Etikettarkiv: BUP och Elevhälsa

Stöd vid NPF bör inte villkoras av diagnos

Gunilla Granholm, specialistpsykolog på BUP i Region Skåne.

68 procent av psykologerna anser att väntetiderna, för att barn och unga med behov ska få en NPF-utredning, är mycket för långa. Motsvarande siffra bland skolpsykologer är 80 procent. Ett skäl till de långa utredningsköerna är att stöd och insatser i praktiken villkoras av att diagnosen är ställd.

Vård- och insatsprogrammet, VIP adhd, föreslår i stället att stöd och insatser ges redan innan diagnosen är ställd.
– Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Köerna är på många håll väldigt långa och psykologer träffar många av de här barnen och deras familjer. Att skolpsykologerna i ännu högre grad tycker så kan vara en signal om att svårigheterna är än mer märkbara i skolan och att skolan därför upplever köerna som ett ännu större problem, säger Gunilla Granholm, specialistpsykolog på BUP i Region Skåne samt ordförande i nationella arbetsgruppen ADHD inom ramen för Nationellt programområde Psykisk Hälsa i det nationella systemet för kunskapsstyrning. Hon har lett arbetet med att utveckla vård- och insatsprogrammet för adhd, VIP adhd, som presenterades våren 2021.

Långa väntetider förödande
Vård- och insatsprogrammet för adhd vänder sig till personal som möter barn, ungdomar, vuxna eller äldre med adhd eller symtom på adhd och är framställt för att passa såväl skola och sjukvård som socialtjänst. VIP adhd ska se till att rätt kunskap används i mötet mellan personal och individ, och fungerar som ett verktyg för att göra kunskapen om adhd mer lättillgänglig och praktiskt användbar.
– För barn med stora behov och omfattande funktionsnedsättning kan långa väntetider vara helt förödande, särskilt om de inte får annat stöd under tiden. De hinner utveckla andra psykiatriska tillstånd som ångest och depression till följd av att de inte får rätt sorts stöd för sin adhd eller autism. En allvarlig konsekvens är skolmisslyckande, något som är en avgörande riskfaktor för hur det går för en i livet, säger Gunilla Granholm.

”För barn med stora behov och omfattande funktionsnedsättning kan långa väntetider vara helt förödande.”

Stöd villkoras av diagnos
En bidragande orsak till de långa köerna är att stöd och insatser vid symtom på adhd i praktiken villkoras av att diagnosen är ställd. Det sker i vården och även i skolan.
– Det leder till ett ökat behov av en diagnos och att trycket på vården ökar med konsekvensen att insatser fördröjs i väntan på en diagnos. Det är en utveckling vi sett de senaste tio åren. VIP adhd förespråkar ett förhållningssätt till adhd som innebär att stöd och insatser ges i ett mycket tidigare skede, redan innan en eventuell diagnos är ställd, i både förskolan, skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten, säger Gunilla Granholm.

Stöd direkt vid behov
VIP förordar att insatser ges tidigt och stegvis för att förebygga att individer med den här typen av svårigheter, oavsett grad, misslyckas och faller ur skola, arbetsliv och social tillhörighet.
– För en del kommer tidiga insatser att vara tillräckligt, särskilt om stödet samordnas mellan flera aktörer, medan andra behöver den typen av stöd samtidigt som man går vidare till mer specialiserade insatser. Principen bör vara att utgå från barnets behov. Ofta har man en tydlig bild av svårigheterna, och att sätta in stöd direkt när behovet identifierats kan för många insatser göras utan diagnos. Genom att möta behoven på ett bättre sätt, på rätt nivå och i rätt tid kan fler få tillgång till stöd och de största resurserna läggas på dem som behöver dem bäst, säger Gunilla Granholm.

Vad anser du om väntetiderna för att barn och unga med behov ska få en NPF-utredning?


80% av skolpsykologerna svarar att väntetiderna är mycket för långa.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Värnar om psykologers utveckling

Martha Norberg Jansson psykolog på BUP i Västerås och Melpomeni Dragou, psykolog på BUP-Start i Västerås. Foto: Per Groth
Martha Norberg Jansson psykolog på BUP i Västerås och Melpomeni Dragou, psykolog på BUP-Start i Västerås. Foto: Per Groth

BUP Västmanland värdesätter och satsar långsiktigt på sina psykologer. Regionen ligger långt fram med satsningar som bidrar till psykologers professionella utveckling.

