Etikettarkiv: Primärvård

Förebyggande insatser i primärvården

Johanna Edeborg, leg. psykolog på Edsbyns hälsocentral och samordnare för psykisk ohälsa i primärvården i södra Hälsingland på Region Gävleborg. Foto: Johan Löf

Bredden på uppdraget och möjligheten att behandla människor med psykisk ohälsa på ett relativt tidigt stadium är några av fördelarna med att arbeta som psykolog i primärvården. Professionsöverskridande teamarbete och goda möjligheter att delta i verksamhetsutvecklingen bidrar också till att göra primärvården till en utvecklande arbetsmiljö för psykologer.

Primärvårdens psykologer bedömer, diagnostiserar och behandlar vid behov vuxna patienter med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Eftersom många olika typer av patienter söker sig till primärvården får psykologer på exempelvis vårdcentraler möta en stor bredd av individer i olika åldrar.

Behandla på tidigt stadium
– Stressrelaterade besvär, ångest och depression, och olika typer av livskriser är de vanligaste orsakerna till att patienter söker psykologkontakt i primärvården. Ofta fångas patienterna upp av andra professioner, som läkare, fysioterapeut eller distriktssköterska. Det professionsöverskridande teamarbetet är därför en viktig del av primärvårdpsykologens arbete. Det bidrar till att vi kan diagnostisera och behandla patienterna på ett så tidigt stadium som möjligt, innan de utvecklar svårare former av psykisk ohälsa, säger Johanna Edeborg, leg. psykolog på Edsbyns hälsocentral och samordnare för psykisk ohälsa i primärvården i södra Hälsingland på Region Gävleborg.
Hon har i drygt tio års tid arbetat som psykolog i primärvården, varav de senaste fyra åren på Edsbyns hälsocentral. I rollen som samordnare för psykisk ohälsa arbetar Johanna Edeborg bland annat med att utveckla gemensamma arbetssätt, strukturer och handledning för psykosociala teamen på hälsocentralerna i södra Hälsingland.

”Det professionsöverskridande teamarbetet är därför en viktig del av primärvårdpsykologens arbete.”

Har utbildande roll
Primärvårdspsykologer har dessutom ofta en utbildande roll gentemot andra professioner. Johanna Edeborg har utbildat sina kollegor i samtalsmetodik och hur de kan bemöta patienter med suicidtankar.
– Vi behandlar en del patienter, men slussar även vidare patienter till andra vårdgivare. På den hälsocentral där jag arbetar samverkar vi med vuxenpsykiatrin, bland annat via samverkansmöten där vi diskuterar specifika patienter. Just samverkan är betydelsefull för psykologer i primärvården, även om det inte alltid finns tillräckligt med tid för att etablera nätverk, säger hon.

Lättare psykisk ohälsa
31 procent av psykologerna är inte så väl eller dåligt insatta i primärvårdens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa. I regeringsutredningen ”God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa” från januari 2021 föreslogs att primärvården ska ha ett utökat uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa.
– Undersökningsresultatet tyder på att budskapet om primärvårdens utökade uppdrag vad gäller patienter med lättare psykisk ohälsa inte har nått ut till samtliga psykologer som arbetar i andra verksamheter. Jag upplever att kännedomen om det utökade uppdraget varierar även bland psykologer i primärvården, säger Johanna Edeborg.

Hur insatt är du i primärvårdens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa? Jag är…


Psykologer inom regional hälso- och sjukvård är mest insatta.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykologer rådgivare för psykisk hälsa

Anna Larsson, psykolog och rådgivare för psykisk hälsa vid Dalsjöfors vårdcentral och Sandra Weineland, specialistpsykolog som leder pilotprojektet.

Ett pilotprojekt i Västra Götaland innebär att en representant ur psykisk hälsa-teamet på respektive vårdcentral är rådgivare till vårdcentralschefen.
– Det är spännande och utvecklande att få dela med sig av sin kompetens, och det här projektet ökar förutsättningarna för att arbeta med frågor på ett mer strukturerat sätt, vilket känns väldigt meningsfullt, säger psykologen Anna Larsson.

