Etikettarkiv: KBT

Behövs mer forskning kring nätbaserad behandling

Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen

Nätbaserade behandlingsprogram utgör en allt viktigare del av många psykologers behandlingsarsenal. Forskning kring nätbaserad behandling går i allmänhet betydligt fortare än traditionell psykologisk forskning. Mycket av den forskning som bedrivs kring nätbaserad terapi kan även appliceras på traditionella fysiska terapimöten.

– Internet lämpar sig väl för att förmedla självhjälp i form av exempelvis KBT-baserad terapi med filmer och övningar. Forskning visar att nätterapi i många fall är lika effektivt som att träffa en psykolog fysiskt. En av de främsta fördelarna är möjligheten att på ett effektivt sätt nå ut till många människor. Det innebär i sin tur att varje enskild psykolog kan behandla betydligt fler individer. För klientens del har nätbaserad terapi många praktiska fördelar; för många kan det vara svårt att avsätta tid till att träffa en psykolog på dagtid, säger Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Linköpings universitet. Han började forska på nätbaserad terapi redan 1998 och var därmed en svensk pionjär på området.

”För klientens del har nätbaserad terapi många praktiska fördelar.”

Kontinuerlig uppföljning viktig
– En viktig slutsats från våra studier är att de flesta människor behöver någon form av mänsklig kontakt innan de startar ett nätbaserat terapiprogram. Det kan handla om ett kort telefonsamtal med eller en introduktion från en psykolog. Det är i många fall avgörande för att förebygga avhopp under programmets gång, säger Gerhard Andersson.
Han tror att psykologer framöver kommer att ha tillgång till fler pedagogiska stödresurser i form av olika nätbaserade terapiprogram, och att vi i framtiden får se betydligt mer ”blended treatment”, det vill säga en blandning av fysiska möten med psykolog och nätterapi.
– Jag tror att nya behandlingar kommer att tas fram och prövas i forskning, men att forskningen oftare kommer att genomföras med hjälp av nätet. Det innebär att resultat från internetstudier tjänar som inspiration för vanlig behandling ansikte mot ansikte, säger han. Den terapi vi främst forskat på är nätterapeutiska program som klienten följer via datorn, inte möten med psykolog via Teams eller liknande. Det är viktigt att kontinuerligt forska på den här typen av terapi för att tillföra evidens till behandlingarna, säger Gerhard Andersson.

Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Foto: Christina Ylander

IKBT effektivt vid depression
KBT via internet mot depression är ofta lika bra som traditionell KBT. Det visar en internationell studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkat. Det finns dock moment i vissa nätbaserade behandlingar som kan orsaka skada.
– Vid lindrig eller medelsvår depression är effekten av internet-KBT lika god som av sedvanlig KBT. Den faktor som visade sig betyda mest för prognosen var depressionens djup när behandling inleddes. Moment i vissa nätbaserade behandlingar kan orsaka skada, som program där det ingår enbart avslappning. Stöd från behandlare och sms-påminnelser ökade andelen patienter som fullföljde terapin, säger Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

”Vid lindrig eller medelsvår depression är effekten av internet-KBT lika god som vid sedvanlig KBT.”

Nätbehandling bör regleras
Hon anser att användningen av internet-KBT i hälso- och sjukvården bör regleras på samma sätt som läkemedel, det vill säga att dess vetenskapliga effekt bör ha bevisats innan behandlingsprogrammet exempelvis läggs ut på den nationella Stöd- och behandlingsplattformen.
– Även om vi vet att nätbaserat KBT är en effektiv behandlingsform, som vid depression eller ångestsyndrom, så bör dessa program alltid vara evidensbaserade, avslutar Cecilia Björkelund.

Vad anser du om internetbaserade terapier och behandlingsprogram? Ange gärna flera.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykologer gör stor skillnad vid långvarig smärta

Laura Krohn, leg. psykolog på Kognitiva Teamet Rehab, smärt- och stressrehab i Stockholm.