BUP Västmanland har bland annat en studierektor för regionens psykologer, ett uppskattat PTP-program, kompetenspaket för nylegitimerade psykologer samt goda möjligheter att kombinera klinisk tjänstgöring med forskning och att skräddarsy sin karriärutveckling utifrån individuella intresseområden.
– BUP Västmanland erbjuder många karriärutvecklingsmöjligheter för psykologer, exempelvis möjligheten att skräddarsy ett eget utbildningsprogram. Regionen har flera interna ledarskapsutbildningar för medarbetare som är intresserade av detta. Psykologer har möjlighet att gå specialistutbildningar. Via ett nära samarbete med Centrum för klinisk forskning i regionen erbjuds psykologer möjlighet att kombinera kliniskt arbete med forskning. Vi har dessutom en kompetensmodell som bland annat inkluderar en karriärstege samt ett kompetenspaket för nylegitimerade psykologer, säger Cecilia Peimer, psykolog och enhetschef för BUP-mottagningarna i Fagersta och Köping.

Intresserad av att arbeta med oss? Vänligen kontakta:


Cecilia Peimer
Enhetschef
cecilia.peimer@regionvastmanland.se

Eller skicka ett mail till: bupvastmanland.adm@regionvastmanland.se

Stark tilltro till psykologen
– Verksamhetsledningen i vår region signalerar på många sätt att psykologer har ett stort värde och att de är måna om att attrahera och behålla oss långsiktigt. Jag upplever även att BUP Västmanland har en stark tilltro till psykologens kompetens och förmåga att självständigt planera sin arbetstid. Vi involveras dessutom ofta i verksamhetsutvecklingen, säger Martha Norberg Jansson, psykolog på BUP i Västerås. Parallellt utbildar hon sig till specialistpsykolog.

Kombinerar forskning med klinik
Martha Norberg Jansson och Melpomeni Dragou uppskattar att BUP Västmanland erbjuder många valmöjligheter för psykologer. Man kan arbeta som behandlande psykolog med olika behandlingsinriktningar och olika patientgrupper, och samtidigt vara utredande psykolog i neuropsykiatriska utredningar.
– BUP Västmanland är en dynamisk arbetsgivare som blivit alltmer attraktiv för psykologer. Här är möjligheterna till forskning och verksamhetsutveckling goda, alltid med barnets perspektiv i fokus. Jag kom hit som PTP-psykolog och en bidragande orsak till att jag valt att stanna är att regionen erbjöd mig möjligheten till en kombinationstjänst, säger Melpomeni Dragou, psykolog på BUP-Start i Västerås. Hon arbetar halvtid kliniskt och forskar på halvtid vid Uppsala universitet.

Cecilia Peimer, psykolog och enhetschef för BUP-mottagningarna i Fagersta och Köping.
Cecilia Peimer, psykolog och enhetschef för BUP-mottagningarna i Fagersta och Köping.

Intresserad av att arbeta med oss? Vänligen kontakta:


Cecilia Peimer
Enhetschef
cecilia.peimer@regionvastmanland.se

Eller skicka ett mail till: bupvastmanland.adm@regionvastmanland.se

Region Västmanland – Barn- och ungdomspsykiatrin

BUP Västmanland har cirka 140 medarbetare varav 30 psykologer. Verksamheten innefattar öppenvård, slutenvård, akutmottagning, ätstörningsvård och bedömningsenhet.
Vi har 4 öppenvårdsmottagningar i Västerås, Sala, Fagersta och Köping. Vi deltar även i flera samverkansprojekt med fokus på omställning till nära vård, förbättrade flöden för barn och unga samt fokus på att lyfta fram patienten i fokus. BUP bidrar med 50% psykolog som del i länsövergripande Barnahusverksamhet (med polis, åklagarmyndighet och socialtjänst) där vi deltar i samverkan, gör bedömningar och arbetar behandlande med barn och unga kring utsatthet för sexuella övergrepp och våld (både offer och förövare)

regionvastmanland.se

Skolpsykologens roll mer strategisk

Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och ordförande i Psifos och Donny Bergsten, skolpsykolog och PLA i Lidköpings kommun.