Västra Götalandsregionen har påbörjat ett pilotprojekt med rådgivare för psykisk hälsa på 16 vårdcentraler inom Närhälsan. Tanken är att rådgivaren ska kunna bidra med sin kompetens rörande diagnostik, behandling, utveckling och kvalitetssäkring inom området psykisk hälsa, till exempel genom att delta i ledningsmöten på vårdcentralen.
– Jag tycker att det är väldigt givande, för man tvingas att reflektera över sitt eget arbetssätt för att kunna förmedla det till andra yrkeskårer, och även ta lärdom av hur andra professioner hanterar olika frågor. Det psykologiska fältet får genom det här projektet större plats och andra aspekter av vår kunskap än det rent kliniska kommer till användning, säger Anna Larsson, psykolog och rådgivare för psykisk hälsa vid Dalsjöfors vårdcentral.

”Man tvingas att reflektera över sitt eget arbetssätt för att kunna förmedla det till andra yrkeskårer.”

Blir inspirerad
Ledningsmötet på vårdcentralen har blivit ett forum för att lyfta och diskutera olika utmaningar i verksamheten, och sedan vid behov genomföra och följa upp förändringsarbete.
– Att man förmedlar kunskap mellan olika instanser och får med sig så mycket på vägen gör att man även blir inspirerad i sitt eget arbetssätt, säger hon.
I förlängningen kan projektet bidra till att ge en god och nära vård till patienterna.
– Det handlar om att det psykologiska fältet blir mer synligt, vilket gynnar patienterna på så sätt att de vid behov kan erbjudas psykologisk behandling tidigare i vårdprocessen, med minskat lidande som följd.

Är transparent
Det har även skapats ett övergripande råd för psykisk hälsa i Södra Älvsborg där rådgivarna från vårdcentralerna och en mottagning för ungas psykiska hälsa samlas.
– Jag har som utgångspunkt att alla ska vara informerade och delaktiga i beslut i tidiga skeden, att det är transparens i processerna och att vi pratar om våra framgångar och hinder, säger Sandra Weineland, specialistpsykolog som leder hela projektet.

”Det bästa jobb jag kan tänka mig”

Nadia Nasershirzadi, samordnare och psykolog vid Ungas psykiska hälsa (UPH) i Krokslätt, samt Henric Råneberg, STP-psykolog BUP-mottagningen på Hisingen. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Nadia Nasershirzadi, samordnare och psykolog vid Ungas psykiska hälsa (UPH) i Krokslätt, samt Henric Råneberg, STP-psykolog BUP-mottagningen på Hisingen. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Möjligheten för psykologer inom Västra Götalandsregionen är många och spännande. Förutom ett meningsfullt arbete med engagerade kollegor gör Nadia och Henric något de brinner för – de hjälper barn och unga.

Psykologen Henric Råneberg trodde aldrig att han skulle arbeta med barn och unga. Han tyckte till och med att det verkade lite tråkigt. Men efter att han tackat ja till en tjänst på BUP-mottagningen på Hisingen ändrade han uppfattning.
– Det här är det bästa jobb jag kan tänka mig, säger han och berättar att han ständigt utmanas och hela tiden måste hitta nya vägar för att nå fram till de barn och unga han möter.
Arbetet på mottagningen rymmer allt från utbildning och teamledarskap till bedömningssamtal, behandlingar och utredningar. Utöver stimulerande arbetsuppgifter trivs han väldigt bra med sina kollegor.
– Det finns väldigt mycket kompetens här och de allra flesta brinner för sitt arbete så det blir en engagerad stämning. Dessutom har vi en lyhörd chef vilket gör att vi har möjlighet att påverka både verksamheten och det kliniska arbetet, säger han.

