Etikettarkiv: Bok

Lösningar mot ensamhet

Psykologen Anna Bennich tipsar om hur man som psykolog ska stävja ensamheten. Foto: Kajsa Göransson
Psykologen Anna Bennich tipsar om hur man som psykolog ska stävja ensamheten. Foto: Kajsa Göransson

Ensamhet är idag en folksjukdom – och kan drabba även psykologer.
– Handledning och att ingå i ett sammanhang är otroligt viktigt, säger psykologen Anna Bennich som är aktuell med en bok på temat ensamhet.

Upprinnelsen till den aktuella boken ”Att vinna över ensamheten – psykologens bästa råd” är Anna Bennichs återkommande besök i TV4:s Nyhetsmorgon.
– Jag tar upp ämnet med jämna mellanrum och varje gång kommer det så många tittarfrågor, fler än när jag tar upp nedstämdhet till exempel. Det är mycket lättare att söka hjälp om man är nedstämd eller stressad, men vi går inte till doktorn och säger att vi inte har några vänner. Så när vi är ensamma, vart ska vi då vända oss?

Att Sverige skulle vara världens ensammaste land är en myt

Existentiell fråga
Enligt Statistiska centralbyrån känner sig 14 procent av svenskarna ensamma.
– Jag tror att vi alltid har haft ett komplext förhållande till ensamhet. Det är en existentiell fråga där nog varenda människa kan blicka tillbaka på sitt liv och se en period när man var eller kände sig ensam, exkluderad, annorlunda, säger Anna Bennich.
Att Sverige skulle vara världens ensammaste land är dock en myt.
– Den vanligaste missuppfattningen handlar kanske om att vi har många självhushåll och därför är ensamma. Det kan självklart vara en riskfaktor, men vi kan bo för oss själva och samtidigt ha ett rikt socialt liv med vänner och kärlek.

Viktigt med kolleger
Hur stor ensamhet man kan känna i sin profession som psykolog har inte undersökts i större utsträckning, men Anna Bennich vet att det förekommer.
– När jag jobbade kliniskt varje dag i veckan blev det närmast olidligt om jag inte då och då fick äta lunch eller ta en kaffe med någon ibland. Trots att jag träffade minst sex olika människor under dagen blev känslan att vara ensam stor – om jag samtidigt var ensam på mottagningen. Lyxen var när man hade något återbud samtidigt som någon rolig kollega och man kunde dricka kaffe eller gå ut en sväng.
Anna Bennichs tips är att sitta på en mottagning där man är flera, att åka på konferenser och att ha regelbunden handledning.
– Handledning är så viktigt. Framför allt när man sitter med svåra ärenden är bollplank otroligt värdefulla, inte bara för problemlösning utan också som stöd. Att också ingå i ett sammanhang där andra jobbar med liknande metoder och uppgifter ger en känsla av samhörighet, ett vi.

KBT mot brottsåterfall

KBT är effektivt för brottsdömda, enligt Johan Eriksson vid Kriminalvården.
KBT är effektivt för brottsdömda, enligt Johan Eriksson vid Kriminalvården.

I den aktuella boken ”Forensisk KBT – behandling för brottsdömda” skriver tre psykologer om hur brottsåterfall kan förhindras med KBT.
– Många har begått grova brott, men det finns mycket hopp också, säger Johan Eriksson, leg. psykolog.

Tillsammans med psykologerna David Ivarsson och Lena Lundholm har Johan Eriksson skrivit en bok om behandling av brottsdömda. Han arbetar på Kriminalvårdens huvudkontor, med behandlingsprogram, och har sin bakgrund inom rättspsykiatrin.
– Vi utgår i vår bok från det som kallas RBM – risk, behov och mottaglighet. Man kan se att de som har hög risk och mycket kriminogena behov också behöver mycket insatser. När det kommer till behandling för brottsdömda så behöver man ofta en rejäl dos, och det är ingen quick fix.

Kriminalitet är inte ett beteende och har inte en orsak

Positiv inställning
Johan Eriksson och hans kolleger tror på att det går att lära, och lära om.
– Kriminalitet är inte ett beteende och har inte en orsak. Man måste titta på hur har klienten har lärt in dessa beteenden: vad har man levt i för typ av sammanhang som format de här attityderna eller antisociala värderingarna? Här tror vi mycket på att man kan lära om. Det finns effektiva metoder, som social problemlösning eller att läsa sig att reglera känslor, så att man sedan ska kunna agera prosocialt i risksituationer. Andra viktiga komponenter är social färdighetsträning och att öva på nya beteenden.
Motivation för att gå i behandling finns inte alltid hos de brottsdömda klienterna, men Johan Eriksson uppger att många är positivt ställda till förändring.
– Många är ganska nyfikna på behandling och vad det kan ge. Ofta har de inte färdigheter i att lösa situationer på annat sätt än med våld och önskar lära sig att tolka känslor och situationer på ett nytt sätt, och därigenom öka förmågan till mera accepterade och sunda beteenden.

