vänta onödigt länge på rätt stöd eller hjälp. Väntetider och utbud varierar också på ett oönskat sätt mellan olika vårdcentraler, menar Emma.
– Om vi anpassar arbetssätten efter primärvårdens uppdrag kan vi öka tillgängligheten för dem med lättare psykisk ohälsa, och samtidigt frigöra resurser för patienter med större behov. Genom att ge rätt stöd på rätt behovsnivå kan våra kompetenser användas mer effektivt jämfört med idag.

Jobba som psykolog med oss i Region Uppsala. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Hög tillgänglighet
Modellen stegvis vård innebär att det ska finnas en hög tillgänglighet till en första bedömning; rätt insats ska inte kräva långa väntetider.
Modellen bygger även på ett teamarbete och en samsyn kring psykisk ohälsa.
– Det handlar om att nyttja hela vårdcentralens kompetens och att jobba evidensbaserat utifrån kunskapsstöd och vägledning i hur vi bedömer och behandlar. Vi behöver också kunna följa upp insatser så att vi vet att det vi gör faktiskt ger nytta och har effekt, säger Emma Manner.
En annan hörnsten i modellen är att insatser och behandlingar ska ske på ett likartat och systematiskt sätt, utifrån individens behov och förutsättningar.
– Det handlar både om att standardisera och att jobba personcentrerat i samverkan med patienten för att uppnå en mer jämlik vård.
Projektet vill även skapa utrymme för att förbättra modellen, fånga och sprida goda exempel så att verksamheter kan lära av varandra.
Projektet som startade i november 2021 pågår till sommaren 2024. Förhoppningen, menar Emma Manner är att projektet sedan ska permanentas och införas vid samtliga verksamheter som möter patientgruppen i Region Uppsala.

Region Uppsala – Effektiv och nära psykologisk behandling

Effektiv och nära psykologisk behandling är en del av Region Uppsalas omställningsarbete till Effektiv och nära vård 2030.
I projektet implementeras en modell för stegvis vård i en samskapande process med utvalda vårdcentraler. Modellen ska innehålla insatser på samtliga nivåer, allt från förebyggande insatser till psykologisk behandling.

Kontakt:
emma.manner@regionuppsala.se
Legitimerad psykolog, projektledare
regionuppsala.se

Hitta återhämtning – under arbetsdagen

Stressforskaren Niclas Almén ger sina bästa tips kring vårdpersonalens återhämtning. Foto: Eva Lindblad

Den stora belastningen inom vården skapar stress och utmattning bland personalen. Psykologen Niclas Almén har knäckt koden för hur man ska komma runt problemet att hitta återhämtningsmöjligheter under arbetsdagen.

Niclas Almén är psykolog och stressforskare och aktuell med boken ”Återhämtningsguiden – må bra trots stress och press” och driver ett populärt Instagramkonto med 20000 följare.
– Återhämtning är ett i forskning negligerat område; vi forskar mer på problem än på lösningar. Det min bok tar avstamp i är att det finns vetenskapligt belägg för att hälsa och välmående kan öka genom att återhämta sig bättre i vardagen, utan att nödvändigtvis minska kravbördan, säger han.
Mikroåterhämtning är enligt Niclas Almén nyckeln till att behålla hälsan i en stressig vårdvardag. Hans generella råd är att göra något riktigt bra för återhämtningen 1-2 gånger på förmiddagen, eftermiddagen respektive kvällen.
– Min utgångspunkt är att basen för återhämtning ligger i små saker vi gör varje dag och som sker kontinuerligt. Sedan har man semester och helger, men det är otillräckligt med några stunder per år där man får bra återhämtning. Snarare är det så att vi behöver få återhämtning redan under arbetsdagen, för vårt stressystem är inte gjort för att vara påslaget från morgon till kväll, säger Niclas Almén.

”De små minuterna du som vårdpersonalen får är extra viktiga att fylla med något som är riktigt bra för just din återhämtning.”

Alternativ till fikarummet
Vårdpersonal har få och korta pauser och hamnar då ofta i fikarummet med kolleger. Men där sker ofta inte den bästa återhämtningen, enligt Niclas Almén.
– De små minuterna du som vårdpersonalen får är extra viktiga att fylla med något som är riktigt bra för just din återhämtning. Att stå i fikarummet med en kopp kaffe och prata om hur mycket det är att göra ger ingenting. Gå undan och lyssna på musik eller ljudbok eller ta en nypa frisk luft. Det kommer nog att fungera mycket bättre, säger han.

