Vägen ut ur kriminalitet
Hur kan man hjälpa sina kriminella klienter i förändringsarbetet att ta sig ur de inrotade mönstren och livsstilen? Psykologen Martin Lardén är aktuell med en bok som beskriver nya metoder och idéer för att hjälpa personer att bryta en destruktiv livssituation.
Kärnan i arbetet med kriminella klienter har sedan 1970-talet varit ilska och våld, men nyheter som till exempel ACT har utvecklat behandlingen.
– Nu handlar det mycket om värden och värderad riktning. Förr jobbade man med att hitta specifika mål, men de var svåra att göra realistiska för den här gruppen. Att jobba med värden är annorlunda. Där handlar det om vad man vill bli i livet, vad man vill uppnå. Ett värde är till exempel att man vill vara en omtänksam far, det är ett vanligt värde, och då kan man faktiskt göra vissa saker för att det ska bli så både idag och långsiktigt, säger Martin Lardén, psykolog, chef för Kriminalvårdens behandlingsverksamhet och författare till boken ”Vägen ut ur kriminalitet”.
”Ska man förhindra brottslighet så är det de brottsdrivande faktorerna man ska titta på.”
Ersätta tankar
Hur psykologer idag arbetar med tankar tillsammans med kriminella klienter har också förändrats.
– Förr hade vi traditionen med den beckianska idén att det finns grundantagande som man ska försöka leta efter. Det har inte visat sig vara särskilt fruktbart. Idag jobbar man istället konkret med tankar som är kopplade direkt till brottet, och sedan försöker man att ersätta dem. Du kan aldrig helt bli av med ett gammalt sätt att tänka och bete dig, så risken att falla tillbaka finns alltid, säger Martin Lardén.
Kriminella personer är en svår klientgrupp, men det finns enligt Martin Lardén tillfällen i livet då behandling och insatser kan bli särskilt fruktbara.
– Det handlar speciellt om när klienter är på väg att bli föräldrar eller precis har fått barn. Det är lätt att väcka känslan av att inte vilja föra över sitt sätt att vara till sitt barn. Det är en stark känsla hos många och något vi brukar diskutera mycket.
Psykologer ser samsjuklighet
Psykologer är inte de enda som bedriver behandling inom Kriminalvården utan även exempelvis frivårdsinspektörer.
– Men en poäng med att ha just psykologer är att vi också kan se samsjuklighet. Ska man förhindra brottslighet så är det de brottsdrivande faktorerna man ska titta på, svårighet att kontrollera känslor till exempel. Det kan vara så att klienten har psykiatriska problem som gör att det är svårt att ta till sig insatser, och då måste man jobba utifrån det.