Elevhälsoarbetet skiljer sig åt avsevärt kommuner emellan, vilket leder till en ojämlik elevhälsa. Eftersom förutsättningarna, utmaningarna och behoven skiljer sig åt mellan olika kommuner och enskilda skolor finns det ingen mall för hur ett framgångsrikt elevhälsoarbete bör bedrivas.

Däremot finns det stora fördelar med att utgå från fasta strukturer och ett systematiskt arbetssätt.
Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och ordförande i Psifos, Psykologer i förskola och skola, anser att antalet skolpsykologer bör bli fler. Det förbättrar förutsättningarna för psykologers delaktighet i skolornas övergripande verksamhetsutveckling och systematiska kvalitetsarbete. Samtidigt bör fler huvudmän våga utmana den traditionella bilden av skolpsykologens yrkesroll. Alla skolpsykologer behöver inte nödvändigtvis ha samma arbetsuppgifter eller fokusområden. Några kan exempelvis vara inriktade på att avlasta och stöda skolledare i skolans utvecklingsarbete.

”Vi psykologer har rätt kompetens för att kunna arbeta nära rektorer och stötta dem.”

Vara del av skolledningen
– Vi psykologer har rätt kompetens för att kunna arbeta nära rektorer och stöda dem i arbetet med att exempelvis organisera ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorer har mycket att vinna på att involvera psykologer i det övergripande strategiska arbetet. Skolpsykologer bör vara en självklar del av skolledningen. Ett sätt att nyttja psykologresursen på ett genomtänkt sätt i skolan är att låta dem arrangera utbildningar eller handleda arbetslag av lärare. Det ger oss goda förutsättningar att sprida vår kompetens till många, säger Lena Svedjehed.

På grupp- och organisationsnivå
– Skolpsykologer behöver finnas med både i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, det vill säga dels genom insatser som kommer alla elever till godo, dels insatser till elever med exempelvis hög skolfrånvaro eller läs- och skrivsvårigheter. Skolpsykologer bör främst fokusera sina insatser till grupp- och organisationsnivå och bör endast involveras på individnivå för ett fåtal elever med uttalade behov, säger Donny Bergsten, skolpsykolog och PLA i Lidköpings kommun. Han är även samordnare för Psifos nationella PLA-nätverk.
Han betonar att det är lärarna som är experter på att hantera pedagogiska utmaningar tillsammans med eleverna. En viktig roll för skolpsykologen är att bidra med utvecklings- och neuropsykologisk kompetens som stöder lärarna i den uppgiften och som kompletterar deras pedagogiska kompetens. När skolpsykologer finns tillgängliga för och stöder lärare kan fler lärare använda dem som ett naturligt bollplank.

”Skolpsykologer bör främst fokusera sina insatser till grupp- och organisationsnivå.”

Konsultativ roll
– Lärare är ofta duktiga på att hitta lösningar i samverkan med eleverna. Skolpsykologresursen kommer i stället bäst till sin rätt på grupp- och organisationsnivå. Vi kan mycket om frågor som berör identitet, gruppsykologi och vikten av trygghet och goda relationer för att främja lärandet. Den kompetensen bör skolpsykologer dela med sig av på huvudmannanivå när man planerar större insatser i kommunen. Det gäller i synnerhet PLA-psykologer. När skolpsykologen har en mer ledande, konsultativ och utbildande roll i skolan ökar sannolikheten att så många elever som möjligt får tillgång till psykologisk kompetens, säger Donny Bergsten.

En meningsfull arbetsplats

Pär Sandahl, psykolog på BUP-mottagningen i Mariestad och Christina Ahlberg Seiving, psykolog på BUP- mottagningen i Skövde. Foto: Stefan Svensson
Pär Sandahl, psykolog på BUP-mottagningen i Mariestad och Christina Ahlberg Seiving, psykolog på BUP- mottagningen i Skövde. Foto: Stefan Svensson

På BUP Skaraborg upplever psykologerna att deras kompetens används till fullo och att de gör stor skillnad för barn och föräldrar i behov av stöd och hjälp. Genom en generös syn på fortbildning och ett aktivt kollegialt stöd skapas en stimulerande miljö med ett kontinuerligt lärande.