Förändring av normer
Niclas Almén menar därför att det behövs en förändring av normer på arbetsplatser, där vi förväntas vara sociala på våra pauser, vilket inte passar alla. Arbetsplatser bör också kunna främja både vilsamma aktiviteter och mer utmanande, till exempel genom tysta rum respektive ett pingisbord.
– Att vinna en kort match mot en kollega kan ge en återhämtning och positiv energi som man kan ta med sig till nästan patient. De små pauserna på jobbet där man inte tänker på jobbet kan vara helt avgörande för ens välmående. Arbetsgivare och medarbetare behöver få stöd för att bli mer återhämtningsstrategiska, säger Niclas Almén.

Yoga på hjärnan

Foto: Shutterstock
Psykologen Christina Andersson har skrivit boken ”Yogahjärnan”.

Psykologen Christina Andersson visar i en nyutkommen bok på de psykologiska effekterna av yoga och att ta hand om kroppen.
– Vi psykologer kan till exempel använda oss av andningstekniker för att stabilisera en patient i ett svårt känsloläge, säger hon.

I sin nya bok ”Yogahjärnan”, som skrivits ihop med yogainstruktören Sara Granström Powiecki, kombinerar psykologen och doktoranden Christina Andersson sin kliniska erfarenhet och forskarblick med intresset för kroppen och yoga.
– Det är inte bara fler människor som söker sig till yogarummet, fler psykologer är också intresserade av kroppsbaserade tekniker som andning och meditation vid exempelvis trauman och stress. I boken kombinerar jag yogans bottom-up-praktiker med top-down som psykologen har kunskap om, säger hon.

Använda kroppen
Christina Andersson vill få ut kunskap om allt ifrån andningstekniker till tacksamhetsövningar till terapirummen.
– Till exempel kan man göra en guidad övning för att minska ångestpåslaget innan man börjar att prata om svåra saker, det kan vara ett att reglera känslotillståndet. Det handlar inte om att allt ska lösas genom yoga, utan om att kunna använda kroppen för att exempelvis självreglera.
Det handlar enligt Christina Andersson om att förbereda kroppen och psyket, till exempel för att ta till sig psykoedukation i sin terapi.
– Den här integrationen mellan kropp och sinne sker alltmer. Man ska alltså inte bara prata hos sin psykolog och sedan göra det andra någon annanstans. Det är egentligen inte så märkvärdigt utan snarare begripligt att kombinera.

”Man ska inte bara prata hos sin psykolog och göra det andra någon annanstans.”

Accepterande blick
Att just kunna använda sig av många olika verktyg är värdefullt, menar Christina Andersson.
– Något man sett hjälpa vid exempelvis stressproblematik, som idag mäts via hjärtvariabilitet, är compassionträning och yogapraktik.
Christina Andersson har länge intresserat sig för compassionfokuserad terapi.
– I det arbetet har jag tittat på olika sätt att använda kroppen för att få trygghet, och på det sättet göra förändringsarbete möjligt. Det är på den ”plattformen” man vill möta sina patienter, en plats där de kan ta till sig nya verktyg eller ha en mer accepterande blick mot sig själva.

Lösningar mot ensamhet

Psykologen Anna Bennich tipsar om hur man som psykolog ska stävja ensamheten. Foto: Kajsa Göransson
Psykologen Anna Bennich tipsar om hur man som psykolog ska stävja ensamheten. Foto: Kajsa Göransson

Ensamhet är idag en folksjukdom – och kan drabba även psykologer.
– Handledning och att ingå i ett sammanhang är otroligt viktigt, säger psykologen Anna Bennich som är aktuell med en bok på temat ensamhet.

Upprinnelsen till den aktuella boken ”Att vinna över ensamheten – psykologens bästa råd” är Anna Bennichs återkommande besök i TV4:s Nyhetsmorgon.
– Jag tar upp ämnet med jämna mellanrum och varje gång kommer det så många tittarfrågor, fler än när jag tar upp nedstämdhet till exempel. Det är mycket lättare att söka hjälp om man är nedstämd eller stressad, men vi går inte till doktorn och säger att vi inte har några vänner. Så när vi är ensamma, vart ska vi då vända oss?

Att Sverige skulle vara världens ensammaste land är en myt

Existentiell fråga
Enligt Statistiska centralbyrån känner sig 14 procent av svenskarna ensamma.
– Jag tror att vi alltid har haft ett komplext förhållande till ensamhet. Det är en existentiell fråga där nog varenda människa kan blicka tillbaka på sitt liv och se en period när man var eller kände sig ensam, exkluderad, annorlunda, säger Anna Bennich.
Att Sverige skulle vara världens ensammaste land är dock en myt.
– Den vanligaste missuppfattningen handlar kanske om att vi har många självhushåll och därför är ensamma. Det kan självklart vara en riskfaktor, men vi kan bo för oss själva och samtidigt ha ett rikt socialt liv med vänner och kärlek.

