Etikettarkiv: Undersökning

Stöd vid NPF bör inte villkoras av diagnos

Gunilla Granholm, specialistpsykolog på BUP i Region Skåne.

68 procent av psykologerna anser att väntetiderna, för att barn och unga med behov ska få en NPF-utredning, är mycket för långa. Motsvarande siffra bland skolpsykologer är 80 procent. Ett skäl till de långa utredningsköerna är att stöd och insatser i praktiken villkoras av att diagnosen är ställd.

Vård- och insatsprogrammet, VIP adhd, föreslår i stället att stöd och insatser ges redan innan diagnosen är ställd.
– Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Köerna är på många håll väldigt långa och psykologer träffar många av de här barnen och deras familjer. Att skolpsykologerna i ännu högre grad tycker så kan vara en signal om att svårigheterna är än mer märkbara i skolan och att skolan därför upplever köerna som ett ännu större problem, säger Gunilla Granholm, specialistpsykolog på BUP i Region Skåne samt ordförande i nationella arbetsgruppen ADHD inom ramen för Nationellt programområde Psykisk Hälsa i det nationella systemet för kunskapsstyrning. Hon har lett arbetet med att utveckla vård- och insatsprogrammet för adhd, VIP adhd, som presenterades våren 2021.

Långa väntetider förödande
Vård- och insatsprogrammet för adhd vänder sig till personal som möter barn, ungdomar, vuxna eller äldre med adhd eller symtom på adhd och är framställt för att passa såväl skola och sjukvård som socialtjänst. VIP adhd ska se till att rätt kunskap används i mötet mellan personal och individ, och fungerar som ett verktyg för att göra kunskapen om adhd mer lättillgänglig och praktiskt användbar.
– För barn med stora behov och omfattande funktionsnedsättning kan långa väntetider vara helt förödande, särskilt om de inte får annat stöd under tiden. De hinner utveckla andra psykiatriska tillstånd som ångest och depression till följd av att de inte får rätt sorts stöd för sin adhd eller autism. En allvarlig konsekvens är skolmisslyckande, något som är en avgörande riskfaktor för hur det går för en i livet, säger Gunilla Granholm.

”För barn med stora behov och omfattande funktionsnedsättning kan långa väntetider vara helt förödande.”

Stöd villkoras av diagnos
En bidragande orsak till de långa köerna är att stöd och insatser vid symtom på adhd i praktiken villkoras av att diagnosen är ställd. Det sker i vården och även i skolan.
– Det leder till ett ökat behov av en diagnos och att trycket på vården ökar med konsekvensen att insatser fördröjs i väntan på en diagnos. Det är en utveckling vi sett de senaste tio åren. VIP adhd förespråkar ett förhållningssätt till adhd som innebär att stöd och insatser ges i ett mycket tidigare skede, redan innan en eventuell diagnos är ställd, i både förskolan, skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten, säger Gunilla Granholm.

Stöd direkt vid behov
VIP förordar att insatser ges tidigt och stegvis för att förebygga att individer med den här typen av svårigheter, oavsett grad, misslyckas och faller ur skola, arbetsliv och social tillhörighet.
– För en del kommer tidiga insatser att vara tillräckligt, särskilt om stödet samordnas mellan flera aktörer, medan andra behöver den typen av stöd samtidigt som man går vidare till mer specialiserade insatser. Principen bör vara att utgå från barnets behov. Ofta har man en tydlig bild av svårigheterna, och att sätta in stöd direkt när behovet identifierats kan för många insatser göras utan diagnos. Genom att möta behoven på ett bättre sätt, på rätt nivå och i rätt tid kan fler få tillgång till stöd och de största resurserna läggas på dem som behöver dem bäst, säger Gunilla Granholm.

Vad anser du om väntetiderna för att barn och unga med behov ska få en NPF-utredning?


80% av skolpsykologerna svarar att väntetiderna är mycket för långa.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykologbrist i regionerna

Foto: Shutterstock

61% av psykologerna inom regional hälso- och sjukvård svarar ett de inte har tillräcklig psykologbemanning just nu. Inom privat hälso- och sjukvård är motsvarande siffra endast 18%.

Har ni tillräcklig psykologbemanning på din arbetsplats just nu?


För psykologer inom regional hälso- och sjukvård svarar 61% nej.
För psykologer inom privat hälso- och sjukvård svarar endast 18% nej.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

2 av 10 har upplevt hot eller våld

Foto: Shutterstock

Två procent av psykologerna har upplevt hot eller våld många gånger i sitt yrke det senaste året. 17 procent har upplevt hot eller våld någon enstaka gång det senaste året.