Flera olika karriärvägar
Kompetensutveckling är något som Västra Götalandsregionen uppmuntrar och Henric går just nu sin specialistutbildning.
– Det finns alltid utmaningar med stora organisationer men även många möjligheter att utbilda sig och testa på olika roller, säger han.
Psykologen Nadia Nasershirzadi arbetar inom primärvården. Tillsammans med en arbetsgrupp som består av fem psykologer och en kurator har hon byggt upp vårdcentralen i Krokslätts lågtröskelsatsning på ungas psykiska hälsa från grunden.
Hennes dagar består bland annat av verksamhetsutveckling, samverkan, bedömningar och behandlingar. Behandlingarna sker både individuellt och i grupp.
Hon delar Henrics erfarenhet av att arbetet i regionen öppnar upp för många olika möjligheter.
– När vi har byggt upp vår UPH-verksamhet har vi haft inflytande över utformningen av verksamheten, utifrån de riktlinjer som finns. Det märks att ledningen har förtroende för oss och vi får komma till tals utifrån vår profession och vad vi tycker blir bra för patienterna.
Kombinationen av verksamhetsutveckling och patientmöten passar Nadia perfekt.

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Västra Götalandsregionen (VGR) har drygt 1,6 miljoner invånare bosatta i 49 kommuner. Specialiserad psykiatrisk vård bedrivs vid fem sjukhus med tillhörande öppenvårdsmottagningar. I VGR finns drygt 200 vårdcentraler.

vgregion.se

Första linjens psykologi i förändring

Sandra Weineland ser att det finns stora möjligheter när den psykiska hälsan och ohälsan får större utrymme inom primärvården.
Sandra Weineland ser att det finns stora möjligheter när den psykiska hälsan och ohälsan får större utrymme inom primärvården.

Psykisk hälsa och ohälsa har fått ett större utrymme inom primärvården, och gränsen mot psykiatrin ska suddas ut. Trots det vet många psykologer inte vad primärvårdsreformen innebär.
– Det är oroväckande. Det viktiga är ju att patienten är i centrum och inte var i vårdkedjan hen befinner sig, säger Sandra Weineland i regionala primärvårdsrådet i VG-regionen.

Enligt undersökningen som Framtidens Karriär – Psykolog har gjort är endast 43 procent väl eller mycket väl insatta i första linjens utvidgade uppdrag att ta emot patienter med psykisk ohälsa.
– Det kan vara personer som kommer med första symptom på något eller har en svår situation just nu och behöver två-tre samtal för att få strategier att behandla det. Eller så kommer någon med till exempel PTSD, som faller under vår omsorg, så det är en stor bredd, säger Sandra Weineland.

Kort och längre behandling
Hon är leg. psykolog, specialist i psykoterapi, sitter i primärvårdsrådet och är som docent plattformsledare för en grupp forskare inom primärvården. Hon menar att det kan finnas farhågor kring primärvårdsreformen.
– Många psykologer är rädda för att de inte ska ha tid med svåra patienter, men de som har störst behov får det. När man tar de korta behandlingarna frigör man tid för att ha längre behandlingar samtidigt. Alla får inte tio samtal rakt av utan man anpassar och personcentrerar behandling utifrån bedömning, säger Sandra Weineland.

Många psykologer inom primärvården kommer från psykiatrin och har med sig stor kunskap

Många från psykiatrin
Psykologens roll inom primärvården är enligt henne väldigt central, då många vårdtillfällen har en koppling till psykisk ohälsa.
– Många psykologer inom primärvården kommer från psykiatrin och har med sig stor kunskap. Vi har allt ifrån psykoedukation i förebyggande syfte till svåra patienter, och då är erfarenhet och kompetens viktigt. Liksom allmänläkaren behöver vi kunna sätta allt samman och navigera.

En rad olika karriärvägar
Att 62 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta inom primärvården ser Sandra Weineland som positivt och tror att det är bredden som lockar.
– Det är omväxlande och väldigt spännande; man har hand om alla åldrar och diagnoser och svårighetsgrader. En dag rådgör man en förälder vars barn inte vill sova i egen säng, en annan dag är man med patienten på akutmottagningen för suicidrisk. Det är en bredd man inte upplever på många andra arbetsplatser.
Inom primärvården finns dessutom en rad olika karriärvägar.
– Många har fått upp ögonen för att det finns utvecklingsmöjligheter inom primärvården, och att psykologisk kompetens uppskattas väldigt mycket. Man kan till exempel vara psykologisk rådgivare i ledningsgrupp eller arbeta med utveckling. Primärvården blir en allt mer attraktiv arbetsplats, säger Sandra Weineland.