Vid långvarig smärta är det psykologiska perspektivet centralt. Många patienter med långvarig smärta kan öka sin livskvalitet och få hjälp att hitta hållbara strategier för smärthantering när de behandlas av multimodala team där psykologer ingår.

Det bedrivs dessutom mycket forskning på området, om vad som hjälper vid långvarig smärta.
– Multimodala team som behandlar patienter med långvarig smärta finns i hela landet, men i dagsläget är det en relativt liten del av den totala patientgruppen som får psykologisk behandling. Men det är ett forskningsintensivt och viktigt behandlingsområde, säger Laura Krohn, leg. psykolog på Kognitiva Teamet, smärt- och stressrehab i Stockholm. Hon har tidigare arbetat i primärvården och arbetar nu med smärtrehabiliteringspatienter som en del av ett multimodalt team med läkare, psykolog, fysioterapeut och arbetsterapeut.
Psykologisk smärtrehabilitering handlar till stor del om att erbjuda patienten kunskap om och ett annat förhållningssätt till långvarig smärta. Under behandlingens gång får patienten ta del av olika strategier för att hantera smärtan och sin livssituation, i syfte att öka livskvaliteten.

”Det finns en tydlig koppling mellan psykiska faktorer och långvarig smärta.”

Analytiskt detektivarbete
– Många associerar i första hand långvarig smärta till fysiska och medicinska faktorer, men det finns en tydlig koppling till psykiska faktorer. Det som tilltalar mig med just smärtrehabilitering är att det är lite av ett detektivarbete att analysera patientens problematik. Faktorerna kopplade till långvarig smärta är komplexa och det gäller att få grepp om patientens behov. Det är inte ovanligt att patienten har en livssituation som tar mycket tid och kraft, eller tidigare gått igenom påfrestande händelser, säger Laura Krohn. Många får också följdproblem av smärtan, som trötthet, koncentrationsproblem och depression.
En utmaning är att nå ut med budskapet att psykologisk behandling kan hjälpa smärtpatienter. Vetskapen om vad psykologer kan erbjuda denna patientgrupp behöver öka, både bland allmänheten och i sjukvården.

KBT har god effekt
Forskning visar att KBT har god effekt vid långvarig smärta, både för att minska smärtupplevelsen och för att öka patientens upplevda livskvalitet. ACT är en variant av KBT som betonar acceptans av det man inte kan påverka, och handlingskraft på de områden som går att påverka i livet.
– Behandlingen inleds med en individuell bedömning av varje patients situation och behov. Därefter genomförs behandlingen i grupp. En förutsättning för att få tillgång till psykologisk smärtrehabilitering är att patienten är medicinskt utredd och tidigare har provat de behandlingsmetoder som primärvården och i vissa fall smärtspecialistvården erbjuder, säger Laura Krohn.

Psykologisk behandling vid ätstörning

Ingrid Stenberg, psykolog på Ätstörningscentrum barn och unga vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Ätstörningar är allvarliga psykiatriska sjukdomar som dessutom är vanligare än man kan tro eftersom mörkertalet är stort. Psykologisk behandling utgör en central del i behandlingen av ätstörningar, en komplex problematik som ofta involverar många olika faktorer.

