Etikettarkiv: Skolpsykolog

Skolpsykologens roll mer strategisk

Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och ordförande i Psifos och Donny Bergsten, skolpsykolog och PLA i Lidköpings kommun.

Elevhälsoarbetet skiljer sig åt avsevärt kommuner emellan, vilket leder till en ojämlik elevhälsa. Eftersom förutsättningarna, utmaningarna och behoven skiljer sig åt mellan olika kommuner och enskilda skolor finns det ingen mall för hur ett framgångsrikt elevhälsoarbete bör bedrivas.

Däremot finns det stora fördelar med att utgå från fasta strukturer och ett systematiskt arbetssätt.
Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och ordförande i Psifos, Psykologer i förskola och skola, anser att antalet skolpsykologer bör bli fler. Det förbättrar förutsättningarna för psykologers delaktighet i skolornas övergripande verksamhetsutveckling och systematiska kvalitetsarbete. Samtidigt bör fler huvudmän våga utmana den traditionella bilden av skolpsykologens yrkesroll. Alla skolpsykologer behöver inte nödvändigtvis ha samma arbetsuppgifter eller fokusområden. Några kan exempelvis vara inriktade på att avlasta och stöda skolledare i skolans utvecklingsarbete.

”Vi psykologer har rätt kompetens för att kunna arbeta nära rektorer och stötta dem.”

Vara del av skolledningen
– Vi psykologer har rätt kompetens för att kunna arbeta nära rektorer och stöda dem i arbetet med att exempelvis organisera ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorer har mycket att vinna på att involvera psykologer i det övergripande strategiska arbetet. Skolpsykologer bör vara en självklar del av skolledningen. Ett sätt att nyttja psykologresursen på ett genomtänkt sätt i skolan är att låta dem arrangera utbildningar eller handleda arbetslag av lärare. Det ger oss goda förutsättningar att sprida vår kompetens till många, säger Lena Svedjehed.

På grupp- och organisationsnivå
– Skolpsykologer behöver finnas med både i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, det vill säga dels genom insatser som kommer alla elever till godo, dels insatser till elever med exempelvis hög skolfrånvaro eller läs- och skrivsvårigheter. Skolpsykologer bör främst fokusera sina insatser till grupp- och organisationsnivå och bör endast involveras på individnivå för ett fåtal elever med uttalade behov, säger Donny Bergsten, skolpsykolog och PLA i Lidköpings kommun. Han är även samordnare för Psifos nationella PLA-nätverk.
Han betonar att det är lärarna som är experter på att hantera pedagogiska utmaningar tillsammans med eleverna. En viktig roll för skolpsykologen är att bidra med utvecklings- och neuropsykologisk kompetens som stöder lärarna i den uppgiften och som kompletterar deras pedagogiska kompetens. När skolpsykologer finns tillgängliga för och stöder lärare kan fler lärare använda dem som ett naturligt bollplank.

”Skolpsykologer bör främst fokusera sina insatser till grupp- och organisationsnivå.”

Konsultativ roll
– Lärare är ofta duktiga på att hitta lösningar i samverkan med eleverna. Skolpsykologresursen kommer i stället bäst till sin rätt på grupp- och organisationsnivå. Vi kan mycket om frågor som berör identitet, gruppsykologi och vikten av trygghet och goda relationer för att främja lärandet. Den kompetensen bör skolpsykologer dela med sig av på huvudmannanivå när man planerar större insatser i kommunen. Det gäller i synnerhet PLA-psykologer. När skolpsykologen har en mer ledande, konsultativ och utbildande roll i skolan ökar sannolikheten att så många elever som möjligt får tillgång till psykologisk kompetens, säger Donny Bergsten.

Skolpsykologen bidrar till en hälsofrämjande lärmiljö

Foto: Shutterstock

Skolpsykologen fyller en nyckelroll i arbetet med att förebygga, minska och hjälpa elever med psykisk ohälsa, och arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande på organisations-, grupp- och individnivå. De är verksamma från förskoleklass till gymnasiet och arbetets inriktning varierar mycket utifrån den specifika skolans behov.

– Psykologens kunskaper i att prata med barn och unga om psykisk hälsa och hur de kan göra för att öka sitt välbefinnande är viktig. Skolpsykologen bidrar även till att skapa en trygg arbetsmiljö och en bra inlärningsmiljö i skolan, säger Britta Hansen, medicinskt ledningsansvarig psykolog vid utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Hon har själv tidigare arbetat som skolpsykolog och ingår nu i ett team som stöttar ett femtiotal skolpsykologer i Stockholms stad med introduktion, kompetensutveckling och handledning.

”Vi ser att frånvaron har ökat bland de elever som varit frånvarande även före pandemin.”

Britta Hansen, medicinskt ledningsansvarig psykolog i Stockholms stad.