KBT effektivt
Att just KBT är effektivt i behandlingen av brottsdömda har man sett inom forskningen.
– KBT är en effektiv behandling för att förstå varför man gör som man gör och på så sätt kunna lära sig att göra annorlunda i framtiden. Med brottsdömda är nyckeln att förstå grunden till kriminella beteenden, vilka tankar och känslor som rättfärdigar dem. KBT har visat sig vara en gångbar metod för att förstå våldsbeteenden och lära klienten nya accepterade och meningsfulla beteenden, säger Johan Eriksson.

Fler bör ta på sig normglasögonen

Lina Bodestad ser att användningen av normglasögon kan vara bra i behandling.
Lina Bodestad ser att användningen av normglasögon kan vara bra i behandling.

Psykologen Lina Bodestad jobbar för att fler ska ta på sig normglasögonen i mötet med klienter.
– En individs psykisk ohälsa idag kan mycket väl vara ett strukturproblem, säger hon.

Lina Bodestad är aktuell med boken ”Med normglasögon i behandlarrollen”, som bland annat riktar sig till psykologer. Att lära sig att arbeta med normer börjar hos behandlaren själv.
– Titta på dig själv och din bakgrund. Vilka privilegier har jag? Var har jag stött på motstånd? Det gäller att väcka medvetenheten om att vi har olika förutsättningar och bemöts olika beroende på ålder, kön och andra faktorer som inte går att påverka. De som läser till psykologer är ofta privilegierad medelklass, så det är extra viktigt att se sin egen position.

Laddning kring normer
I boken kopplar Lina Bodestad ihop normer med psykisk ohälsa, och anser att en behandling ska kunna röra sig på flera olika nivåer där mer än individperspektivet tas in.
– Man ska inte lyfta in normer bara för att, men det kan finnas punkter där det är fruktbart att titta på att det också handlar om individens roll i sitt sammanhang. Då får man utforska det tillsammans med klienten. Det är laddat att prata om normer, och kan uppfattas politiskt, men det är många gånger till hjälp att göra det.

Strukturproblem
Som exempel tar hon klienter som är högpresterande yrkesarbetande kvinnor.
– Det är en grupp som tenderar att ta stort ansvar och bli utbrända, de lägger mycket skuld på sig själva. En sådan patientgrupp kan verkligen ha nytta av att man pratar om normer, att se vad som bidragit till deras situation men legat utanför deras påverkansram.
Fortfarande är individperspektivet det rådande, anser Lina Bodestad.
– Vi har en utbredd psykisk ohälsa och mycket beror på stress och krav, men hela tiden hamnar vi ändå i att det är individen som ska åtgärda problemen. I tidningarna kan man läsa ”så här ska du göra för att orka med” och ”så här lär du dig att säga nej”, istället för att det lyfts upp på samhällsnivå. En individs psykisk ohälsa idag kan mycket väl vara ett strukturproblem.

Sättet att formulera sig ledde till boksuccé

Psykologen Hedvig Montgomerys böcker har gjort succé och sålts till 26 länder. Foto: Janne Rugland
Psykologen Hedvig Montgomerys böcker har gjort succé och sålts till 26 länder. Foto: Janne Rugland

Serien ”Föräldramagi” har sålts till 26 länder – och hemligheten bakom succén är en psykolog som gjort en detox för sitt sätt att kommunicera.
– Allt jag tänker måste göras om till något som kan användas i vardagen, säger psykologen Hedvig Montgomery.

Den senaste boken i serien, ”Fantasins tid”, fokuserar på förskoleåldern. Psykologen bakom succén tror att en av nycklarna till framgången beror på att hon tar utgångspunkt i det som ligger människor nära.
– Jag gör uppfostran till något där det faktiskt händer, inte till en metod med avstånd, säger Hedvig Montgomery.