Antalet remisser till Ätstörningscentrum är högt. Pandemin förefaller dessutom ha bidragit till en ökning av patienter som söker sig till mottagningen.
– Ätstörningar är den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet, vilket till stor del beror på att ätstörningar är associerat med kroppsliga risker. Hjärtpåverkan är exempelvis hög hos individer med ätstörningar men även ökad självmordsrisk föreligger, säger Ingrid Stenberg, psykolog på Ätstörningscentrum barn och unga vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Tidig upptäckt – god prognos
Tidig upptäckt är ofta förenat med god prognos för individer med ätstörningar. Några vanliga tidiga tecken kan vara att personen börjar hoppa över måltider, drar sig undan sociala sammanhang, har ett överdrivet fokus på eller uttalat missnöje med sin kropp eller ett förändrat träningsbeteende. Det är även vanligt att ätstörningar är förenat med oro, ångest och nedstämdhet.
– Behandlingen behöver fokuseras både på de fysiska symtomen av sjukdomen och på det psykologiska spåret eftersom ätstörningen påverkar känslolivet, tankarna och beteendet. Med patienter under arton år arbetar vi huvudsakligen familjeterapeutiskt, medan vuxna patienter vanligtvis behandlas individuellt, men ofta med stöd från närstående, säger Ingrid Stenberg.

”Behandlingen behöver fokuseras både på de fysiska symtomen av sjukdomen och på det psykologiska spåret.”

Långvarig behandling
Den psykologiska behandlingen utgör en viktig del i behandlingen och är relativt långvarig och kan sträcka sig över år. En behandlingsmetod som används bygger på KBT. För bulimipatienter är denna behandling 20 veckor lång och för patienter med anorexi sträcker sig denna behandling i stället över 40 veckor.
– Det första steget i behandlingen av anorexia nervosa fokuserar på att häva svälten, eftersom det är ett medicinskt farligt tillstånd. En viktig del i all ätstörningsbehandling är att normalisera ätandet. Nästa fas av behandlingen fokuserar på psykologiska processer, som känslohantering, identitetsfrågor, relationer och hur livet utan en ätstörning kan te sig. Att förstå ätstörningens funktion kan också utgöra en central del av behandlingen.
Väntetiderna till psykologisk behandling är ofta långa. Tanken med att utveckla internetbehandling är att fler ska få behandling snabbare och att psykologens kompetens ska kunna nå ut till fler, säger Ingrid Stenberg.

IKBT som öppnar möjligheter

Psykologen Linda Malinen arbetar med internetbaserad KBT.

Internetbaserad KBT inom primärvården utvidgas allt mer och får goda resultat.
– Vad vi sett hittills är det ungefär jämförbart med vanlig behandling, säger psykologen Linda Malinen.

Linda Malinen är psykolog och delar sin tjänst mellan kliniskt arbete inom primärvården och utvecklingsarbete på primärvårdens utvecklingsenhet i Region Sörmland. Hon fokuserar framför allt på IKBT, internetbaserad KBT.
– Internetbaserad behandling kan innebära många olika saker, men här får man ett behandlingsprogram med texter, filmer och skrivuppgifter, säger Linda Malinen.
En gång i veckan får patienten feedback av behandlaren, och IKBT-behandlingen föregås av ett bedömningssamtal.
– Det forskas mycket om vilka patienter som är lämpliga för IKBT. Hos oss erbjuds det för de som har mild och måttlig problematik och som är motiv­erade att testa, säger Linda Malinen.

”IKBT borde vara samma oberoende av vilken vårdcentral eller region du söker på.”

IKBT kan utvidgas
I Sörmland finns program för depression, ångest, oro, stress och sömn. Programmen är på 6–8 moduler och tar 8–10 veckor att ta sig igenom.
– Den allmänna uppfattningen bland behandlarna är att IKBT ger ungefär samma resultat som behandling där man ses på plats. Vissa hoppar av och vissa inte, vissa blir hjälpta och vissa inte.
Och IKBT tror hon har stor möjlighet att utvidgas med fler program och patientgrupper.
– Det finns betydligt fler program tillgängliga på marknaden än de som vi har upphandlat i Sörmland idag. Vi skulle också kunna utöka användandet till andra vårdnivåer. I dagsläget erbjuds IKBT enbart inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin i Sörmland, men även patienter inom psykiatrin och den somatiska vården skulle troligen kunna ha nytta av olika IKBT-program, säger Linda Malinen.