Ökat under coronapandemin
Hon upplever att många elever som tidigare haft en svår situation har drabbats av ökad psykisk ohälsa under coronapandemin. Det gäller särskilt elever i stort behov av struktur och ordning samt äldre elever som till stor del erbjudits distansundervisning.
– Vi ser att frånvaron har ökat bland de elever som varit frånvarande även innan pandemin, vilket vi förmodligen kommer att få se effekter av framöver, eftersom just frånvaro är en stor riskfaktor för ökad psykisk ohälsa. Oron inför framtiden och för om man ska klara av sin utbildning har också ökat under pandemin, säger Britta Hansen.

Fler skolpsykologer efterfrågas
49 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta inom elevhälsan. Med sina gedigna kunskaper i inlärnings- och utvecklingspsykologi, grupp- och organisationspsykologi besitter skolpsykologen mycket kompetens som hela skolorganisationen har nytta av i sin utveckling.
– Det är glädjande att många psykologer vill vara en del av skolans värld. Efterfrågan på skolpsykologer ökar kontinuerligt i takt med att fler rektorer och skolledare blir varse om hur psykologerna kan stödja och bidra till skolans utvecklingsarbete på flera olika nivåer. Skolpsykolog är ett brett och utvecklande arbete med stor frihet, och skolan är en positiv miljö att verka i. Här bidrar man verkligen till att forma barn och ungas framtid, säger Britta Hansen.

”Vi säkerställer det långsiktiga hälsofrämjande arbetet som ska bidra till en bra skol­miljö för alla elever.”

Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och ordförande i Psifos.

Elever i behov av stöd
– Skolpsykologer bidrar till en social, fysisk och pedagogisk lärmiljö som på olika sätt förebygger psykisk ohälsa. Arbetet handlar till stor del om att identifiera och analysera skeenden och processer, och utifrån det ge förslag på insatser och åtgärder som kan förbättra lärmiljön. Vi arbetar inte med diagnostik och behandling men har däremot ett viktigt uppdrag i att identifiera elever med psykisk ohälsa och hänvisa dem vidare, säger Lena Svedje­hed, skolpsykolog i Umeå kommun och ordförande i Psifos, Psykologer i förskola och skola.
– Det är självklart positivt att drygt häften av psykologerna kan tänka sig att arbeta i skolan, men jag ser gärna att fler psykologer betraktar skolan som en tänkbar arbetsplats. En orsak till att andelen inte är högre kan vara att pedagogisk psykologi ges ett väldigt litet utrymme på psykologprogrammet. Men de psykologer som gjort praktik i elevhälsan tycker ofta att skolpsykologyrket verkar spännande och kan tänka sig att arbeta i skolans värld framöver, säger Lena Svedjehed.

Hela sin kompetens
– Skolan präglas av en hög förändringstakt som drivs av politiska direktiv. I det sammanhanget fyller skolpsykologer en viktig stabiliserande funktion. Vi säkerställer det långsiktiga hälsofrämjande arbetet som ska bidra till en bra skolmiljö för alla elever. Att arbeta som skolpsykolog är väldigt givande och utvecklande; man får verkligen använda hela sin psykologiska kompetens i ett komplext sammanhang, säger Lena Svedjehed.

Kan du tänka dig att arbeta inom elevhälsan?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Stor frihet för skolpsykologer

Rebecca Jungermann, skolpsykolog och psykologiskt ledningsansvarig och Melanie Hallstadius, STP-psykolog i Västerås. Foto: Per Groth
Rebecca Jungermann, skolpsykolog och psykologiskt ledningsansvarig och Melanie Hallstadius, STP-psykolog i Västerås. Foto: Per Groth

I Västerås satsas det på skolpsykologer: på bara några år har antalet fördubblats.
– Det är mycket frihet under ansvar och det finns möjlighet att utveckla det man vill bli duktig på, säger Rebecca Jungermann, psykologiskt ledningsansvarig i kommunen.

Idag arbetar 17 skolpsykologer i Västerås stad. För bara några år sedan var man hälften så många.
– Man har förstått nyttan med skolpsykologer. Vid olika inspektioner har det tryckts på att skolpsykologer behövs, och i Västerås har man haft bra chefer som varit snabba med att plocka upp det. Jobbet är helt annorlunda mot när jag började. Då ville man bara hinna med sina utredningar av enskilda elever, nu gör vi väldigt mycket annat också, säger Rebecca Jungermann.
Hon har tidigare arbetat på ett privat företag och är skolpsykolog och psykologiskt ledningsansvarig i Västerås sedan 2015. Hennes kollega Melanie Hallstadius är STP-psykolog inom neuropsykologi och har sin bakgrund på BUP.
– Vi försöker få till hälsofrämjande och förebyggande arbete och vara med tidigt i processen, säger hon.

Helikopterperspektiv
Det är kombinationen av olika arbetsuppgifter – både enskilda elevärenden och mer organisatoriskt arbete – som lockar.
– Det är ett varierande jobb, det blir aldrig tråkigt. Jag gillar att finnas med som stöd för rektor och se processen i en klass där det är rörigt eller en elev som mår dåligt. Man vill lyfta gruppen från enskilda eleven, inta helikopterperspektivet, det är vi psykologer bra på, säger Melanie Hallstadius.