Pär Sandahl har jobbat som psykolog på BUP-mottagningen i Mariestad sedan 2013, och jobbar idag både kliniskt som psykolog och som vårdenhetspsykolog med arbetsledaransvar.
– Vi jobbar aktivt för att skapa en hållbar arbetsplats där medarbetarna ska känna både en stor trygghet och även kunna utmana sig själva till kontinuerlig utveckling. BUP Skaraborg har mottagningar på två platser, i Mariestad och i Skövde, men vi jobbar som en gemensam enhet och träffar varandra regelbundet, förklarar han.
Till skillnad från Pär Sandahl har Christina Ahlberg Seiving bara jobbat ett halvår inom BUP Skaraborg, på mottagningen i Skövde, och det var bland annat möjligheter till fortbildning som lockade henne.
– Jag har tidigare jobbat både inom primärvården och som skolpsykolog men kände att jag ville utvecklas mer inom den kliniska psykologin, och att det här finns så goda möjligheter till vidareutbildningar var väldigt positivt för mig. Just nu går jag specialistutbildningen med inriktningen klinisk barn- och ungdomspsykologi, berättar hon.

En stor tillit i systemet
De båda uppskattar också att de jobbar i större team tillsammans med exempelvis läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter, vilket gör att de aldrig känner sig ensamma när de ska hantera komplexa ärenden.
– Det är en stor trygghet, inte minst för mig som är ny, att hela tiden känna det kollegiala stödet och veta att de finns där om det behövs. Det känns också bra att veta att det finns en tydlig tanke om att skapa specialisttjänster för de psykologer som genomgått specialistutbildningen, förklarar hon vidare.
Det finns i samhället en pågående diskussion om att verksamheterna inom BUP blir alltmer medikaliserade och att psykiatrikerna därmed tar en allt större plats, men det upplever de inte i Skaraborg.
– Vi har fortsatt ett mycket stort förtroende som psykologer och upplever inte alls att vår kompetens marginaliseras. Genom det goda samarbetet och tilliten mellan professionerna uppstår inga stridigheter mellan några kompetenser, utan alla behövs och får bidra med sin expertkompetens där den behövs, avslutar Pär Sandahl.

Västra Götalandsregionen – BUP Skaraborg

På BUP-mottagningen erbjuds stöd, utredning och behandling för de som är 0–18 år och har psykiska svårigheter eller ohälsa. BUP Skaraborg har två mottagningar: en i Skövde och en i Mariestad. Satellitmottagningar med begränsad verksamhet finns i Falköping och Lidköping.

vgregion.se

Existentiellt hos studenthälsan

Sofia Cureau, psykolog vid studenhälsan i Uppsala, får in existentiella frågor i sina samtal.

Existentiella frågor har alltid varit relevanta för studenter, men aktualiserats i och med pandemin.
– De här frågorna berörs i många samtal, särskilt i kölvattnet av pandemin när ens tillvaro har kastats omkull. Det gäller oss alla, att det fick oss att vakna till och omvärdera saker, säger Sofia Cureau, psykolog vid studenthälsan i Uppsala.

Studenthälsan tar emot studenter som har problematik som hör till livet som student – en bred definition som kan innefatta allt från relationer till självkänsla.
– Den absolut vanligaste sökorsaken är ångest. Det kan vara prestationsångest, social ångest, generell ångest, men även handla om nedstämdhet, kris, uppskjutandeproblematik, bristande självkänsla, stress, problematisk livsstil med alkohol och sömn, säger Sofia Cureau som jobbat inom studenthälsan i Uppsala i över ett decennium. Hon är också verksamhetsledare och medicinskt ledningsansvarig, samt har en egen psykologbyrå.
Och existentiella frågor dyker nästan alltid upp i samtalen.
– Det är egentligen inget avancerat, men det är viktigt att våga ta i det. Det jag som behandlare ofta gör är att jag uppmuntrar patienter att lyfta frågorna med vänner och nära, så att samtalet fortsätter bortom mitt rum. Jag coachar dem helt enkelt till att ta upp frågorna med andra för att på det sättet integrera dessa teman i det vardagliga livet, säger Sofia Cureau.