Jämlik vård
En diskussion som förs är att försöka göra vården mer jämlik genom att standardisera programmen, som idag kan se olika ut på olika platser i landet.
– Vissa regioner har gått ihop och tar fram program tillsammans vilket skulle kunna vara en möjlig väg framåt. IKBT borde vara samma oberoende av vilken vårdcentral eller region du söker på. Det vore positivt med mer samarbete, både mellan regioner men också med de privata aktörerna, säger Linda Malinen.

Datorspelsberoende behandlas med KBT-baserad manual

David Norlin, psykolog på Sahlgrenska sjukhusets komplementära mottagning för spelberoende och skärmhälsa.

Datorspelsberoende är en beroendetyp som drabbar allt fler och som kan få stora konsekvenser för liv och hälsa. Vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg startades våren 2020 en av landets första mottagningar för spelberoende och skärmhälsa. Här utvecklar man bland annat en KBT-baserad manual för psykologisk behandling av datorspelsberoende.

– Det finns ingen tydlig statistik som visar hur vanligt datorspelsberoende är; i de studier som genomförts varierar resultaten markant. För den som är datorspelsberoende är det inte själva spelandet i sig som utgör kriterium för diagnosen. Det blir i stället problematiskt när individen prioriterar datorspel framför andra intressen eller viktiga saker i livet. Det kan leda till att man försummar skolan, tappar kontakten med kompisar eller fastnar i utvecklingen på andra områden, säger David Norlin, psykolog på Sahlgrenska sjukhusets komplementära mottagning för spelberoende och skärmhälsa. Han har varit legitimerad psykolog i tolv år och har tidigare doktorerat samt arbetat inom habilitering och på vårdcentral.

”Det är viktigt att kartlägga de positiva effekter av spelandet som kan finnas.”

Långsiktiga negativa effekter
De patienter som hittills sökt sig till mottagningen är nästan uteslutande män. Deras livssituation varierar stort. Somliga har en stabil livssituation med jobb och familj medan andra saknar daglig sysselsättning och har ett begränsat socialt nätverk.
Den KBT-baserade behandlingsmanual som utvecklas på mottagningen fokuserar mycket på hur patienten kan få ordning på sin vardag och fylla på med andra aktiviteter vid sidan av datorspelandet. Patienter tränas också i att analysera sitt eget beteende och att identifiera vilka tankar och känslor som genererar ett specifikt beteende.
– Många datorspelsberoende vill inte sluta spela helt eftersom det ofta utgör en stor och viktig del av deras liv. Det är viktigt att kartlägga de positiva effekter av spelandet som kan finnas. Det man behöver minska är sådant spelande som ger en kortsiktig belöning men genererar långsiktigt negativa effekter för individen, säger David Norlin.

Mer forskning behövs
Det finns inga forskningsresultat som tyder på att spel- och skärmberoendet har ökat under coronapandemin, men tillägger att pandemin för enskilda individer kan vara en faktor som gör att spelandet styr tillvaron allt mer. En bidragande orsak är förstås det stora antalet inställda föreningsaktiviteter och sociala aktiviteter under pandemin.
På mottagningen för spelberoende och skärmhälsa bedrivs kontinuerlig forskningsverksamhet. Bland annat pågår en behandlingsstudie av KBT-behandling för datorspelare, en anpassning av den behandling man redan erbjuder hasardspelare.
– Det finns väldigt lite forskning om just datorspelande och dess effekter på människors liv och hälsa. Den data vi samlar in om patienterna inför, under och efter deras behandling är därför värdefull. Som komplementär specialistmottagning har vi även en konsultativ roll gentemot psykologer som behandlar spelberoende patienter i andra verksamheter, säger David Norlin.

Internetbaserad KBT för barn och unga

Fabian Lenhard, psykolog som forskar på Karolinska Institutets Centrum för psykiatriforskning.
Fabian Lenhard, psykolog som forskar på Karolinska Institutets Centrum för psykiatriforskning.