Har du som psykolog upplevt hot eller våld i ditt yrke det senaste året?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Förebyggande insatser i primärvården

Johanna Edeborg, leg. psykolog på Edsbyns hälsocentral och samordnare för psykisk ohälsa i primärvården i södra Hälsingland på Region Gävleborg. Foto: Johan Löf

Bredden på uppdraget och möjligheten att behandla människor med psykisk ohälsa på ett relativt tidigt stadium är några av fördelarna med att arbeta som psykolog i primärvården. Professionsöverskridande teamarbete och goda möjligheter att delta i verksamhetsutvecklingen bidrar också till att göra primärvården till en utvecklande arbetsmiljö för psykologer.

Primärvårdens psykologer bedömer, diagnostiserar och behandlar vid behov vuxna patienter med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Eftersom många olika typer av patienter söker sig till primärvården får psykologer på exempelvis vårdcentraler möta en stor bredd av individer i olika åldrar.

Behandla på tidigt stadium
– Stressrelaterade besvär, ångest och depression, och olika typer av livskriser är de vanligaste orsakerna till att patienter söker psykologkontakt i primärvården. Ofta fångas patienterna upp av andra professioner, som läkare, fysioterapeut eller distriktssköterska. Det professionsöverskridande teamarbetet är därför en viktig del av primärvårdpsykologens arbete. Det bidrar till att vi kan diagnostisera och behandla patienterna på ett så tidigt stadium som möjligt, innan de utvecklar svårare former av psykisk ohälsa, säger Johanna Edeborg, leg. psykolog på Edsbyns hälsocentral och samordnare för psykisk ohälsa i primärvården i södra Hälsingland på Region Gävleborg.
Hon har i drygt tio års tid arbetat som psykolog i primärvården, varav de senaste fyra åren på Edsbyns hälsocentral. I rollen som samordnare för psykisk ohälsa arbetar Johanna Edeborg bland annat med att utveckla gemensamma arbetssätt, strukturer och handledning för psykosociala teamen på hälsocentralerna i södra Hälsingland.

”Det professionsöverskridande teamarbetet är därför en viktig del av primärvårdpsykologens arbete.”

Har utbildande roll
Primärvårdspsykologer har dessutom ofta en utbildande roll gentemot andra professioner. Johanna Edeborg har utbildat sina kollegor i samtalsmetodik och hur de kan bemöta patienter med suicidtankar.
– Vi behandlar en del patienter, men slussar även vidare patienter till andra vårdgivare. På den hälsocentral där jag arbetar samverkar vi med vuxenpsykiatrin, bland annat via samverkansmöten där vi diskuterar specifika patienter. Just samverkan är betydelsefull för psykologer i primärvården, även om det inte alltid finns tillräckligt med tid för att etablera nätverk, säger hon.

Lättare psykisk ohälsa
31 procent av psykologerna är inte så väl eller dåligt insatta i primärvårdens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa. I regeringsutredningen ”God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa” från januari 2021 föreslogs att primärvården ska ha ett utökat uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa.
– Undersökningsresultatet tyder på att budskapet om primärvårdens utökade uppdrag vad gäller patienter med lättare psykisk ohälsa inte har nått ut till samtliga psykologer som arbetar i andra verksamheter. Jag upplever att kännedomen om det utökade uppdraget varierar även bland psykologer i primärvården, säger Johanna Edeborg.

Hur insatt är du i primärvårdens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa? Jag är…


Psykologer inom regional hälso- och sjukvård är mest insatta.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Positiva förändringar i yrket

Foto: Shutterstock

Löneutvecklingen, att psykologers kompetens är mer efterfrågad samt digitala verktyg är vad de flesta nämner som positiva förändringar inom yrket de senaste åren.

Frågan som ställdes till psykologer i Framtidens Karriär – Psykologs undersökning var ”Kan du ge exempel på en positiv förändring för psykologer inom yrket under de senaste åren?”.
Mönstret är tydligt: psykologers löner och status verkar ha ökat. Löne­utvecklingen är det som nämns av flest personer, samt att ingångslönerna har höjts. En del lyfter fram statushöjning som en viktig faktor. ”Psykologisk kunskap har fått högre status i samhället vilket också påverkar psykologers ställning positivt”, skriver en psykolog i enkäten. Det verkar också vara en profession i utveckling, där allt fler pekar på att psykologer får ett större inflytande.