Psykologer jobbar i framkant i Uppsala

Lisa Westring, klinisk psykolog på en vårdcentral i Region Uppsala. Foto: Anders Forngren
Lisa Westring, klinisk psykolog på en vårdcentral i Region Uppsala. Foto: Anders Forngren

Lisa Westring är både klinisk psykolog och processledare för psykisk ohälsa inom Nära vård och hälsa i Region Uppsala, där utvecklingen hela tiden går framåt.
– Uppsala vill ligga i framkant och man tillvaratar psykologisk kompetens när det gäller att förbättra verksamheterna, säger hon.

Som klinisk psykolog på en vårdcentral i Region Uppsala träffar Lisa Westring patienter och hjälper dem att ta sig ur psykisk ohälsa. I egenskap av process­ledare arbetar hon också på en mer övergripande nivå.
– I huvudsak leder jag ett nätverk för psykisk hälsa, med representanter från olika vårdcentraler som kan inspireras och lära av varandra. Inom Region Uppsala tar vi fram en modell för stegvis vård, vars syfte är att göra psykologiska behandlingsinsatser mer jämlikt tillgängliga för invånarna. Det ska inte spela så stor roll vilken vårdcentral man vänder sig till. Vi jobbar mot att skapa ett gemensamt arbetssätt för hur vi bedömer och utformar insatser på lagom nivå.

Jobba som psykolog i Uppsala. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Kan göra stor skillnad
Det roligaste med Lisa Westrings jobb tycker hon är variationen, och att se hur patienter blir hjälpta.
– Inom primärvården möter man människor i livets alla skeden och ibland kan man göra stor skillnad även med en liten insats, om man gör det i rätt läge. Ibland är min roll att hjälpa någon att få överblick och ett nytt perspektiv, för att sen gå vidare på egen hand. Ibland behövs en lite mer omfattande psykologisk behandling, och då upplever jag att man får utrymme till det. När det funkar som det ska på vårdcentralen så kan man ha ett livsperspektiv och en kontinuitet kring patienterna som har en mer kronisk problematik.

Psykologers roll viktig
Och i Region Uppsala är det många som efterfrågar psykologers kunskap.
– Om man är lite framåt som psykolog kan man bidra med psykologisk kompetens till exempel till andra yrkesgrupper, även på verksamhetsnivå. Vill man bidra på alla nivåer så är primärvården en bra plats, säger Lisa Westring.
Psykologers roll blir allt viktigare och uppskattas i Region Uppsala Nära vård och hälsa.
– Jag ser helt klart ett skifte mot att man lyfter fram vikten av att vi blir bra på att hantera psykisk ohälsa, för löser vi inte hur vi ska ta oss an psykisk ohälsa blir det ingen bra vård över huvud taget. Jämfört med för fem år sedan uppmärksammas patientgruppen med psykisk ohälsa mer även på ledningsnivå. I Region Uppsala finns ett engagemang i att ägna sig åt förbättringsarbeten på ett systematiserat sätt, och där har psykologer en viktig roll.

Jobba som psykolog i Uppsala. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Region Uppsala – Nära vård och hälsa

Våra 1650 medarbetare arbetar med nära vård och hälsa och tar hand om första linjens vård, specialiserad habilitering och hälsofrämjande arbete i hela Uppsala län. Utbildning, forskning och utveckling är viktigt för oss, eftersom vi anpassar vårt utbud utifrån invånarnas behov. Redan nu erbjuder vi mobila team, videobesök och smarta e-tjänster.

www.regionuppsala.se

Tätt samarbete i psykosociala team

Carina Dia-Tsi-Tay och Elin Nordstrand, psykologer inom Region Sörmland. Foto: Per Sandberg
Carina Dia-Tsi-Tay och Elin Nordstrand, psykologer inom Region Sörmland. Foto: Per Sandberg

I Region Sörmland arbetar psykologer på vårdcentraler i psykosociala team, något som bär med sig många fördelar.
– Det finns ett stort värde i det eftersom vi är bra på olika saker, säger Carina Dia-Tsi-Tay, psykolog.