Internetbaserad KBT-behandling för barn och unga med tvångssyndrom gör högkvalitativ evidensbaserad behandling tillgänglig för fler patienter, oberoende av bostadsort. Forskning visar dessutom att internetbaserad KBT-behandling är lika effektiv som fysisk behandling. Det har bidragit till att internetbehandlingen numera används som en reguljär behandlingsmetod inom BUP.

– I vår forskning har mina kollegor och jag analyserat och utvecklat internetbaserad behandling för barn och unga med tvångssyndrom. Vi har bland annat jämfört internetbehandling med sedvanlig fysisk behandling. Forskningen visar bland annat att om man erbjuder internetbaserad KBT i en stegvis modell där internetbehandling erbjuds som förstahandsalternativ så är det lika effektivt som att enbart erbjuda sedvanlig KBT-behandling från start, säger Fabian Lenhard, psykolog som forskar på Karolinska Institutets Centrum för psykiatriforskning med fokus på internetbaserad KBTbehandling för barn och unga. Han är även kvalitetscontroller på Wemind och har tidigare varit chef för BUP:s forsknings- och utvecklingscentrum i Region Stockholm.

”En stor fördel med internetbehandling för just barn och unga är att föräldrarna får en mer aktiv roll”

Föräldrarna får en aktiv roll
Forskarteamet har lagt mycket tid på att anpassa KBT-behandlingen till ett digitalt format som passar barn och unga, en utveckling som började 2013 och genererat ett flertal kliniska studier. Det fokuserade utvecklingsarbetet är en viktig framgångsfaktor.
Forskningen kring internetbehandling för barn och unga har inspirerats av motsvarande forskning som genomförts på vuxna. Den digitala KBT-behandlingens framgångsfaktorer bland vuxna har kunnat överföras även till barn och unga.
– En stor fördel med internetbehandling för just barn och unga är att föräldrarna får en mer aktiv roll i behandlingen. Föräldrarna fyller en viktig funktion vid den här typen av behandling eftersom vi psykologer inte är fysiskt närvarande. Det digitala formatet gör även att barnen och deras föräldrar kan arbeta mer självständigt med behandlingsprogrammet, säger Fabian Lenhard.

Utvidga mot fler grupper
Han ser ytterligare fördelar med internetbehandling, som att de psykoedukativa momenten i samband med ett behandlingsprogram kan introduceras för patienten via ett textbaserat färdigt digitalt material. Det spar resurser och innebär att psykologen kan fokusera på mer komplexa arbetsuppgifter.
– Nu erbjuds IKBT i reguljär vård för barn och unga med tvångssyndrom, ångesttillstånd och IBS. Behovet av digital KBT-behandling även för andra diagnoser är stort. Det pågår till exempel ett arbete inom vår forskargrupp att utveckla internetbaserad KBT-behandling för barn och unga med medelsvår till måttlig depression. En annan viktig grupp är patienter med autismspektrumproblematik. Vi ser att det skulle vara väldigt meningsfullt att kunna utveckla evidensbaserad digital behandling även för den gruppen, säger Fabian Lenhard.

Existentiella frågor har plats inom KBT

Existentiella frågeställningar har sin plats i terapin, även i KBT, säger psykologen Niklas Möller. Foto: Mia Carlsson

Hur går KBT och existentiella frågor ihop? Och på vilket sätt kan begrepp som frihet, ansvar och val vara till hjälp i det kliniska arbetet?
– De här frågorna ser jag inte som manual- eller metodstyrda, säger Niklas Möller vid Röda Korset.