Specialistutbildning och digitalt
Specialistutbildning nämns som något positivt, och att arbetsgivare börjar se det som mer självklart samt att fler specialisttjänster skapas.
Även digitala verktyg och möjlighet till digitala möten och internetbehandling framhålls som positiva förändringar.
Men många ser inte några positiva förändringar. ”Sorgligt nog ser jag inga sådana. Man måste se till att förändra sin arbetssituation själv, vilket gör att man dubbelarbetar”, skriver en psykolog.

Vanligaste svaren

• Löneutveckling
• Ökat status
• Psykologers arbete lyfts fram
• Större inflytande
• Specialistutbildning
• Möjlighet att arbeta digitalt
• Ingen positiv förändring

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykiska ohälsan har ökat enligt 2 av 3 psykologer

Johan Åhlén, psykolog och tillförordnad enhetschef i Region Stockholm. Foto: Anna Molander

2 av 3 psykologer anser att den psykiska ohälsan i Sverige har ökat sedan coronapandemin bröt ut. Några av de grupper där den psykiska ohälsan ökat mest är unga vuxna och äldre personer.

– Statistik visar att andelen unga vuxna mellan 16 och 29 som har problem med ångest, oro och ängslan har ökat markant de senaste tio åren. Johan Åhlén ser även en ökning av den här typen av problematik bland barn från 11 år och uppåt. Motsvarande ökning syns inte i andra åldersgrupper. Andelen unga vuxna som diagnostiserats med ångestdiagnoser har också ökat. Den psykiska ohälsan har med andra ord utvecklats på olika sätt i olika åldersgrupper, säger Johan Åhlén, psykolog och tillförordnad enhetschef på enheten för psykisk hälsa på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. Han är även forskare på KI där han bland annat undersöker om föräldrastöd till föräldrar med oro och ångestproblematik i framtiden kan bidra till att förebygga liknande problematik hos deras barn.

Ökade i början av pandemin
– Forskningsstudier visar att den psykiska ohälsan ökade i början av pandemin, då allt fler rapporterade psykiska besvär. Den initiala utvecklingen återgick för de flesta, men för vissa fortsatte det nedåt. Det är ännu för tidigt att avgöra om pandemin resulterar i långsiktiga effekter på den psykiska hälsan, men tidigare erfarenheter visar att eventuella ekonomiska effekter av pandemin skulle kunna påverka människors långsiktiga psykiska hälsa. Om många människor exempelvis blir av med jobbet och får en försämrad ekonomi till följd av det så ökar det sårbarheten för psykiska besvär, säger Johan Åhlén.

”Barn och unga är en viktig grupp att fokusera på utifrån de ökningar som skett de senaste åren.”

Färre äldre sökte vård
Statistik visar att andelen individer som fått vård för psykisk ohälsa inte har minskat nämnvärt under pandemin. Däremot har vården till stor del ställts om till digitala kanaler.
– Vi ser dock att individer över 70 har fått mindre vård för psykiska besvär sedan pandemin bröt ut. Det kan bero på att denna åldersgrupp omfattats av högre krav på fysisk isolering och att den digitala vården inte nått ut till denna åldersgrupp på samma sätt som till andra grupper. Samtidigt är det inte troligt att den psykiska ohälsan minskat i denna åldersgrupp, snarare tvärtom, säger Johan Åhlén.

Utveckla primärvården
Han betonar vikten av att fortsätta utveckla primärvårdens uppdrag gentemot patienter med ångest och nedstämdhet. Numera finns även specifika mottagningar för unga med psykisk ohälsa, men relativt få patienter har hittills sökt sig dit.
– Det är viktigt att öka kunskapen om att man kan få hjälp med sin psykiska ohälsa innan problematiken hinner bli mer omfattande. Barn och unga är en viktig grupp att fokusera på utifrån de ökningar som skett de senaste åren. En viktig förebyggande åtgärd är att stärka samverkan mellan skola, primärvård, kommuner och andra aktörer som möter barn och ungdomar. Det hälsofrämjande arbetet för just barn och unga behöver struktureras upp och rollfördelningen behöver tydliggöras, avslutar Johan Åhlén.

Vad anser du om den psykiska ohälsan i Sverige sedan coronapandemin bröt ut?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

9 av 10 kan tänka sig att arbeta statligt

Foto: Peter Kroon/Arbetsförmedlingen

Några exempel på statliga arbetsgivare är Arbetsförmedlingen, Försvaret, Kriminalvården, Pliktverket, Polisen, RMV och SiS.