Vikten av att lyckas kommunicera det man vill förmedla är a och o

Ensamma föräldrar
Första boken skrev hon med många invandrarfamiljer som hon träffat i åtanke.
– En del kände att det var svårt att uppfostra första barnet i Norge och hela tiden fick höra att det fanns något norskt sätt att uppfostra på, men det finns ju inte. Det var i första hand de som känner sig ensamma som föräldrar som jag började skriva för, och det är så mycket vi vet om barns och hjärnans utveckling nu som vi inte visste för 20 år sedan. Det gör psykologkunskap mer relevant nu än förr.
Vikten av att lyckas kommunicera det man vill förmedla är a och o, menar Hedvig Montgomery. Det tänkte hon på redan när hon arbetade på sjukhus och vanemässigt skrev att ”patienten är informerad” i journalerna.
– Skriver vi in sådant så har vi ryggen fri, men vad betyder det egentligen? Det är inte värt något om personen inte kan ta till sig det vi psykologer säger, och använda det till något.

Måste ”slow down”
Hedvig Montgomery menar att många psykologer skulle behöva göra en ”detox” för sitt komplicerade sätt att uttrycka sig.
– Ofta blir vi förvirrade av vår egen långa utbildning och får lust att berätta allt vi kan, men det är inte intressant om det inte kan användas där personen är. Det är jättesvårt, det är alltid lättast att ta det som går lite på automatik. Jag märker det på mig själv, om jag är trött börjar jag hoppa över led och går direkt på, då måste jag slow down.
Utöver att nu sitta och skriva på sista boken i serien, som ska handla om tonåringar, arbetar Hedvig Montgomery klinisk med barn och familjer, föreläser och driver podcasten Foreldre­koden.

En uppdatering av mansrollen

Calle Brunell skrev en bok om mansrollen i kölvattnet av #metoo.
Calle Brunell skrev en bok om mansrollen i kölvattnet av #metoo.

För psykologen Calle Brunell ledde #metoo till introspektion – och en bok.
– Metoo-vågen sköljde bort massvis med grus och plötsligt glimmade det till av historier och berättelser även i mig.

Idén till boken ”Man – I ljuset av #metoo” föddes i kölvattnet av alla vittnesmål som kom fram i rörelsen.
– Jag hade en bra utkikspunkt utifrån att jag jobbat med män och frågor om sex och sexualitet under en lång tid, och hade haft många terapitimmar med män som brottats med just de här temana, säger Calle Brunell.
Han började fundera över frågor som skam och skuld, också kopplat till honom själv. Resultatet blev en personlig bok som tar avstamp i hans eget liv.
– Jag har lärt mig att det finns något enormt helande och drivande i det personliga narrativet, att berättelsen innehåller en väldigt stark kraft. Till skillnad från statistikens siffror är individuella berättelser något man inte så lätt glömmer.

Finns ett sug bland män att på allvar prata om känsliga frågor

Stigmat minskar
Att som psykolog skriva om sig själv är inte okomplicerat.
– Det är intressant; man måste fundera mycket på exakt vad man skriver och lämnar ut.
Calle Brunell ser också att det finns ett sug bland män att på allvar prata om känsliga frågor.
– Vanligtvis är mansrollen i sig ett hinder för män att söka hjälp. Att gå till psykolog innebär att man visar sig hjälplös och släpper kontrollen, och det går emot hur man ”ska” vara som man. Men stigmat idag är inte lika stort som det varit.

Vaccinationskampanj
Ett stort arbete sker idag också utanför terapirummen, menar Calle Brunell.
– De flesta behöver inte psykoterapi, men många uppskattar sammanhang där man får diskutera hur det är att vara man. Det har börjat att dyka upp föreningar och kurser och andra forum för det. De samtalen har blivit mycket förtätade, det är en fin vaccinationskampanj mot en osund mansnorm.
Calle Brunell arbetar idag på BUP:s traumaenhet i Stockholm.

Hela Sverige kunde se hennes terapisessioner

Psykologen Rebecka Malms terapisessioner med friidrottaren Patrik Sjöberg filmades och blev en dokumentär.
Psykologen Rebecka Malms terapisessioner med friidrottaren Patrik Sjöberg filmades och blev en dokumentär.
När psykologen Rebecka Malm behandlade höjdhoppsstjärnan Patrik Sjöberg hade hela Sverige tillgång till terapirummet. Rebecka Malm var beredd på kritik från psykologkåren, men de negativa reaktionerna uteblev.
– Jag tror att det kom rätt i tiden, att det börjar uppmuntras att man syns.