”Många i Sverige måste gå till en psykolog för att kunna prata om de här frågorna.”

Saknas naturliga forum
Enligt henne är bristen på samtal en bidragande faktor till den psykiska ohälsan idag.
– Många i Sverige måste gå till en psykolog för att kunna prata om de här frågorna. I andra länder är de mycket mer på bordet. Kanske finns det inget forum för att prata om sådana här saker, för att vi är sekulariserade och inte går till kyrkan; för att vi inte träffas på torget, inte på puben, alla sitter framför sina skärmar. Förr fanns det mer naturliga forum. Behovet finns ju, kanske mer än någonsin, säger Sofia Cureau.

Undersöka värderingar
När en patient kommer med existentiella frågor är det viktigt att utforska dennes värderingar.
– Jag brukar fråga: vad är viktigt i livet för dig? Sedan gäller det att undersöka om värderingarna är deras egna, eller ärvda av föräldrar, eller kopierade från sociala medier. Genom att utforska det här kan individer inse att man har en handlingsfrihet, och det kokas ner till beslut och livsplaner. Har man hamnat fel på värderingsnivån kan det lätt bli snett. Man kan till exempel hamna i uppskjutandesymptom, där det inte handlar om att man är lat, utan att det känns motigt att studera eftersom man kanske går emot sitt eget hjärta och pluggar till läkare när man egentligen vill bli konstnär.

”Det bästa jobb jag kan tänka mig”

Nadia Nasershirzadi, samordnare och psykolog vid Ungas psykiska hälsa (UPH) i Krokslätt, samt Henric Råneberg, STP-psykolog BUP-mottagningen på Hisingen. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Nadia Nasershirzadi, samordnare och psykolog vid Ungas psykiska hälsa (UPH) i Krokslätt, samt Henric Råneberg, STP-psykolog BUP-mottagningen på Hisingen. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Möjligheten för psykologer inom Västra Götalandsregionen är många och spännande. Förutom ett meningsfullt arbete med engagerade kollegor gör Nadia och Henric något de brinner för – de hjälper barn och unga.

Psykologen Henric Råneberg trodde aldrig att han skulle arbeta med barn och unga. Han tyckte till och med att det verkade lite tråkigt. Men efter att han tackat ja till en tjänst på BUP-mottagningen på Hisingen ändrade han uppfattning.
– Det här är det bästa jobb jag kan tänka mig, säger han och berättar att han ständigt utmanas och hela tiden måste hitta nya vägar för att nå fram till de barn och unga han möter.
Arbetet på mottagningen rymmer allt från utbildning och teamledarskap till bedömningssamtal, behandlingar och utredningar. Utöver stimulerande arbetsuppgifter trivs han väldigt bra med sina kollegor.
– Det finns väldigt mycket kompetens här och de allra flesta brinner för sitt arbete så det blir en engagerad stämning. Dessutom har vi en lyhörd chef vilket gör att vi har möjlighet att påverka både verksamheten och det kliniska arbetet, säger han.

Flera olika karriärvägar
Kompetensutveckling är något som Västra Götalandsregionen uppmuntrar och Henric går just nu sin specialistutbildning.
– Det finns alltid utmaningar med stora organisationer men även många möjligheter att utbilda sig och testa på olika roller, säger han.
Psykologen Nadia Nasershirzadi arbetar inom primärvården. Tillsammans med en arbetsgrupp som består av fem psykologer och en kurator har hon byggt upp vårdcentralen i Krokslätts lågtröskelsatsning på ungas psykiska hälsa från grunden.
Hennes dagar består bland annat av verksamhetsutveckling, samverkan, bedömningar och behandlingar. Behandlingarna sker både individuellt och i grupp.
Hon delar Henrics erfarenhet av att arbetet i regionen öppnar upp för många olika möjligheter.
– När vi har byggt upp vår UPH-verksamhet har vi haft inflytande över utformningen av verksamheten, utifrån de riktlinjer som finns. Det märks att ledningen har förtroende för oss och vi får komma till tals utifrån vår profession och vad vi tycker blir bra för patienterna.
Kombinationen av verksamhetsutveckling och patientmöten passar Nadia perfekt.