Niklas Möller är psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Han har tillsammans med Isabel Petrini, psykolog och verksam på samma mottagning, skrivit boken ”XBT – Existentiell beteendeterapi – livet, döden och Skinner”.
– Jag tror att vi som psykologer i regel kommer i kontakt med mycket existentiella frågor som ligger bortom behandlingsmanualer och diagnoser, som mer handlar om livet och vad det är att vara människa. I mitt arbete blir de här frågorna väldigt tydliga, när människor av olika skäl tvingats förflytta sig till andra länder, förlorat anhöriga och sitt språk och sin plats, sin roll, sitt yrke. För att börja om från början och hitta någon väg framåt behöver man hitta någon form av mening i tillvaron, säger Niklas Möller.

”Frågor som berör det existentiella har självklart aktualiserats under pandemin.”

Balans i ansvarsfrågan
Att det i KBT inte skulle finnas utrymme för existentiella samtal menar han är en missuppfattning.
– Det behöver inte handla om längd på behandlingen, utan om att möta flera frågor parallellt. Till exempel är frågan om mening med tillvaron högst relevant för att veta åt vilket håll man ska arbeta, till exempel för att veta varför det är viktigt med den jobbiga exponeringsinsatsen.
Enligt Niklas Möller är termer som frihet, val och ansvar viktiga i många behandlingar.
– Många gånger sitter människor i terapisoffan av andra anledningar än egna fria handlingar. På ett objektivt plan kanske vi inte alltid har ett fritt val, men på ett subjektivt plan så lever vi med känslan av att vi hela tiden behöver välja och ta beslut. Friheten blir alltid starkt kopplat till val och ansvar. Det kan kännas väldigt betungande, och man behöver skapa en balans i ansvarsfrågan.

Finns hos många klienter
Är då den existentiella terapin på uppåtgående?
– Jag vet inte, men frågor som berör det existentiella har självklart aktualiserats under pandemin. Existentiella frågeställningar finns hos många klienter, och vi psykologer behöver känna oss bekväma i att möta detta utifrån vår teoretiska grund. De här frågorna ser jag inte som manual- eller metodstyrda. Det rör sig snarare om en bredare terapeutförmåga att kunna röra sig kring de här frågorna. Jag skulle önska att det fanns mer att läsa om det här i svensk litteratur som är kopplad till min teoretiska hemvist, som är KBT.

Kriminalvården ungdoms­anstalten Luleå söker psykolog

Anstalten/häktet Luleå söker dig som är legitimerad psykolog, gärna med erfarenhet KBT-behandling och/eller av neuropsykiatriska utredningar.

I arbetet på ungdomsanstalten kommer du att göra kliniska bedömningar och genomföra insatser individuellt anpassade utifrån de intagnas behov. Du kommer också att bedriva psykologisk behandling och genomföra kvalificerande neuropsykiatriska utredningar. Samarbete med övriga medarbetare är en självklar och viktig del av ditt arbete.

På häktet arbetar du för att förebygga skadliga effekter av isolering och frihetsberövande. I jobbet ingår också att göra kliniska bedömningar och erbjuda stödsamtal.

Är du den vi söker?

Tror du på människans vilja och förmåga att utvecklas? Är du bra på att samarbeta, är lyhörd och nyfiken? Då kan du vara den vi söker!

Klicka här för att läsa mer och ansöka

Välkommen att kontakta mig för att veta mer:

Eva Dufva Hansi
Kriminalvårdsinspektör
Anstalten Luleå
Tel: 0920-21 41 93

Kriminalvården – Anstalten Luleå

Kriminalvården är en del av rättsväsendet och vi ansvarar för häkten, anstalter, frivård och transporter. Vårt viktigaste mål är att minska återfall i brott – Att bryta den onda cirkeln.
Du kan läsa mer om arbetet på 
www.kriminalvarden.se/psykolog.

Anstalten Luleå har nio platser för ungdomar och ligger på Porsön vid universitetsområdet i Luleå. Här arbetar drygt 10 medarbetare inom flera olika yrkesgrupper. I uppdraget som psykolog ingår det även att möta klienter på häktet som ligger i samma byggnad med 30 platser.