Nära samarbete
Många ser arbetet som skolpsykolog som ganska ensamt, men i Västerås har man ett nära samarbete med varandra.
– Vi peppar varandra i gruppen och ses ofta fastän vi sitter utspridda i olika stadsdelar. Hela gruppen ses regelbundet och de som sitter nära varandra geografisk samarbetar ännu tätare. Målsättningen är att vi inte ska vara så ensamma och sårbara, och ha nära till varandra i vardagen. Då behöver man inte ta med sig jobbet hem på samma sätt, eller bli ensam när en kollega blir sjukskriven eller föräldraledig, säger Rebecca Jungermann.

Västerås stad – Skolpsykolog

Arbetet med elevhälsa i Västerås stad handlar om hälsofrämjande och förebyggande insatser för att hjälpa elever att nå skolans kunskapsmål och att främja en god fysisk och psykisk hälsa bland barn och unga. Elevhälsan består av rektor, skolläkare, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och specialpedagog.

www.vasteras.se

Skolpsykologer i Stockholms stad bidrar till en trygg skolmiljö

Maria Göransdotter, skolpsykolog på Kämpetorpsskolan i Älvsjö och Mia Kallio, skolpsykolog på Elinsborgsskolan i Tensta. Foto: Gonzalo Irigoyen
Maria Göransdotter, skolpsykolog på Kämpetorpsskolan i Älvsjö och Mia Kallio, skolpsykolog på Elinsborgsskolan i Tensta. Foto: Gonzalo Irigoyen

Skolpsykologer i Stockholms stad arbetar hälsofrämjande och förebyggande, på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå. De har tillgång till ett gediget professionsstöd och kontinuerlig kompetensutveckling. Skolpsykologer gör verklig skillnad för såväl elever som skolans professioner, vilket främjar lärande och psyk­isk hälsa, och bidrar till en trygg skolmiljö.

Stockholms stad är en stor arbetsgivare som kan erbjuda en mångfald av karriärmöjligheter för skolpsykologer. Här finns många olika typer av stadsdelar och upptagningsområden.
– Jag har valt att utvecklas genom att leda elevhälsoarbetet på bland annat Kämpetorpsskolan i Älvsjö. Jag leder ett team med kuratorer, specialpedagoger, skolsköterskor och skolledare. Tillsammans arbetar vi med projekt och fokusområden som stöttar eleverna och pedagogerna på olika sätt, säger Maria Göransdotter.

Jobba som skolpsykolog i Stockholms stad. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Välorganiserat professionsnätverk
– En faktor som bidrar till att jag trivs som skolpsykolog är att jag utgår från ett salutogent förhållningssätt med fokus på att stärka elevernas inre förmågor och egna resurser. Jag upplever också att skolledningen är lyhörda för det psykologiska perspektivet, vilket ger mig möjlighet att påverka organisation och arbetssätt, säger Mia Kallio, som arbetat i Stockholms stad i tre år och är skolpsykolog på Elinsborgsskolan i Tensta.
– Skolpsykolog är absolut inget ensam­arbete. Även om vi är den enda psykologen på skolan så är den nära tvärprofessionella samverkan med det övriga elevhälsoteamet stimulerande. Via professionsnätverket med andra skolpsykologer i Stockholms stad erbjuds även fortbildning, handledning och utveckling i både regionala och stadsövergripande team, säger Maria Göransdotter.
– Att arbeta som skolpsykolog är varierande, utvecklande och väldigt meningsfullt. Att arbeta på alla nivåer: organisations-, grupp- och individnivå, är oerhört givande. Det är tillfredsställande att vi kan göra stor skillnad för så många elever; här kan jag driva utvecklingsarbete som kommer hela skolan till gagn. Det är en ständig utveckling i en dynamisk miljö med många kontakter, säger Maria Göransdotter.

Hälsofrämjande arbete
Under sina tjugo år som skolpsykolog i Stockholms stad har hennes yrkesroll skiftat karaktär från ett tydligt operativt individfokus till ett hälsofrämjande strategiskt arbete på en mer övergripande nivå.
– Tillsammans med övriga professioner i elevhälsoteamet har jag skapat ett systematiskt kvalitetsarbete för elevhälsan, utformat ett främjande närvaroarbete, och arbetar med ordning och studiero med hjälp av förhållningssättet positivt beteendestöd. Jag är även ute i vissa årskurser och pratar med eleverna om psykisk hälsa och ohälsa. Tillsammans med skolans kurator har jag skapat temat ”Sexualitet, identitet och relationer”, ett arbete med olika insatser i alla årskurser F–9, säger Maria Göransdotter.
– Mitt arbete fokuserar mycket på att etablera ett hälsofrämjande och förebyggande arbete och samtidigt stötta enskilda elever med särskilda behov. Jag är med och formar elevhälsoarbetets innehåll och får även genomföra utbildande insatser till personalen, säger Mia Kallio.
– Det är värdefullt att vara ett stöd för personalen, och det handledande och konsultativa uppdraget känns väldigt givande. Jag trivs med att genomföra tidiga insatser och att kunna följa elevernas utveckling i deras skolvardag. En viktig drivkraft i mitt arbete som skolpsykolog är att bidra till alla elevers likvärdiga förutsättningar till utbildning och psykisk hälsa, säger Mia Kallio.