Till skillnad mot många vårdcentraler i andra regioner arbetar primärvården i Region Sörmland med psykologer som ingår i psykosociala team tillsammans med andra professioner. Teamen är anpassade efter varje vårdcentral och stad och de olika behov som finns kring psykisk ohälsa. Det innebär fördelar för både patienter och personal.
– Att vara fler och inte sitta själv är väldigt positivt, säger Carina Dia-Tsi-Tay, psykolog inom regionen sedan snart 20 år.
På hennes vårdcentral ingår fyra psykologer och två kuratorer i gruppen.
– Vi har möten där man kan lämna ärenden till varandra eller diskutera patienter. Vi har en uppdelning av vilka patienter man tar, men samtidigt ett tätt samarbete. Övrig personal ser oss som en grupp, säger Carina Dia-Tsi-Tay.

Jobba som psykolog i Sörmland. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Vill stanna kvar
Hennes kollega Elin Nordstrand gjorde sin PTP inom regionen och har varit på vårdcentralen i snart tre år.
– Utöver gemensamma möten representerar någon av oss psykosociala teamet i vårdplaneringsmöten tillsammans med de andra yrkeskategorierna, säger hon.
Att man i Region Sörmland arbetar i psykosociala team har fördelar för patienterna.
– Upplägget gör att man vill stanna kvar och jobba här, vilket också ger en kontinuitet för de som söker vård, säger Elin Nordstrand.
Också psykologerna själva har stor vinning av upplägget; exempelvis öppnar det upp för olika karriärvägar.
– Flera av oss har också andra uppdrag, för det finns möjlighet att bredda arbetsuppgifterna. Jag har en roll som verksamhetsutvecklare och är med i ledningsgruppen. Det hade inte fungerat om man varit ensam och inte arbetat i ett team, säger Carina Dia-Tsi-Tay.

Nära samarbete
Det finns utrymme för påverkan på utformningen av de psykosociala teamen.
– Exempelvis har vi psykologer olika bakgrunder och då kan man välja vad man vill fokusera på och utvecklas i. Jag har till exempel haft möjlighet att specialisera mig inom behandling, och jag och en kollega håller på att starta en studie inom ramen för vår specialistutbildning. Jag representerar också vårt team i en hbtqi-grupp, säger Elin Nordstrand.
Både hon och Carina Dia-Tsi-Tay rekommenderar att arbeta inom de psykosociala teamen i Region Sörmland.
– Det är väldigt positivt och ger mycket att ha ett så bra och nära samarbete, säger Carina Dia-Tsi-Tay.

Jobba som psykolog i Sörmland. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Region Sörmland – Primärvård

Det finns 19 regiondrivna vårdcentraler i Region Sörmland och totalt 26 psykologer anställda. De psykosociala teamen ser olika ut på olika vårdcentraler men består bland annat av psykologer, kuratorer, psykoterapeuter och sjuksköterskor med psykiatriinriktning.

Anna Ormegard
divisionschef
anna.ormegard@regionsormland.se

Linda Malinen
psykolog PrimUS
linda.malinen@regionsormland.se

www.regionsormland.se

Psykologkompetens viktig för framtidens nära vård

Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.
Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.

Primärvårdens behov av psykologkompetens är stort. Psykologer fyller dessutom en nyckelroll i arbetet med att utveckla och forma framtidens nära vård. Primärvården erbjuder möjligheten till en yrkesutövning med bredd, men även till hälsofrämjande arbete och tvärprofessionell samverkan.

83 procent av psykologerna är dåligt eller inte så väl insatta i den pågående omställningen till en god och nära vård.
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Omställningen till en nära vård har på många håll ännu inte inletts i praktiken. Tyvärr är relativt få psykologer med och påverkar utformningen av framtidens nära vård, trots att vi har värdefull kompetens som verkligen kan komma till nytta i det här sammanhanget, säger Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer. Hon har arbetat som psykolog sedan 2003, bland annat på BUP och som skolpsykolog. Sedan fyra år tillbaka arbetar hon på en vårdcentral i Örebro.