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Västra Götalandsregionen (VGR) har drygt 1,6 miljoner invånare bosatta i 49 kommuner. Specialiserad psykiatrisk vård bedrivs vid fem sjukhus med tillhörande öppenvårdsmottagningar. I VGR finns drygt 200 vårdcentraler.

vgregion.se

Många problem kopplade till perfektionism

Psykologen Alexander Rozental tipsar om att ta patienters prestationskrav in i samtalet. Foto: Henrietta Asplund

Perfektionism verkar öka bland unga – och kan dölja sig bakom andra besvär som ångest och depression.
– Det finns oftast en annan problematik och diagnos som personen söker hjälp för och som står i fokus. Men perfektionismen kan ses som en sårbarhet som gör att personen råkar ut för problem, säger psykologen Alexander Rozental.

Alexander Rozental har gett ut en rad böcker, nu senast ”Bättre än perfekt – en självhjälpsbok för perfektionister”.
– Det finns internationell forskning som visar på att perfektionismen ökat över tid. Det kan ha att göra med större konkurrens och att samhället blivit mer individualistiskt. Hur den senaste utvecklingen med sociala medier har påverkat vet vi ännu inte, men man kan fundera över om den konstanta jämförelsen med andra skapar högre krav, säger han.
Perfektionismen kan delas upp i två delar: strävan att uppnå högt ställda krav, och oro över att göra fel och inte lyckas nå kraven. Båda delarna kan vara problematiska men resulterar i olika typ er av problem.
– Det finns forskning som pekar på att perfektionism hänger ihop med många diagnoser. Strävan brukar kopplas ihop med ätstörningar, oro med ångest och depression. Det är viktigt att understryka att det inte är fel att uppnå saker i livet, utan bekymren uppstår när man väljer att definiera sig själv som människa utifrån ens prestation, säger Alexander Rozental.

”Det handlar om hur man tar sig an uppgifter i livet, att man behöver bli mer flexibel.”

Göra beteendeexperiment
Hans tips till psykologer är att ta in prestationskraven i samtalet.
– När man till exempel ska ta itu med en depression kan man säga: Jag märker att du ställer höga krav på dig själv, vad tänker du kring det? Kan det var så att dina krav också sker på bekostnad av något annat, nämligen hur du mår? Därifrån kan man komma in på behandling.
Som psykolog kan man låta patienten göra beteendeexperiment.
– Patienten får prova att ändra sitt beteende – det kanske gick bra trots att man inte hade förberett sig för ett föredrag i många timmar. Man behöver också stämma av verklighetsbilden – kommer andra verkligen tycka att man är värdelös om man inte får alla rätt på provet? Det är också otroligt viktigt att jobba med personens självkritik, säger Alexander Rozental.

Inte sänka krav
Enligt honom är det centralt att som psykolog inte säga till någon att sänka sina krav.
– Det handlar snarare om hur man tar sig an uppgifter i livet, att man behöver bli mer flexibel. Man behöver inte göra på samma sätt varje gång utan lära sig att anpassa sig efter kravbilden. Ibland kan man förbereda sig jättemycket inför en föreläsning, men ibland får man göra det snabbt och lite slarvigt men det är okej ändå. Det gäller att hitta en ny, snällare röst att tala till sig själv med.

Engagerad satsning på elevhälsan

Paulina Rodriguez Milovic och Stefan Boström, skolpsykologer i Uppsala kommun. Foto: Mikael Wallerstedt
Paulina Rodriguez Milovic och Stefan Boström, skolpsykologer i Uppsala kommun. Foto: Mikael Wallerstedt

I Uppsala är elevhälsan viktig, och skolpsykologerna ingår i ett team som ska bidra till elevernas måluppfyllelse.
– Har man väl hamnat i skolans värld har man svårt att ta sig härifrån, det är väldigt engagerande och roligt men också utmanande, säger psykologen Paulina Rodriguez Milovic.