Jobba som skolpsykolog i Stockholms stad. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Stockholm stad

Stockholms stad har 140 kommunala grundskolor och 28 kommunala gymnasieskolor. Som skolpsykolog uppmuntras du att ta ett eget ansvar men är samtidigt en del i ett elevhälso­team på den skola du jobbar på. Stockholms stads utbildningsförvaltning erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling till alla skolpsykologer och ett starkt professionsstöd. Stockholms stad söker nu fler psykologer som lockas av spännande karriärmöjligheter och av att arbeta med barn och unga.

jobba.stockholm.se

Nationell plan för elevhälsan saknas i coronakrisen

Malin Valsö ser att arbetet hos skolpsykologer skiljer sig mycket åt under coronakrisen.
Malin Valsö ser att arbetet hos skolpsykologer skiljer sig mycket åt under coronakrisen.

Elevhälsan står inför stora utmaningar när barn och ungas hälsa sviktar under coronapandemin. Psykologen Malin Valsö efterfrågar en nationell plan och råder skolpsykologer att ha koll på särskilda riskgrupper.

Malin Valsö, skolpsykolog och vd för Elevhälsokonsulterna, ser hur barn och ungas mående påverkas negativt av coronapandemin.
– Om man har haft psykisk ohälsa tidigare så försämras den i det här läget. Barnen drabbas också om man har en förälder som har psykisk ohälsa. Alla rutiner faller dessutom om man inte kan gå till skolan, och rutiner är viktiga för barn, de blir trygga av igenkänning. Även om barnen kommer till skolan blir de oroliga när många elever och lärare är borta.

Min stora oro är att spridningen i kunskapsutveckling i varje elevgrupp kommer att bli ännu större än tidigare

Skolan trygg punkt
De som drabbas hårdast är barn som även i vanliga fall har svårt att hänga med i skolan, och som har en långvarig frånvaro.
– Det märker vi inte nu, men min stora oro är att spridningen i kunskapsutveckling i varje elevgrupp kommer att bli ännu större än tidigare, säger Malin Valsö.
Också elever som har svåra hemförhållanden såsom våld, hedersproblem­atik och fattigdom får ökad psykisk ohälsa i karantän.
– Skolan är en trygg punkt, som delvis kan kompensera för otrygga hemförhållanden. Barnen kan få andrum i skolan, men nu har vi ingen koll. Det är en jätteriskgrupp som vi inte heller vet så mycket om. De far illa men exakt vilka konsekvenser det får vet vi inte.

Lägga upp plan
Elevhälsan står i detta inför svåra utmaningar, och hur man arbetar skiljer sig mycket åt, även inom kommuner.
– Jag vet elevhälsoteam som ställt in alla möten och istället täckt upp för annan frånvarande skolpersonal. Andra har haft möten och lagt upp en plan och strategi för barnen i riskgrupperna. Det finns möjligheter att ringa hem, prata med elev eller vårdnadshavare, försöka att hitta lösningar.
Malin Valsö är kritisk till att det i nuläget inte finns någon nationell plan för elevhälsan i coronatider.
– Man pratar mycket om likvärdig skola, som är en skyddsfaktor mot allt från kriminalitet till utanförskap. Det handlar mycket om att även de svagare barnen ska ha samma möjligheter, men som läget är nu kommer likvärdigheten att minska. Det finns ingen plan eller samordning vilket gör att elevhälsan brister på många håll, och det är barnen som får betala priset.

Utvecklande miljö för skolpsykologer

Matilda Månhav och Sofia Kjellsson, skolpsykologer i Borås. Foto: Ulf Ekström
Matilda Månhav och Sofia Kjellsson, skolpsykologer i Borås. Foto: Ulf Ekström
Sedan ett par år jobbar skolpsykologerna i Borås utifrån en gemensam plattform vilket ger dem bättre möjligheter att hjälpa elever med problem. De har själva varit med och utformat de nya arbetssätten för en bättre och en mer stimulerande arbetsmiljö.

Från att tidigare ha varit utplacerade på olika skolor sitter de nu gemensamt i en central organisation med ansvar för ett antal kontaktskolor.
– Den nya organisationen fungerar verkligen bra, det är en stor styrka i att sitta ihop med andra skolpsykologer och kunna bolla olika frågeställningar och stötta varandra. När jag tidigare satt ute på en skola var det ofta ett väldigt ensamt jobb och jag saknade ett kollegialt utbyte, berättar Matilda Månhav, skolpsykolog i Borås.

Kan hjälpa fler elever
Förändringen i organisationsstruktur kom i samband med att Borås gick från att ha haft ett antal olika stadsdelsförvaltningar med eget ansvar för skolorna till en enda gemensam grundskoleförvaltning.
– Den nya gemensamma organisationen bidrar mycket till arbetet med att skapa en likvärdig skola med samma bemötande och rutiner i alla skolor som hör till Borås, vilket är väldigt bra för eleverna. Att vi skolpsykologer sitter tillsammans förstärker den effekten då nya metoder och verktyg kommer alla skolor till del samtidigt, förklarar Sofia Kjellsson, skolpsykolog i Borås.
En stor fördel med den samlade arbetsorganisationen är att fler skolor nu får möjlighet att använda en skolpsykolog till elever med behov av det.
– Det blir mycket mer flexibelt då vi kan jobba även på skolor som inte är våra angivna kontaktskolor, så om det uppstår vakanser eller långtidssjukskrivningar så täcker vi andra upp för det och ser till att eleverna får det stöd de behöver, fortsätter hon.

