Datorspelsberoende behandlas med KBT-baserad manual
Datorspelsberoende är en beroendetyp som drabbar allt fler och som kan få stora konsekvenser för liv och hälsa. Vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg startades våren 2020 en av landets första mottagningar för spelberoende och skärmhälsa. Här utvecklar man bland annat en KBT-baserad manual för psykologisk behandling av datorspelsberoende.
– Det finns ingen tydlig statistik som visar hur vanligt datorspelsberoende är; i de studier som genomförts varierar resultaten markant. För den som är datorspelsberoende är det inte själva spelandet i sig som utgör kriterium för diagnosen. Det blir i stället problematiskt när individen prioriterar datorspel framför andra intressen eller viktiga saker i livet. Det kan leda till att man försummar skolan, tappar kontakten med kompisar eller fastnar i utvecklingen på andra områden, säger David Norlin, psykolog på Sahlgrenska sjukhusets komplementära mottagning för spelberoende och skärmhälsa. Han har varit legitimerad psykolog i tolv år och har tidigare doktorerat samt arbetat inom habilitering och på vårdcentral.
”Det är viktigt att kartlägga de positiva effekter av spelandet som kan finnas.”
Långsiktiga negativa effekter
De patienter som hittills sökt sig till mottagningen är nästan uteslutande män. Deras livssituation varierar stort. Somliga har en stabil livssituation med jobb och familj medan andra saknar daglig sysselsättning och har ett begränsat socialt nätverk.
Den KBT-baserade behandlingsmanual som utvecklas på mottagningen fokuserar mycket på hur patienten kan få ordning på sin vardag och fylla på med andra aktiviteter vid sidan av datorspelandet. Patienter tränas också i att analysera sitt eget beteende och att identifiera vilka tankar och känslor som genererar ett specifikt beteende.
– Många datorspelsberoende vill inte sluta spela helt eftersom det ofta utgör en stor och viktig del av deras liv. Det är viktigt att kartlägga de positiva effekter av spelandet som kan finnas. Det man behöver minska är sådant spelande som ger en kortsiktig belöning men genererar långsiktigt negativa effekter för individen, säger David Norlin.
Mer forskning behövs
Det finns inga forskningsresultat som tyder på att spel- och skärmberoendet har ökat under coronapandemin, men tillägger att pandemin för enskilda individer kan vara en faktor som gör att spelandet styr tillvaron allt mer. En bidragande orsak är förstås det stora antalet inställda föreningsaktiviteter och sociala aktiviteter under pandemin.
På mottagningen för spelberoende och skärmhälsa bedrivs kontinuerlig forskningsverksamhet. Bland annat pågår en behandlingsstudie av KBT-behandling för datorspelare, en anpassning av den behandling man redan erbjuder hasardspelare.
– Det finns väldigt lite forskning om just datorspelande och dess effekter på människors liv och hälsa. Den data vi samlar in om patienterna inför, under och efter deras behandling är därför värdefull. Som komplementär specialistmottagning har vi även en konsultativ roll gentemot psykologer som behandlar spelberoende patienter i andra verksamheter, säger David Norlin.
