Ökad samverkan och prevention behövs vid adhd
Professor Lisa Thorell, som har forskat på adhd och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i 25 år, vill med sin forskning hitta sätt att identifiera och hjälpa barn med adhd-liknande problem så tidigt som möjligt. Hon ser ett behov av ett ökat forskningssamarbete över landsgränserna samt evidensbaserade preventiva åtgärdsprogram.
Lisa Thorells forskargrupp vid Karolinska Institutet undersöker bland annat hur kognitiva processer såsom impulskontroll och arbetsminne i förskoleåldern är relaterade till adhd-symtom i skolåldern. Ytterligare forskningsprojekt fokuserar på neuropsykologisk förmåga som förklaring till akademisk prestation hos barn och unga med adhd samt emotionsreglering och adhd i förskoleåldern.
– Genom att undersöka olika kognitiva funktioner och emotionsreglering ökar förutsättningarna att kunna sätta in tidiga åtgärder innan diagnos. Man bör ha i åtanke att adhd är en väldigt heterogen diagnos. Delar av vår forskning fokuserar på att kartlägga varför skillnaderna i symtombild är så stora bland diagnostiserade individer, säger Lisa Thorell, professor i utvecklingspsykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
”Många psykologer kan inte fullt ut erbjuda den behandling och det stöd som behövs.”
Frustrerande med långa köer
– Många psykologer som diagnostiserar och behandlar barn och unga med adhd är frustrerade eftersom köerna är långa och resurserna för individbaserad behandling ofta knappa. Det innebär att många psykologer inte fullt ut kan erbjuda den behandling och det stöd som behövs, säger Lisa Thorell.
Hon hoppas att fler psykologer framöver kan lägga mer resurser på att öka kunskapen om adhd bland skolpersonalen.
– Att som pedagog använda tydliggörande pedagogik kan underlätta mycket för elever med adhd i skolan och här behöver psykologer också öka sin kunskap kring vilka konsekvenser en adhd-diagnos kan få i skolan. Nu uppstår ofta krockar eftersom många lärare upplever psykologers språk som alltför kliniskt, säger Lisa Thorell.
Ökad samverkan skolan och BUP
– Ökad samverkan mellan skolhälsovården och BUP samt tidiga preventiva insatser via BVC är andra faktorer som kan bidra till att öka tillgängligheten till diagnostik och psykologisk behandling i grupper som i dagsläget är underdiagnostiserade, exempelvis barn och unga med invandrarbakgrund. Skolan har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag i att säkerställa att alla barn och unga erbjuds samma möjlighet till prevention och behandling, säger hon.
Digitala medier negativt
I ett aktuellt forskningsprojekt analyserar Lisa Thorells forskningsgrupp varför digitala medier och dataspel i många fall har en mer negativ inverkan på barn och unga med adhd. Forskargruppen är även involverad i förebyggande insatser som ska balansera användandet av digitala medier.
– Eftersom barn och unga med adhd löper en ökad risk att utveckla en skadlig användning av digitala medier så behövs det screenas för detta i barn- och ungdomspsykiatrin. Min forskargrupp arbetar därför med att utveckla ett screeningverktyg som kan identifiera individer vars digitala medieanvändning riskerar att förstärka adhd-problematiken, säger Lisa Thorell.