Kriminalvården anstalten Tidaholm söker psykologer

Vi söker dig som är legitimerad psykolog med kunskaper om kognitiv beteendeterapi, KBT. Det är meriterande om du dessutom har erfarenhet av neuropsykiatriska utredningar.

Som psykolog ansvarar du för det psykologiska behandlingsarbetet på anstalten. Du gör kliniska bedömningar, kartlägger klienternas behov och genomför individuellt anpassade insatser. Du är delaktig i neuropsykiatriska utredningar och har ett nära samarbete med anstaltens övriga medarbetare. Teoretisk kunskapsfördjupning tillsammans med en spännande patientgrupp gör arbetet som psykolog på en anstalt både lärorikt och utvecklande.

Är du den vi söker?

Tror du på människans vilja och förmåga att utvecklas? Är du bra på att samarbeta, är lyhörd och nyfiken? Då kan du vara den vi söker!

Klicka här för att läsa mer och ansöka

Välkommen att kontakta oss för att veta mer:

Daniel Persson
Kriminalvårdsinspektör
Tel: 0502-74 54 10

Lise-Lott Brakken
Personalhandläggare
Tel: 0502-74 53 07

Kriminalvården – Anstalten Tidaholm

Kriminalvården är en del av rättsväsendet och vi ansvarar för häkten, anstalter, frivård och transporter. Vårt viktigaste mål är att minska återfall i brott – Att bryta den onda cirkeln.
Du kan läsa mer om arbetet på 
www.kriminalvarden.se/psykolog.

Anstalten Tidaholm har plats för 146 intagna, som är dömda till långa fängelsestraff. Anstalten har drygt 200 anställda fördelade inom flera olika yrkesgrupper.

Svårmatchad bredd av möjligheter på PBM

Niklas Laninge, ansvarig för Beteendestrategi inom affärsområdet Organisationsnära psykologi, Katia Sanchez, psykolog inom affärsområdet Hälso- och sjukvård och Emilia Hellberg, teamsamordnare inom affärs-område Hållbart arbetsliv hos PBM. Foto: Johan Marklund
Niklas Laninge, ansvarig för Beteendestrategi inom affärsområdet Organisationsnära psykologi, Katia Sanchez, psykolog inom affärsområdet Hälso- och sjukvård och Emilia Hellberg, teamsamordnare inom affärsområde Hållbart arbetsliv hos PBM. Foto: Johan Marklund

På PBM blir du inte bara kollega med några av Sveriges mest engagerade och drivna psykologer. Du får också en svårslagen mångfald av karriärvägar och möjlighet att pröva på helt nya, spännande roller.

PBM är ett av Sveriges ledande företag när det gäller att tillhandahålla psykologisk kompetens och är verksamt inom ett brett fält. Efter sammanslagningen med Psykiatripartners i Östergötland för ett drygt år sedan har företaget tre huvudsakliga affärsområden: Hållbart arbetsliv, Organisationsnära psykologi samt Hälso- och sjukvård. Det innebär att du kan jobba inom psykologins hela spektrum av varierande och utmanande arbetsuppgifter. Du är också med och driver utvecklingen av psykologens roll i vården, arbetslivet och samhället i stort.
– Det är otroligt spännande att få vara med om den utveckling som nu sker på PBM. Jag breddar min kompetens och får arbeta med väldigt olika typer av klienter, berättar psykologen Katia Sanchez, som har ett långt förflutet inom Psykiatripartners. Nu arbetar hon i Linköping, Motala och Mjölby inom affärsområdet Hälso- och sjukvård, som omfattar evidensbaserad psykologisk behandling inom barnpsykiatrin på uppdrag av regionen, psykiatrisk öppen-vård för vuxna inom vårdvalet samt privat företagshälsovård.