Flöden och samverkansformer
Nära vård handlar bland annat om att framtidens sjukvård ska utgå från individens behov. Den har också ett mer uttalat förebyggande och hälsofrämjande fokus jämfört med dagens hälso- och sjukvård.
– Som psykolog är det naturligt att tillämpa ett sådant arbetssätt. I traditionell hälso- och sjukvård vill man gärna kategorisera patienter, men psykologer har istället ett bredare helhetsperspektiv på patientens psykiska och fysiska hälsa. Psykologers kompetens kring bemötande, individers förmåga att ta till sig behandlingsråd och att främja hälsa och stärka livskvaliteten är uppenbar för oss. Det gör att vi fyller en självklar funktion i framtidens nära vård, säger Linda Björnberg.

Otrampade stigar
– När jag började arbeta i primärvården hade jag en bild av att primärvårdspsykologer uteslutande ägnar sig åt enskilda patientsamtal, men jag arbetar även med organisationsutveckling, samverkansfrågor och gruppbehandling i nära samverkan med läkare, sjuksköterskor och kuratorer. Som psykolog i primärvården utmanas man dels genom att möta många olika typer av patienter, dels genom att utveckla hela verksamheten. Här finns många otrampade stigar för oss psykologer, vilket känns spännande, säger Linda Björnberg.

Kan tänka sig nära vård
Linda Björnberg betraktar primärvårdens behov av psykologer som stort.
– Det är verkligen glädjande att 72 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta i den nära vården. Samtidigt behöver primärvårdens kännedom om vår kärnkompetens och vetskap om vad vi kan bidra med öka. Kuratorer är vanligt förekommande i primärvården medan psykologer är mer sällsynta. Om fler arbetsgivare i primärvården anställer psykologer så vi får fler kollegor, vilket i sin tur kan bidra till att stärka primärvårdens attraktionskraft bland psykologer, säger Linda Björnberg.

Tydligare karriärvägar
Hon efterlyser tydligare karriärvägar och fler psykologer i primärvårdens ledningsfunktioner.
– Primärvårdens behov av psykologer är särskilt stort under de kommande åren då den nära vården introduceras. För psykologer är det här en intressant möjlighet att få vara delaktig i ett paradigmskifte, att arbeta med organisationsutveckling och att initiera nya satsningar, exempelvis nätbaserad behandling, samverkan med civilsamhället och utbildningsinsatser över professionsgränserna, avslutar Linda Björnberg.

Det pågår en omställning mot en ”God och Nära Vård – En primärvårdsreform”. Hur väl insatt är du i den omställningen?
Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom den Nära vården?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8-14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5-4 procentenheter.

Primärvårdspsykologer möter människor i alla livsfaser

Ulrika Janzon, psykolog och styrgrupps­ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.
Ulrika Janzon, psykolog och styrgrupps­ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.
Som psykolog i primärvården möter man människor i alla åldrar och olika typer av livssituationer. Här finns ofta utrymme för förebyggande arbete och nära samverkan med andra professioner. Arbete i primärvården ger psykologer en bred och mycket användbar erfarenhetsbas som de många gånger har stor nytta av i sin yrkes­utövning.

Tre av fyra psykologer kan tänka sig att arbeta i primärvården.
– Det är roligt att så många psykologer kan tänka sig att arbeta i primärvården. Det är samtidigt inte särskilt förvånande eftersom primärvården är ett spännande arbetsområde som ständigt växer och utvecklas. Primärvården erbjuder dessutom varierade arbetsuppgifter för psykologer, säger Ulrika Janzon, psykolog på Herrestad vårdcentral i Uddevalla och styrgrupps­ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer. Hon tog psykologexamen 2001 och arbetade i tretton år på BUP innan hon för fyra år sedan sökte sig till primärvården.