Viktigt med kolleger
Hur stor ensamhet man kan känna i sin profession som psykolog har inte undersökts i större utsträckning, men Anna Bennich vet att det förekommer.
– När jag jobbade kliniskt varje dag i veckan blev det närmast olidligt om jag inte då och då fick äta lunch eller ta en kaffe med någon ibland. Trots att jag träffade minst sex olika människor under dagen blev känslan att vara ensam stor – om jag samtidigt var ensam på mottagningen. Lyxen var när man hade något återbud samtidigt som någon rolig kollega och man kunde dricka kaffe eller gå ut en sväng.
Anna Bennichs tips är att sitta på en mottagning där man är flera, att åka på konferenser och att ha regelbunden handledning.
– Handledning är så viktigt. Framför allt när man sitter med svåra ärenden är bollplank otroligt värdefulla, inte bara för problemlösning utan också som stöd. Att också ingå i ett sammanhang där andra jobbar med liknande metoder och uppgifter ger en känsla av samhörighet, ett vi.

Det mänskliga lidandet – friskt eller sjukt?

Peter Jansson anser att diagnoser idag används som ”slasktrattar”.
Peter Jansson anser att diagnoser idag används som ”slasktrattar”.

Sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa har ökat med över 600 procent under 2000-talet. Hur kan det komma sig? Kritiker menar att vi har patologiserat det mänskliga lidandet.

Siffror från Socialstyrelsen visar att sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa ökade med över 600 procent mellan 2001 och 2017. Många psykologer arbetar idag med att behandla patienter med en diagnos, och hur vi använder oss av diagnoser debatteras allt oftare. Kritiker menar att det inte längre finns utrymme för det naturliga mänskliga lidandet.
– Människor har inte rätt att vara olyckliga. Men i en existentiell och psyko­analytisk mening är människan en lidande varelse, och att föreställa sig ett liv utan att man på något sätt möter ett lidande, det är väldigt märkligt. Men vi lever i en tid då alla former av psykiskt lidande på något sätt sjukdomsförklaras, säger Peter Jansson, psykoanalytiker och författare.

”Stigmatiserar människan”
Som exempel tar han upp att DSM-5 slagit fast att den som mår dåligt mer än två veckor efter en anhörigs död ska ha behandling.
– Det förstår en lekman att det är komplett galet. Det står inte i förbindelse med livets realitet. Ett sorgearbete efter död eller trauma eller separation är en process som kan ta flera år utan att vara onormalt. Man stigmatiserar människan på det viset och det är väldigt otäckt och skrämmande.
Peter Jansson menar att vårt språkbruk, och att vi pratar mer öppet om psykisk ohälsa, påverkar.
– Det som är obehagligt är att det är ett tomt tal, det saknas ett allvar. Man använder diagnoser som slasktrattar. Människor rör sig med uttryck som ”jag har nog ADHD” och det är helt tomma ord. Diagnoserna har fått en social och ekonomisk status där man helt har alienerat sig från det mänskliga. Ingen förstår vad det innebär att säga att man har asperger eller bipolär, det är inte förbundet till ett symboliskt tal. Det är otäckt. Det skapas en form av imaginär trygghet som förhindrar allt psykologiskt förändringsarbete.

Kundbegreppet problematiskt
Att fler mår sämre, diagnoser eller ej, är dock tydligt enligt Peter Jansson. Han ser olika förklaringar.
– Människor har det bättre än någonsin materiellt sett, men i existentiell psykologisk mening är det absolut inte så. Det är framför allt tydligt när det gäller ungdomar. Många skulle dela uppfattningen att vi lever i ett samhälle som blivit mer och mer narcissistiskt och att man kan spåra förändringarna dit. Dessutom har vi kärnfamiljens upplösning, vilket har konsekvenser på olika sätt. Det går inte att komma ifrån.
Åsa Kadowaki är läkare och KBT-terapeut. Enligt henne söker många sjukvård för sådant som belastar dem och att de ofta önskar lösa olika utmaningar med att bli sjukskrivna.
– Vi har förstört vården med kundbegreppet, och tanken om att patienten är expert på sig själv. När kunden beställer en sjukskrivning och får ett nej väcks det missnöje, men det handlar inte alltid om ohälsa utan om att vi inte klarar av livet såsom det är, säger hon.

Undvikande vanligt
Psykisk ohälsa är enligt Åsa Kadowaki ett begrepp som blandar ihop mående med sjukdom.
– Det helt centrala är att psykisk ohälsa är en etikett som inte är hjälpsam, för den blandar ihop psykiatrisk problematik med autonomibegränsning, som psykoser till exempel, med tillstånd där man inte vet vad man ska göra i framtiden. Man ligger kvar i sängen och överkonsumerar Netflix och är nedstämd för att man inte vet vad meningen med livet är – det är något helt annat än att vara allvarligt psykiskt sjuk.
Enligt Åsa Kadowaki lägger en del ansvaret på sjukvården istället för individen.
– Jag har inga lösningar på att pojkvänner har gjort slut. Det är inte en läkaruppgift. Det är ju normala känslor, som vi blivit rädda för. Att undvika har blivit en normal beteendestrategi istället för att ta ansvar och lösa situationen.