Kollegial sammanhållning
Katia brinner för att arbeta kliniskt och hon har under åren kommit att särskilt intressera sig för svåra ångest- och tvångstillstånd. På senare tid har hon även fått möjlighet att arbeta en del inom företagshälsovård, med samma evidensbaserade psykologiska verktyg. Hon driver också utvecklingen av kvalitetsuppföljning.
– En av de allra största fördelarna med PBM Psykiatripartners är den fantastiska kollegiala sammanhållningen och den kultur som finns här. Vi har enormt engagerade medarbetare, med hög arbetsmoral och som alla brinner för det de gör. Ofta kan arbetet som psykolog vara ganska ensamt, men här har vi ett fantastiskt stöd av varandra, framhåller hon.

Nya utmaningar
Kollegan Emilia Hellberg, teamsamordnare inom affärsområde Hållbart arbetsliv, håller med. Hon gjorde både sin praktik och sin ptp-tjänstgöring på PBM och kände direkt att det var rätt arbetsplats för henne.
– Här finns hela tiden nya utmaningar. Under åren har min roll förändrats och jag har svårt att tänka mig någon annanstans där man som psykolog får chansen att arbeta med så många olika saker och utvecklas så mycket professionellt, säger hon.
Hållbart arbetsliv spänner över ett brett fält och innefattar rent kliniskt arbete med utredningar och behandling, men även handledning av grupper, förebyggande insatser, utbildning, konflikthantering och arbetsmiljökartläggningar.
– Ofta bidrar flera faktorer till psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Vi får ofta möjlighet att arbeta tillsammans med klientens arbetsgivare och får på så vis ett större verkningsutrymme. Vi får använda hela vår professionella verktygslåda och kan göra stor skillnad i arbetet med att skapa hållbara arbetsplatser. Psykologer har en viktig roll när arbetsrelaterad ohälsa ökar kraftigt, säger hon.

Affärsutveckling
För den som är intresserad av att arbeta mer renodlat med organisationsfrågor och hur beteendepsykologi kan tillämpas på affärskritiska utmaningar erbjuder PBM också spännande karriärmöjligheter. Inom Organisationsnära psykologi kopplas den psykologiska kompetensen samman med affärs- och verksamhetsstrategi, inte minst genom att utnyttja digitala verktyg för att påverka beteenden. PBM är något av en pionjär på området i Sverige och bland kunderna finns allt från privata storföretag till myndigheter och andra aktörer inom den offentliga sektorn.
–Detta är en global rörelse där flera andra länder redan kommit långt. I Sverige har det tyvärr funnits fördomar mot att arbeta som psykolog inom en kommersiell kontext, men nu ser vi att detta växer väldigt starkt. Psykologi är glödhett inom näringslivet, men det saknas kompetens, berättar Niklas Laninge, som är ansvarig för Beteendestrategi inom affärsområdet Organisationsnära psykologi.
Efter sin psykologexamen arbetade Niklas som entreprenör och inom kommunikation, marknadsföring och produktutveckling. När han fick erbjudandet att bygga upp det nya affärsområdet på PBM kunde han inte motstå.
– Det är en unik chans att bryta ny mark, utveckla psykologin och göra nytta på andra arenor än de vi traditionellt är vana vid. Psykologer som vill arbeta på ett kreativt och nydanande sätt har alla möjligheter till en spännande karriär. Ingen dag är den andra lik.

Vill du växa tillsammans med oss? Klicka här för att se våra lediga tjänster.

PBM

PBM erbjuder beteendepsykologisk kompetens inom tre huvudområden: Hållbart arbetsliv, Hälso- och sjukvård och samt Organisationsnära psykologi. Fokus är att förbättra människors och organisationers välbefinnande och prestationsförmåga. Vår devis är Förändring som håller. Inom koncernen arbetar 230 personer, varav merparten är psykologer. Företaget rekryterar såväl erfarna som nyutexaminerade psykologer och erbjuder ett brett utbud av arbetsuppgifter och karriärmöjligheter.

Läs mer på www.pbm.se