Dokumentären ”Patrik Sjöberg i terapi” följdes i höstas av en gemensam bok, ”Hur svaghet kan bli styrka”.
– I filmen normaliserades terapi, och boken har potential att få ut psykologi till en bredare massa, till människor som kanske aldrig ens har tänkt tanken att gå till en psykolog. Det är två delar i vad som motiverat mig att vara med i det här, säger Rebecka Malm.
Hon pratar om vikten av att visa öppenhet och sårbarhet, något som både Patrik Sjöberg och hon själv gjort i projektet.
– Det var en kontrast till mycket jag gjort tidigare i livet där det handlat mycket om prestation; det här kom från en annan plats. Och det tar jag med mig vidare i mina terapier nu också. Jag är mindre prestationsinriktad, så om det inte går bra så blir jag nyfiken istället för självmedveten.

Positivt mottagande
Rebecka Malm har genom sitt deltagande också gjort sig föremål för kollegers granskning.
– I boken till exempel uttalar jag mig på ganska många olika områden, och jag är ju inte specialist på alla. Jag är bara en vanlig kliniker som beskriver hur jag arbetar och några av de verktyg jag använder.
Mottagandet från psykologkåren har enligt Rebecka Malm enbart varit positivt – trots att hon var beredd på starka reaktioner.
– När man är villig att offra allt så blir det ofta ganska bra. Det kom inte ens upp något negativt i sociala medier.

Fler offentliga psykologer
Mängden psykologer som uttalar sig som experter i media är idag för få, enligt Rebecka Malm.
– Många känner att de behöver vara Sverigeledande inom ett specifikt område för att våga vara med i media, men det börjar ändras; det finns en självkritik inom kåren kring att vi inte deltar mer. Problemet är ju att när vi är för försiktiga så är det andra, som kan mycket mindre än vi, som uttalar sig istället.
Rebecka Malm vill uppmuntra andra psykologer att ta plats i media på olika sätt.
– Man behöver inte utge sig för att ha sanningen, det räcker att man på ett ödmjukt sätt prövar sina perspektiv offentligt. Vi psykologer har ju en expertkunskap men måste inte vara allvetande. Det får inte handla för mycket om att man hela tiden ska ha ryggen fri och därför inte vågar göra något.

Dagarna på jobbet blev en spänningsroman

Helena Kubicek Boye skriver en serie böcker om PTP-psykologen Anna Varga. Foto: Bengt Alm
Helena Kubicek Boye skriver en serie böcker om PTP-psykologen Anna Varga. Foto: Bengt Alm
Helena Kubicek Boye är aktuell med en roman som bygger på när hon som nyutexaminerad psykolog arbetade vid Säter. Var går gränsen mellan friskt och sjukt, och verkligheten och fiktionen?

De senaste åren har psykologen Helena Kubicek Boye skrivit en rad fackböcker, bland annat om sömn. I vintras utkom hennes första roman, ”Innan snön faller”, som bygger på åren då hon jobbade inom öppenvårdspsykiatrin i Säter. I boken får vi möta PTP-psykologen Anna Varga som kommer till Säter och ganska snabbt börjar få hotfulla meddelanden. Att miljön i Säter var som gjord för en spänningsroman insåg Helena Kubicek Boye ganska omgående.
– Jag började skriva redan då, men jag jobbade där när Quick-härvan började uppdagas och det är först nu tio år senare som man kan skriva fiktion om Säter, det var för laddat då.

Förändrad syn på diagnoser
Boken har redan tryckts i sin tredje upplaga och sålt i flera tusen exemplar.
– Det verkar finnas ett jättestort intresse för hur psykologer jobbar, och det mänskliga psyket. Det ligger i tiden.
Helena Kubicek Boye är ständigt på sin vakt för att inte fiktionen ska komma för nära verkligheten, och hennes karaktärer är därför helt fristående och ska inte kunna kopplas till någon klient. Det har varit viktigt för henne att också lyfta historien i boken till ett vidare perspektiv.
– Jag har velat belysa olika fenomen, som till exempel hur vi ser på diagnoser genom tiderna. Vad som klassas som sjukt och frisk varierar, liksom våra förväntningar och vilka beteenden som är tillåtna. Vi har ett ganska hårt och icke-förlåtande samhälle idag, tänk bara på alla barn som får ADHD-diagnoser. Var tid har sina diagnoser och ett tag tyckte vi att vi skulle låsa in alla som ansågs sjuka medan vi idag anser att de ska leva ute i samhället.

Övermedicinering ett problem
Ett tema i Helena Kubicek Boyes nästa bok är medicinering.
– Jag arbetar mycket med sömn och där jobbar jag för att minska användningen av sömntabletter. Vår syn på sjukdom idag är att det ska medicineras bort; det har blivit normaliserat att läkemedel är lösningen instället för att låsa in människor. Det leder till övermedicinering som är ett stort problem idag.
Nästa bok om Anna Varga kommer i januari.