Bidrar till det samlade skolarbetet
För skolpsykologerna själva innebär den nya organisationen att de fått en mycket inspirerande arbetsmiljö där de kan utvecklas mycket genom samspelet med de andra skolpsykologerna, få tips om nyheter och diskutera allvarliga problemställningar som kräver mer än en hjärna för att lösas.
– Det är även en stor fördel för oss att inte ha rektorn eller någon annan ur skolledningen som chef, då vi kan komma med förslag på lösningar och ser förhållanden som de inom skolan inte själva ser. Det är lätt att bli hemmablind, konstaterar Matilda Månhav.
Nu jobbar de mer som konsulter men i ett kontinuerligt sammanhang då de jobbar tätt samman med sina kontaktskolor.
– Vi försöker att vara med på de elevhälsoteam-möten som hålls ute på våra kontaktskolor varje vecka. Där diskuteras skolans elevarbete i ett bredare perspektiv och vi kan addera det psykologiska perspektivet även i frågor som inte direkt rör en enskild elevs problematik. Det kan handla om att de vill dela upp en klass i mindre grupper, eller slå ihop två klasser till en större. Då kan vi ge råd kopplat till gruppsykologiska aspekter som man behöver ta hänsyn till. Psykologin kommer ju in i alla frågor som rör samspelet mellan människor, fortsätter hon.

Engagerade och lyhörda chefer
I samband med att den nya grundskoleförvaltningen sjösattes i början av 2017 och skolpsykologerna skulle samlas centralt så fick medarbetarna stora möjligheter att påverka hur den nya organisationen skulle utformas.
– Vi har fantastiska chefer som ger oss stort förtroende och mycket eget spelrum för att bestämma över vårt arbete. De är väldigt entusiastiska, framåtsträvande och lyhörda för nya idéer, vilket är mycket inspirerande för oss, berättar Sofia Kjellsson.
En sak de båda uppskattar med att vara skolpsykolog är att de får integrera all den psykologiska kunskap de besitter i en helhet, då de jobbar både utifrån individ-, grupp- och organisationsperspektivet. De får även vara en del av många intressanta tvärprofessionella diskussioner där representanter från skolans hela Elevhälsa deltar.
– Det är verkligen både spännande och utvecklande. Men viktigast av allt är naturligtvis möjligheten att få bidra till att hjälpa elever tidigt i livet så de klarar av grundskolan och får en bra plattform för resten av sina liv. Att få möjligheten att göra en sådan insats för ett barn eller en ungdom är fantastiskt, avslutar Matilda Månhav.

Vi söker nu en skolpsykolog med medicinskt ledningsansvar. Klicka här för mer information och ansökan

Elevhälsan Borås Stad
Skolpsykologerna sitter tillsammans i Grundskoleförvaltningens lokaler. Deras uppdrag är att bidra med psykologisk kompetens i skolans elevhälsoteam och deras kompetens används såväl i det övergripande arbetet med skolans organisation som i grupp- eller individinriktat elevhälsoarbete. Elevhälsan som helhet ska bidra till att skapa lärmiljöer som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa så att elevers utveckling mot utbildningens mål främjas.

På Elevhälsan för grundskolan i Borås Stad finns:
• 9 centrala tjänster
• 37 specialpedagoger
• 27 skolsköterskor
• 21 skolkuratorer
• 10 skolpsykologer

www.boras.se

Arbeta för elevers hälsa i Stockholms stad

Hanna Wallensteen, skolpsykolog på Vällingbyskolan och Roger Sitbon, skolpsykolog på Alviksskolan. Foto: Gonzalo Irigoyen
Hanna Wallensteen, skolpsykolog på Vällingbyskolan och Roger Sitbon, skolpsykolog på Alviksskolan. Foto: Gonzalo Irigoyen
Vill du arbeta med barn och unga, vara en del av deras dagliga miljö och jobba förebyggande och hälsofrämjande? Välkommen som skolpsykolog i Stockholms stad. Här är du en central resurs i elevhälsoarbetet och arbetar strategiskt på många nivåer för att eleverna ska trivas och må bra.