Ökat behov
Behovet av psykologer i primärvården är mycket stort i princip hela landet.
– Den psykologiska kompetensen utgör ett viktigt komplement till primärvårdens medicinska paradigm. En viktig uppgift för psykologer i primärvården är att bidra till ett ökat helhetstänkande kring patienten. Primärvården i hela Sverige kommer att byggas ut de kommande åren i takt med att man satsar allt mer på nära vård. Det innebär att behovet av psykologkompetens i primärvården kommer att öka, säger Ulrika Janzon.
Ulrika Janzon valde att börja arbeta i primärvården för att bland annat kunna arbeta mer med förebyggande arbete samt att få möta patienter i alla åldrar och därmed kunna betrakta människan i ett livsperspektiv.

Samverkan med andra
– En primärvårdspsykolog gör dels bedömningar av enskilda patienter, remitterar för vidare bedömning och jobbar med gruppverksamhet och behandlingsarbete kopplat till lindrig psykisk ohälsa. Många psykologer i primärvården erbjuder anhörigstöd och träffar därigenom anhöriga, barn och syskon till patienter med psykisk ohälsa, säger Ulrika Janzon.
Även om psykologen har en självständig roll och en unik kompetens i primärvården så förekommer mycket samverkan över professionsgränserna. Ulrika Janzon ingår exempelvis i ett psykosocialt team på vårdcentralen där de som arbetar specifikt med psykisk ohälsa samråder och där psykisk samordnarsjuksköterska, kurator och rehabkoordinator ingår. Psykologen har även en nära dialog med läkare, fysioterapeuter och sjuksköterskor kring patienten.
– Att arbeta som psykolog i primärvården är omväxlande. Jag kan definitivt rekommendera fler psykologer att söka sig till primärvården, säger Ulrika Janzon.

Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom primärvården?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykologernas förslag för att minska psykisk ohälsa

För att förebygga och minska psykisk ohälsa föreslår psykologerna satsningar på förebyggande arbete i skolan, föräldrautbildning och satsningar på primärvården. De föreslår även psykisk hälsa på schemat och meningsfulla aktiviteter så man tillhör ett sammanhang.

Psykologerna har svarat på frågan ”Vilka är dina viktigaste förslag för att förebygga och minska psykisk ohälsa i Sverige?”

Förebyggande åtgärder
Skolan är många gånger upphovet till psykisk ohälsa på grund av höga krav, betygshets och inte minst mobbning. Därför bör utbildning om psykisk hälsa finnas med på schemat genom hela skoltiden.
”En 3-åring vet hur man sätter på ett plåster för att skydda kroppen, då bör en 7-åring veta hur man kan hindra oro genom enkla beteendeövningar.”
Här pekar man också på att vuxna i skolan behöver stöd och redskap för att uppmärksamma och bemöta barn och ungdomar som mår dåligt. Man efterlyser bland annat flera psykologer i skolan, som kan hålla i grundläggande information om hur man kan lära sig att hantera tankar och känslor som kan leda till oro.

Föräldrautbildning
Redan under graviditeten är det viktigt att lära sig om hur ett barn fungerar både fysiskt och psykiskt. Det ska vara lika naturligt att få stöd och hjälp med psykiska utmaningar under hela uppväxten som att gå till barnavårdscentralen och sedan skolhälsovården med sitt barn.
Gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv måste bli tydligare. Arbetslivet blir hårdare för många vuxna och det kan vara svårt att ”orka med familjen”. Man föreslår kortare arbetsdag för att få en hälsosam balans.

Utveckla primärvården
Primärvården behöver fler psykologer, kuratorer och psykoterapeuter som samarbetar, så att det blir lätt att söka hjälp, exempelvis på vårdcentraler, men även på mödra- och barnavårdscentraler. Samarbetet mellan primärvård och psykiatrin kan då också bli bättre. Man vill även ge psykologer mer befogenheter, exempelvis vid sjukskrivning.
Det ska vara lätt och naturligt att söka hjälp för psykisk ohälsa och det ska inte bero på plånboken. Därför bör det också ingå i högkostnadsskyddet. Det kan också ”avdramatisera” känslan av att ha kontakt med psykolog.