Uppsala har 58 grundskolor och fem grundsärskolor, och samtliga har ett elevhälsoteam där rektor ingår. Kommunen har en relativt hög psykologbemanning, och Paulina Rodriguez Milovic, som började arbeta i Uppsala 2007, ser hur man idag satsar på skolpsykologer.
– Förr hade jag sex stycken skolor, åtta år senare hade jag en skola, så trenden i Uppsala är att man värderar skolpsykologernas arbete högt och skapar en möjlig arbetssituation med bra förutsättningar.
Och Paulina Rodriguez Milovic stortrivs i skolans värld.
– Skolan är tvingad att skapa en bra lärmiljö för vartenda barn, och det kommer vi inte ifrån. Det är en gäckande tanke; det är 372 elever på en skola och alla måste ha det bra där, det säger något om vad det innebär för en i yrket, säger hon.

Viktig kompetens
Karin Wallén är psykolog på Storvretaskolan och har en viktig roll när det kommer till att bidra till elevernas måluppfyllelse.
– Här i Uppsala har vi ett helhetsperspektiv; vi arbetar både med individ, grupp och organisation. Vi sitter också i ett elevhälsoteam där vi samarbetar med andra professioner och diskuterar uppbyggnaden av organisationen och hur man kan tänka kring personal. Det är viktigt att ha ett gott samarbete i elevhälsoteamet där olika kompetenser går samman, säger hon.

Arbetar förebyggande
Elin Waldenvik är rektor på skolan och ser hur skolpsykologen blir alltmer eftertraktad.
– De bidrar med en så bred kompetens och är ett viktigt bollplank. Idag ser man i allt större utsträckning att psykologer har en viktig kompetens som behövs när man jobbar med människor. Och skolpsykologen kommer in tidigt i processen i stället för att kopplas in när det redan gått fel, de jobbar inte bara reparerande utan förebyggande, säger hon.
I Uppsala kan skolpsykologer arbeta både centralt och lokalt. Stefan Boström är en av de som har en kombinerad tjänst.
– Man kan till exempel använda sin psykologiska kompetens till att utforma bra lärmiljöer. Det är en väldigt tillfredsställande känsla när man kan hjälpa en lärare att ändra sitt bemötande av sina elever. Då sprids denna kunskap hos läraren automatiskt till kanske 100 barn, och på det sättet förbättras deras mående och inlärning.

Uppsala kommun – Elevhälsa

Uppsala har 58 grundskolor och fem grundsärskolor och samtliga har ett elevhälsoteam där rektor ingår såväl som kurator, psykolog, skolsköterska och socialpedagog. Det finns också ett centralt logopedstöd som skolorna kan nyttja. Psykologerna finns också på gymnasiet.
Inom enheten Centrala teamet arbetar specialpedagog, socionom, psykolog, logoped, medicinskt ledningsansvarig skolsköterska och skolläkare.

uppsala.se

Fler barn vill ha en psykolog

Foto: Shutterstock

Psykologhjälp till barn och ungdomar verkar allt oftare ske på barnets, och inte förälderns, initiativ.
– Barn har idag lättare för att komma över tröskeln för att söka hjälp, det kan till exempel handla om att en vill ha en psykolog för att det är något man ”ska” ha, säger psykologen Lars Klintwall.

Psykologen Lars Klintwall ser att fler barn och unga vill ha psykologhjälp.

Psykologen och forskaren Lars Klintwall har skrivit en rad böcker och driver podden ”Barnpsykologerna” tillsammans med Liv Svirsky. Lars Klintwalls intryck är att fler föräldrar idag är benägna att söka hjälp för sina barn.
– Det är naturligtvis bra att stigmat kring psykisk ohälsa har minskat, men baksidan är att det blir långa köer till BUP och första linjens psykiatri. Många missar att det finns väldigt bra tillgång till självhjälpsmaterial och internetbehandlingar som man kan ha nytta av som förälder när man vill hjälpa sitt barn, säger han.