Hanna Wallensteen förstod redan under sista året på psykologutbildningen att det var inom skolans värld som hon ville jobba. När det var dags att göra PTP efter sin examen 2017 sökte sig Hanna till Vällingbyskolan, en F–9-skola i västra Stockholm, med cirka 810 elever. Där är hon nu kvar som ordinarie skolpsykolog.
– Det är fantastiskt att följa eleverna på det sätt som man gör som skolpsykolog. Här handlar det inte bara om att träffas på bokade tider med långa mellanrum mellan mötena. Vi ser barnen och ungdomarna kontinuerligt i deras vardag under flera år och kan få en bild av deras samspel med kompisar och lärare. Detta är unikt för just skolpsykologer, menar hon.
Hanna får medhåll av sin kollega Roger Sitbon. Han jobbar på Alviksskolan, en F–9-skola med särskilda hörselklasser, samt på Ulvsundaskolan, som är en närliggande F–3-skola. Totalt ansvarar han för cirka 1 070 elever.
– Man kommer väldigt nära eleverna, stöter på dem i korridorerna och kan snabbt stämma av hur de mår. Vi har ju också daglig kontakt med lärare och annan skolpersonal, så vi får ett helhetsperspektiv. Elevernas familjer är också en viktig del. Har man väl börjat jobba inom skolan är det svårt att slita sig därifrån, säger Roger, som arbetade inom bland annat habilitering och egen verksamhet under många år innan han började som skolpsykolog 2012.

Jobbar strategiskt
Skolpsykologens roll i Stockholms stad handlar till stor del om att arbeta strategiskt på grupp- och organisationsnivå och till mindre del om utredningar och åtgärder på individnivå. Det är ett väldigt varierat arbete som spänner över ett brett spektrum.
– Vi befinner oss sedan en tid i ett paradigmskifte. Skolpsykologen måste inte längre vara en som sitter och tar emot elever som har problem och gör punktinsatser. Istället försöker vi arbeta förebyggande och hälsofrämjande tillsammans med övriga i elevhälsan för att skapa en bra lärmiljö och inkluderande klassrum. Många tror också att vi ger behandling, men det är inte vår uppgift, utan då hänvisar vi exempelvis till primärvården eller BUP, förklarar Hanna.
Hanna och Roger vill gärna slå hål på myten att skolpsykolog skulle vara ett ensamt jobb. Tvärtom är skolpsykologer i Stockholms stad i högsta grad en aktiv och drivande del av elevhälsoteamen, där de arbetar nära kuratorer, skolsköterskor, skolläkare, studievägledare och speciallärare.
– Vi kan visserligen vara den enda psykologen på respektive skola, men har ett tätt samarbete med andra professioner. Dessutom har vi handledning fyra gånger per termin, flera tillfällen till fortbildning och starka nätverk där vi behandlar yrkesspecifika frågor. Vi har ett nära utbyte mellan skolorna och stark kollegial sammanhållning, berättar Roger.

Starkt professionsstöd
En stor fördel med att arbeta i Stockholms stad är att det finns resurser och muskler att stödja skolpsykologerna. Det ger avlastning när det gäller många administrativa och rutinartade uppgifter, som annars kan sluka tid och energi.
– Vi har ett otroligt bra professionsstöd i ryggen. Staden tillhandahåller aktuellt testmateriel och säkerställer att vi har relevant fortbildning i nya rön och metoder. Det är väldigt skönt att slippa lägga tid på sådant och tacksamt att ha en så gedigen resursbank. Många mindre kommuner kan ha svårt att matcha det, säger Hanna.

Stor variation
En annan sak som gör Stockholms stad attraktivt är den stora variationen. Här finns alla typer av skolor och upptagningsområden, så det finns goda chanser att välja vilken miljö och inriktning man vill jobba inom.
– Det finns något för alla. Det är enorm variation mellan de olika skolorna och stadsdelarna. Man kan också jobba mer specialinriktat, exempelvis med hörselklasser. På så sätt kan man verkligen utveckla sin kompetens inom ett visst område, säger Roger.
Efter en omorganisation nyligen är varje skolpsykolog anställd på sin respektive skola, istället för centralt. Detta gör det till en spännande tid att vara skolpsykolog i Stockholms stad, berättar Hanna och Roger:
– Nu formar vi framtiden för hur elevhälsan och skolpsykologerna ska arbeta. Som skolpsykolog är man med och utvecklar nya rutiner och arbetssätt och kan verkligen göra skillnad i hur vi bäst kan säkerställa elevers välmående och hälsa. Det är ett så tacksamt jobb, där små insatser ofta kan göra enorm skillnad för en elev.

Elevhälsan Stockholms stad
Stockholms stad har 140 kommunala grundskolor och 28 kommunala gymnasieskolor. Som skolpsykolog uppmuntras du att ta ett eget ansvar men är samtidigt en del i ett elevhälsoteam på den skola du jobbar på. Stockholms stads utbildningsförvaltning erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling till alla skolpsykologer och ett starkt professionsstöd. Stockholms stad söker nu fler psykologer som lockas av spännande karriärmöjligheter och av att arbeta med barn och unga.

Britta Hansen, medicinskt ledningsansvarig psykolog vid Utbildningsförvaltningen
Tel: 076-123 28 26
E-post: britta.hansen@stockholm.se
www.stockholm.se

Skolpsykologer växlar ständigt mellan olika perspektiv

Rauli Sulanko, skolpsykolog i Malmö och ordförande i Psifos och Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och vice ordförande i Psifos.
Rauli Sulanko, skolpsykolog i Malmö och ordförande i Psifos och Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och vice ordförande i Psifos.
Som skolpsykolog arbetar man ofta självständigt och har ett brett uppdrag för att skapa en hälsofrämjande miljö för alla som vistas i skolan. Den psykologiska kompetensen är ofta väldigt uppskattad av såväl skolpersonal som elever och föräldrar.