Får uppmärksamhet
Åsa Kadowaki fortsätter:
– Har du som mål att ta examen? Det kommer att vara jobbigt, för det ingår tentor. Krav är normalt men studenter mår dåligt av krav och vill att de minskar. Det är en undvikandestrategi, istället för att träna upp och hantera kraven och göra egna prioriteringar.
Baksidan av att det pratas så mycket om psykisk ohälsa är att det sker en felförstärkning, menar Åsa Kadowaki.
– Man får uppmärksamhet om man pratar om att man mår dåligt. Man får mer likes om man skriver om förskräckliga situationer än om man skriver att det är fint väder och att man varit på promenad.

Åsa Kadowaki ser att undvikande är en vanlig strategi när det kommer till känslor. Foto: David Brohede
Åsa Kadowaki ser att undvikande är en vanlig strategi när det kommer till känslor. Foto: David Brohede

Prisnominerat förbättringsarbete mot psykisk ohälsa i Gävleborg

Johanna Roth, psykolog på Edsbyns hälsocentral. Foto: Johan Löf / johanlof photography
Johanna Roth, psykolog på Edsbyns hälsocentral. Foto: Johan Löf / johanlof photography

I Region Gävleborg är man inte rädd för att arbeta innovativt för att förbättra den psykiska ohälsan. Här kan du som psykolog vara med och utveckla nya arbetssätt och göra avtryck.

På Edsbyns hälsocentral var köerna till det psykosociala teamet långa och övrig personal upplevde att det saknades kompetens och rätt arbetsmetoder för att ta hand om den stora och växande patientgruppen som söker för psykisk ohälsa. Det blev upptakten till ett förbättringsarbete, som varit så framgångsrikt att det nominerades till Dagens Medicins Guldskalpellen 2019, för förnyelse inom sjukvården.
– Vi ville göra bättre och det fanns en stor lyhördhet för våra idéer för hur vi skulle kunna förbättra vården för patienterna och arbetsmiljön för personalen, berättar Johanna Roth, psykolog på Edsbyns hälsocentral.

Psykolog till digital psykiatri, allmänpsykiatriska mottagningen i Gävle

Utbildning av personal
Man började med en kartläggning av verksamheten för att få en nulägesrapport, med bland annat en enkät till personalen, patientintervjuer och granskning av journaler. Den visade att personalen kände stor stress över bristande kunskap om psykisk ohälsa och att flödena inte fungerade optimalt. Patienterna beskrev långa väntetider.
Utifrån detta skapades en handlingsplan, där en viktig del var utbildning av all personal på hälsocentralen, för att ge dem grundkompetens i psykisk ohälsa.
– Utbildningen innehåller olika moment, exempelvis sjukdomstillstånd och samtalsmetodik, och fylls på kontinuerligt så att den ständigt är aktuell, berättar Johanna, som ansvarar för utbildningen tillsammans med hälsocentralens kurator.

Triagemodell
En triagemodell har skapats för att sortera och prioritera patienter. Detta sker bland annat genom att distriktssköterskorna ställer rätt frågor redan vid den initiala telefonrådgivningen. Patienten kommer därefter snabbt till rätt vårdnivå. Vid behov träffar patienten både det tvärprofessionella psykosociala teamet och läkare direkt vid första besöket.
Resultaten har inte låtit vänta på sig – på ett år har väntetiderna kapats från i snitt en månad till fem dagar, och såväl patienter som personal är nöjda. Det finns ett stort intresse för att införa liknande förändringar på andra hälsocentraler i regionen, anpassade till de förhållanden och behov som finns på de enskilda enheterna. I det förnyelsearbetet har psykologen en central roll.
– Det är verkligen roligt och inspirerande att vara med och driva arbetet, säger Johanna. För psykologer finns det många spännande karriärmöjligheter.

Psykolog till digital psykiatri, allmänpsykiatriska mottagningen i Gävle

Region Gävleborg

Hälso- och sjukvården i Region Gävleborg har cirka 5500 medarbetare inom 23 verksamhetsområden som sträcker sig genom hela länet. Regionen har 28 hälsocentraler och sex sjukhus. För psykologer finns det en rad karriärmöjligheter, och goda förutsättningar att förverkliga idéer och driva förbättringsarbete.

www.regiongavleborg.se