Låg tolerans
Men något som Lars Klintwall märkt av är att det allt oftare är barnet som tar initiativ till en psykologkontakt, snarare än föräldern.
– Det finns en låg tolerans för ”normalt” lidande idag. Det är ju helt rimligt att må dåligt och vara deppig om en gjort slut med sin flick- eller pojkvän. Det är en del av livet, och det är inte alls säkert att det är bra med psykologisk behandling i ett sådant läge. Vi vill ju att barn lär sig att hantera svåra känslor själva, och varit igenom erfarenheten att det gick att vara med om en motgång eller besvikelse, att det inte var farligt utan nåt som gick att hantera och som fick en att växa om människa.
Enligt Lars Klintwall är risken att ungdomar tappar känslan av att ha kontroll över sitt liv.
– Med tanke på de växande köerna bör vi hitta sätt för att låta människor hjälpa sig själva mer. Det finns mycket bra självhjälpsböcker som i princip innehåller det som många behöver göra och öva på, men det kan vara svårt att faktiskt göra det som står i dem, utan nåt slags stöd. Att reda i sina problem och hitta vilken svårighet en behöver problemlösa kring är ju bara det en utmaning.

”Med tanke på de växande köerna bör vi hitta sätt för att låta människor hjälpa sig själva mer.”

Göra analys själv
I sin forskning har Lars Klintwall tittat på så kallade ”symptomnätverk”, där bland annat gymnasieelever med depression och ångest får hjälp av ett onlineverktyg att göra en analys av sina problem.
– Det handlar om att formulera vilka problem man har och hur de påverkar varandra. Kanske ligger man i sängen på natten och oroar sig för alla sina läxor. Då får man svårt att sova och blir trött och ofokuserad i skolan, vilket såklart gör läxorna ännu svårare. I så fall är det sömnbesvären som är viktigast att fokusera på, att inte oroa sig i sängen. Poängen är att ungdomen själv ska vara med och göra analysen, och vi hoppas att vårt verktyg ska hjälpa till med detta.

Ökad kompetens om traumatisering hos barn

Psykologen Poa Samuelberg leder projektet ”Trauma på kartan”.

Psykologen och barnexperten Poa Samuelberg är projektledare för regeringsuppdraget ”Trauma på kartan”, som ska öka kompetensen kring våldsutsatthet och traumatisering hos barn.

Barnafrid, nationellt kunskapscentrum om våld mot barn på Linköpings universitet, har av regeringen fått i uppdrag att utveckla och genomföra ett program för kompetensutveckling i psykiatrisk traumavård som riktar sig till personal i första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa, och den specialiserade psykiatrin för barn och unga.
– Vi har bland annat lanserat ett basprogram om våld mot barn, och en kurs i barnpsykiatrisk traumavård. Båda utbildningarna är kostnadsfria och innehåller teoretisk kunskap men också färdigheter, exempelvis hur screenar man för våld och vad innebär krisstöd i praktiken? Det här är ett kunskapsfält i vården med stora brister, även när det kommer till samverkan med andra myndigheter, säger Poa Samuelberg, psykolog, som leder satsningen.

”Det är oerhört viktigt att tidigt uppmärksamma våld och övergrepp.”

Stort gensvar
Sverige har exempelvis fått internationell kritik för att inte leva upp till standard i att uppmärksamma problem och ge rehabiliterande insatser till barn efter våldsutsatthet. Trots att våldsutsatthet hos barn är överrepresenterat i den kliniska populationen, är det många behandlare som sällan eller aldrig ställer frågor om barns erfarenhet. Tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserad vård för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn är bristfällig i många regioner och väntetiderna långa.
– Gensvaret på ”Trauma på kartan” har varit stort från både kliniker och chefer. För basutbildningen har vi på kort tid fått 15 000 registrerade användare. Det säger något om det stora behovet av kunskap.

Fått tilläggsuppdrag
Kunskapen om barn och trauma har vuxit de senaste åren inte minst genom ny forskning, något som Poa Samuelberg välkomnar.
– Det är oerhört viktigt att tidigt uppmärksamma våld och övergrepp eftersom det riskerar att leda till långvariga och funktionsnedsättande svårigheter, och i värsta fall en för tidig död.
”Trauma på kartan” har fått ett tilläggsuppdrag av regeringen där kompetensprogram digitaliseras för att nå ut till fler.