Som skolpsykolog har man även en stor frihet i att planera sin tid och definiera sitt uppdrag som en del av ett elevhälsoteam. Drygt hälften av psykologerna kan tänka sig att arbeta som psykolog inom förskola, grundskola eller gymnasium.
– Det är inte någon jättehög siffra. Spontant tänker jag att det skulle kunna vara fler psykologer som kan tänka sig att arbeta i skolans värld. Det borde attrahera fler att arbeta med förebyggande och systematiskt hälsoarbete på en så viktig plats som en skola, säger Rauli Sulanko, skolpsykolog i Malmö och ordförande i Psifos, Sveriges Psykologförbunds nationella förening för psykologer i förskola och skola. Han tog psykologexamen 2011 och har sedan dess arbetat som skolpsykolog, numera på en central enhet i Malmö stad.
Det finns ett stort behov av skolpsykologer runtom i landet. Det är inte ovanligt med en skolpsykolog på uppemot 1 500 elever, men Sveriges Psykologförbund arbetar för att varje psykolog ska ansvara för högst 500 elever.

Skapa hälsofrämjande miljöer
– Många mindre glesbygdskommuner har svårt att rekrytera skolpsykologer. De hyr ofta in psykologkonsulter istället, men det är svårt att uppnå samma kontinuitet i det hälsofrämjande arbetet med en konsult, säger Rauli Sulanko.
Somliga skolpsykologer ingår i ett centralt elevhälsoteam i en kommun, medan andra har en specifik rektor som sin chef. Då är det den enskilda skolledaren som avgör vilka arbetsuppgifter skolpsykologen ska fokusera på.
– Skolpsykologens viktigaste uppgift är att skapa hälsofrämjande miljöer och arbeta med långsiktiga och systematiska förändringsprocesser av lärandemiljön. Man gör även individuella bedömningar av olika elever. För att trivas i rollen som skolpsykolog är det en fördel om man är någorlunda insatt i hur skolan fungerar och har en bred yrkeserfarenhet, säger Rauli Sulanko.

Komplex yrkesroll
– Det är glädjande att 53 procent kan tänka sig att arbeta som skolpsykolog, vi behöver bli fler psykologer i skolan, säger Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och vice ordförande i Psifos. Hon har varit psykolog sedan 2010 och arbetade inom barn- och ungdomspsykiatrin fram till 2015 då hon började arbeta som skolpsykolog.
Efterfrågan på skolpsykologer varierar, delvis beroende på hur den socioekonomiska strukturen ser ut i olika kommuner. I kommuner med stora socioekonomiska utmaningar är behovet av elevhälsofrämjande arbete större.
– Skolpsykologens yrkesroll är komplex eftersom man behöver analysera och göra interventioner på såväl organisationsnivå som gruppnivå och individnivå. Det gäller att ständigt kunna skifta mellan dessa tre nivåer. Det hälsofrämjande arbetet utgör en viktig bas i skolpsykologens arbete, men vi har också en viktig uppgift i att uppmärksamma och bedöma neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa bland eleverna. Som skolpsykolog är det bra att vara välorganiserad och kunna planera sin egen arbetstid, säger Lena Svedjehed.

Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom förskola, grundskola eller gymnasium?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Var med och driv utvecklingen i Jönköpings skolor

Louise Falk och Daniel Ryding, skolpsykologer i Jönköpings kommun. Foto: Tommy Hvitfeldt
Louise Falk och Daniel Ryding, skolpsykologer i Jönköpings kommun. Foto: Tommy Hvitfeldt
För bara ett drygt år sedan rådde stor brist på skolpsykologer i Jönköping. Tack vare nya arbetssätt är situationen idag den omvända. Nu är psykologerna en naturlig del av elevhälsan, och de har stor självständighet och starkt fokus på det förebyggande arbetet.

När Daniel Ryding började som skolpsykolog i Jönköpings kommun i januari förra året fanns bara fyra andra skolpsykologer i hela kommunen, varav en skulle sluta. Men Daniel lockades av det utvecklingsarbete som kommunen precis hade sjösatt.
– Kommunen hade tagit fasta på hur den nya skollagen betonar elevhälsan och skolpsykologernas roll. Jag tyckte att det lät spännande, säger han.