Kan du tänka dig att arbeta åt en statlig arbetsgivare?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

3 av 4 kan tänka sig arbete på mindre ort

Foto: Shutterstock

Många verksamheter på mindre orter har stora behov av psykologer, till exempel skolor, första linjens sjukvård och flera statliga arbetsgivare.

Kan du tänka dig att arbeta som psykolog på en mindre ort?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Hur kan vi minska den psykiska ohälsan i Sverige?

Foto: Shutterstock

Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat under coronapandemin enligt en majoritet av psykologer som möter detta dagligen i sin profession. Det behövs politisk och social förändring, då framförallt barnen är i riskzon.

”Vilket är ditt viktigaste förslag för att minska den psykiska ohälsan i Sverige?” Den frågan har ett slumpmässigt urval av psykologer svarat på i vår undersökning.

Politisk och social förändring
Förändringar måste ske på flera olika plan. Majoriteten anser att de viktigaste förändringarna är sociala och politiska. Förutsättningar måste ges för att uppnå och behålla god psykisk ohälsa genom politiska beslut. Satsa på att bygga upp all den verksamhet som idag helt eller delvis är nedmonterad, alltifrån förskolan till specialistvård.
Vi behöver ett ”mer humant omsorgsinriktat samhälle där man ställer rimliga krav på människor i alla avseenden, främst inom arbetslivet.” Att ha ett jobb och en skola där man trivs är en friskfaktor.
Beslutsfattare måste få insikt och kunskap om hur omfattande psykisk ohälsa är och vilka kostnader det medför för samhället. Psykologiska insatser av legitimerade psykologer är lönsamma i längden. ”Psykologer kan inte lösa arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, ensamhet och utanförskap med enbart samtal.” Samhället måste arbeta tillsammans.

”Det är normalt, förväntat och ofarligt att inte alltid vara lycklig.”

Förebyggande verksamhet
Tidiga insatser behövs redan i förskolan. Bygg ut skolhälsovården för att kunna nå alla elever. Lägg in ämnen i skolan så att barn får lära sig tidigt hur de kan hantera sina känslor och relationer, både till sig själv och till andra.

Bättre tillgänglighet
Det behövs fler psykologer i primärvården för tidiga insatser. Ge människor större tillgång till vården; det måste vara lätt och gå fort att få kontakt med psykolog via vårdcentralen.
”Utbilda människor om att det är normalt, förväntat och ofarligt att inte alltid vara lycklig.” Det är en del av livet. Vad är normalt ”mänskligt lidande” och vad är ”psykisk ohälsa”? Många tror att de har en depression för att de inte är lyckliga hela tiden.
Våga diskutera stress och vilken påverkan det har på vår hälsa. Gör det också mindre skamligt att be om hjälp, det är normalt att inte alltid orka. ”Det måste bli lika naturligt att gå till läkaren med en bruten tå som att gå till psykologen med ett ärr i själen.”
Fysisk aktivitet, skärmfri tid, socialt nätverk, god mat och god sömn främjar god psykisk hälsa.

För att minska den psykiska ohälsan

1. Politisk och social förändring
2. Förebygga för barn och unga
3. Folkbilda – ångest är en del av livet
4. Utöka primärvården
5. Anställ fler psykologer i vården
6. Bättre tillgänglighet till vård

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Vidareutbildning och fortbildning

Foto: Shutterstock

Psykologisk behandling/psykoterapi är den klart populäraste specialistutbildningen för psykologer, före klinisk vuxenpsykologi, neuropsykologi, klinisk barn- och ungdomspsykologi och arbets- och organisationspsykologi.

De minst populära specialistinriktningarna är beroendepsykologi och funktionshindrens psykologi. I vår undersökning från mars 2019 med samma frågeställning blev utfallet ungefär detsamma.
Cirka 4 av 10 psykologer anser att fortbildningen har fått stå tillbaka under coronapandemin.

Har din fortbildning får stå tillbaka under coronapandemin?
Vilka av Psykologförbundets tio specialistinriktningar skulle du helst vilja vidare­utbilda dig inom? Ange gärna flera och bortse från vad du arbetar med idag och om du redan är specialiserad.

1. Psykologisk behandling/Psykoterapi
2. Klinisk vuxenpsykologi
3. Neuropsykologi
4. Klinisk barn- och ungdomspsykologi
5. Arbets- och organisationspsykologi
6. Hälsopsykologi
7. Pedagogisk psykologi
8. Forensisk psykologi
9. Beroendepsykologi
10. Funktionshindrens psykologi

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.