Meningsfulla aktiviteter
Den digitala världen styr människor och det kan vara svårt att komma ifrån skärmen eller telefonen. Låt ungdomar få in en vana redan från förskolan med fysisk och annan meningsfull aktivitet tillsammans med andra människor. Att känna sig uppskattad och att tillhöra ett sammanhang kan motverka psykisk ohälsa menar många.

Förslag för att förebygga och minska psykisk ohälsa i Sverige
1. Förebyggande åtgärder inom skolan
2. Fler psykologer inom skolan
3. Psykisk hälsa på schemat
4. Föräldrautbildning
5. Fler psykologer till primärvården
6. Bättre samverkan mellan primärvård och psykiatrin
7. Mer fysisk aktivitet och mindre skärmtid
8. Tillgänglighet för alla oavsett ekonomi

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Tiohundra satsar på psykologer

Sophie Lindberg, psykolog och verksamhetschef, Frida Langvad, psykolog och samordnare och Tomas Tegethoff, psykolog hos Tiohundra. Foto: Conny Holm
Sophie Lindberg, psykolog och verksamhetschef, Frida Langvad, psykolog och samordnare och Tomas Tegethoff, psykolog hos Tiohundra. Foto: Conny Holm
Vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje satsar stort på utveckling av vården kring psykisk ohälsa inom tre områden: Psykiatrin, BUP och primärvården. Psykologer kommer att ha en central och spännande roll i denna utveckling.

Psykologen och verksamhetschefen Sophie Lindberg har varit verksam inom olika psykiatriverksamheter i Norrtälje sedan legitimationen 1999. Idag är hon verksamhetschef över det område som har flest psykologer i TioHundra.
– Psykologer har betydande roller inom såväl barn- och vuxenpsykiatri, barn- och vuxenhabilitering, som unga vuxna-mottagning och första linjens barnpsykiatri. Olika satsningar på psykologer har gjorts de senaste åren säger Sophie. Vi har bland annat inrättat specialisttjänster på några enheter. Forskning och utveckling står högt på agendan och nyligen blev ett kliniskt forskningsprojekt på BUP färdigt och sammanställt.
Sophie menar också att det är enkelt att samverka med andra aktörer då Norrtälje är relativt litet. Närheten till Stockholm gör att samverkan med verksamheter där också sker kontinuerligt.

En mängd olika samverkanstyper
Inom barn- och ungdomspsykiatrin arbetar psykologen och samordnaren Frida Langvad. Hon håller med Sophie och betonar att det är den trygga och stabila personalgruppen och det gränsöverskridande samarbetet som gör Tiohundra till en så intressant arbetsgivare.
– Här finns en uppsjö olika samverkanstyper, både internt inom Tiohundra och externt med socialtjänst, skola, arbetsförmedling och andra myndigheter. Förutom att vi har en platt organisation som gör det lätt att få kontakt med andra verksamheter har vi regelbundna möten för att utveckla våra processer. Det innebär ett kontinuerligt kunskapsutbyte som också skapar enorma möjligheter för oss att utveckla den psykiatriska vården.

Inspirerande inom primärvården
Psykolog Tomas Tegethoff, som är verksam inom primärvården i Norrtälje, berättar att psykologens roll blir allt viktigare på en vårdcentral:
– Vår breda kompetens inom psykologi behöver utnyttjas mer, framför allt vid förebyggande och hälsobefrämjande åtgärder. Tiohundra vill därför satsa stort på forskning och utveckling för att göra primärvården i Norrtälje till Sveriges bästa. Det är en spännande tid med mycket nytänkande. Därför söker vi duktiga och kreativa psykologer som kan bidra på olika sätt.

Vårdbolaget Tiohundra
Vårdbolaget Tiohundra ägs av kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Här samlas allt från traditionell landstingsverksamhet såsom sjukhus, primärvård och psykiatri till traditionell kommunal verksamhet, till exempel äldreomsorg, socialpsykiatri och LSS-boenden i samma bolag.

Tiohundra AB
Box 905
761 29 Norrtälje
Tel: 0176-10 100
E-post: registrator@tiohundra.se
www.tiohundra.se/ledigajobb