Förebyggande arbete
Daniel har tidigare arbetat med bland annat missbrukare och tvångsomhändertagna ungdomar och vet hur viktigt det kan vara med tidiga insatser.
– Så många har en historia av misslyckanden i skolan. Därför kändes den som en naturlig arena för mig att arbeta inom. I Jönköping prioriteras det förebyggande arbetet, inte bara på individnivå utan även på grupp- och organisationsnivå.
Daniel får medhåll av sin kollega Louise Falk, som började arbeta som skolpsykolog i Jönköping för ett år sedan. Hon har tio års erfarenhet som psykolog inom bland annat primärvård och Arbetsförmedlingen.
– Jag vill arbeta övergripande på organisationsnivå. Först var jag tveksam till att jobba som skolpsykolog eftersom jag tänkte att det främst skulle handla om åtgärdande insatser på individnivå. Men skolpsykologrollen är en roll i utveckling och här i Jönköping har man verkligen satsat på utvecklingsarbetet, säger hon.
Skolpsykologerna är nu närmare knutna till elevhälsoteamen och ute i skolorna mer. De arbetar nära de övriga professionerna i elevhälsan och deras unika kompetens tas tillvara.
– Vi arbetar väldigt systematiskt. Tidigare fanns en stark betoning av individfaktorer, nu diskuterar vi även organisatoriska och gruppfaktorer, berättar Louise och Daniel.

Starkt engagemang
Psykologgruppen träffas ofta i strukturerade utvecklingsmöten. Alla är med och bidrar och det finns ett starkt engagemang.
– Om man har en idé om nya utvecklingsområden så får man gehör. Och vi har en nära och väl fungerande samverkan med andra professioner, vilket är en framgångsfaktor, säger Louise.
Nytänkandet i Jönköping har gett resultat och idag råder full bemanning. Louise och Daniel menar att man verkligen lyckats med att skapa en bra arbetsmiljö och spännande karriärmöjligheter.
– Det är så lätt att köra på i gamla hjulspår, men här i Jönköping skapas en ny organisation för en skolpsykologroll i förändring. Det är enormt roligt att vara en del av det.

Jönköpings skolor
Jönköpings kommun arbetar innovativt med att utveckla skolpsykologens roll och kan erbjuda spännande karriärmöjligheter för psykologer som vill vara med och driva utvecklingsarbetet. Här jobbar skolpsykologerna aktivt ute i skolornas elevhälsoteam och i nära samverkan med andra enheter och verksamheter i kommunen.

Läs mer på www.jonkoping.se

Skolpsykologer arbetar förebyggande och hälsofrämjande

Varför vill psykologer arbeta inom skolan? Det finns ett stort behov av psykologens kunskap och kompetens i skolan. Det viktigaste skälet för psykologer att välja skolan som arbetsplats är att få arbeta hälsofrämjande och förebyggande för psykisk ohälsa.

De drygt hälften av psykologerna som svarade att de kan tänka sig att arbeta som psykolog inom förskola, grundskola eller gymnasium, fick följdfrågan ”Varför kan du tänka dig att arbeta som skolpsykolog?”

Fånga upp psykisk ohälsa
Skolans krav på ungdomar ökar och det behövs resurser för att fånga upp elever som inte mår bra. En övervägande del av tillfrågade psykologer anser att förskolan och skolan är bland de viktigaste arenorna för att arbeta hälsofrämjande och förebyggande för psykisk ohälsa. Man menar att om barnen får en positiv skolupplevelse och möjlighet att lyckas så kan vi förebygga psykisk ohälsa och utanförskap i vuxen ålder. I skolan kan man även involvera lärare och nå ut till föräldrar.
Man belyser även att det är mer kostnadseffektivt att satsa på barn och ungdomar än att gå in med resurser senare med exempelvis sjukfrånvaro, läkemedel och bidrag.
Att kunna arbeta förebyggande är en stor anledning till att arbeta som skolpsykolog. Det finns möjlighet att arbeta på flera nivåer, både på individnivå och på organisatorisk nivå.

Min nuvarande/tidigare arbetsplats
En stor andel av de tillfrågade i undersökningen arbetar eller har arbetat som skolpsykolog. Kommentarerna är i det närmaste uteslutande positiva. Man beskriver det som spännande, dynamiskt och att det finns stora utvecklingsmöjligheter. Skoltiden är en viktig period i livet och en psykolog får använda stora delar av sin kompetens på alla nivåer i barnens arbetsliv.
Psykologer kan även göra stor nytta genom att förmedla kunskap som kan komma många till gagn, skolledning, lärare och övrig personal på en skola.

Psykologkompetens behövs
Idag ges för lite tid till psykologer som endast räcker till visst utredningsarbete och elevvårdsmöten. Psykologer kan bidra till skolmiljön i sin helhet. Exempelvis kan man lära pedagoger att använda kunskapen om relationer och emotionell utveckling i sin undervisning. Psykologer kan lyfta ett nödvändigt perspektiv inom elevhälsan och göra stor nytta. Unga människor behöver inte bara lära sig att bygga upp en frisk kropp utan också en frisk psykisk hälsa.
Man nämner även att lön och semestervillkor är bättre än inom landstinget.
Den viktigaste anledningen till att vilja arbeta som skolpsykolog är dock att få arbeta förebyggande på den absolut viktigaste arbetsplatsen – skolan.

Varför vill du arbeta som skolpsykolog?
1. Fånga upp psykisk ohälsa tidigt i livet
2. Förebyggande arbete med unga människor
3. Spännande och dynamiskt
4. Få använda hela kompetensen
5. Bättre lön och semestermöjligheter

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.