Etikettarkiv: Psykisk ohälsa

Psykologisk behandling vid ätstörning

Ingrid Stenberg, psykolog på Ätstörningscentrum barn och unga vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Ätstörningar är allvarliga psykiatriska sjukdomar som dessutom är vanligare än man kan tro eftersom mörkertalet är stort. Psykologisk behandling utgör en central del i behandlingen av ätstörningar, en komplex problematik som ofta involverar många olika faktorer.

Antalet remisser till Ätstörningscentrum är högt. Pandemin förefaller dessutom ha bidragit till en ökning av patienter som söker sig till mottagningen.
– Ätstörningar är den psykiatriska diagnos som har högst dödlighet, vilket till stor del beror på att ätstörningar är associerat med kroppsliga risker. Hjärtpåverkan är exempelvis hög hos individer med ätstörningar men även ökad självmordsrisk föreligger, säger Ingrid Stenberg, psykolog på Ätstörningscentrum barn och unga vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Tidig upptäckt – god prognos
Tidig upptäckt är ofta förenat med god prognos för individer med ätstörningar. Några vanliga tidiga tecken kan vara att personen börjar hoppa över måltider, drar sig undan sociala sammanhang, har ett överdrivet fokus på eller uttalat missnöje med sin kropp eller ett förändrat träningsbeteende. Det är även vanligt att ätstörningar är förenat med oro, ångest och nedstämdhet.
– Behandlingen behöver fokuseras både på de fysiska symtomen av sjukdomen och på det psykologiska spåret eftersom ätstörningen påverkar känslolivet, tankarna och beteendet. Med patienter under arton år arbetar vi huvudsakligen familjeterapeutiskt, medan vuxna patienter vanligtvis behandlas individuellt, men ofta med stöd från närstående, säger Ingrid Stenberg.

”Behandlingen behöver fokuseras både på de fysiska symtomen av sjukdomen och på det psykologiska spåret.”

Långvarig behandling
Den psykologiska behandlingen utgör en viktig del i behandlingen och är relativt långvarig och kan sträcka sig över år. En behandlingsmetod som används bygger på KBT. För bulimipatienter är denna behandling 20 veckor lång och för patienter med anorexi sträcker sig denna behandling i stället över 40 veckor.
– Det första steget i behandlingen av anorexia nervosa fokuserar på att häva svälten, eftersom det är ett medicinskt farligt tillstånd. En viktig del i all ätstörningsbehandling är att normalisera ätandet. Nästa fas av behandlingen fokuserar på psykologiska processer, som känslohantering, identitetsfrågor, relationer och hur livet utan en ätstörning kan te sig. Att förstå ätstörningens funktion kan också utgöra en central del av behandlingen.
Väntetiderna till psykologisk behandling är ofta långa. Tanken med att utveckla internetbehandling är att fler ska få behandling snabbare och att psykologens kompetens ska kunna nå ut till fler, säger Ingrid Stenberg.

Psykiska ohälsan har ökat enligt 2 av 3 psykologer

Johan Åhlén, psykolog och tillförordnad enhetschef i Region Stockholm. Foto: Anna Molander

2 av 3 psykologer anser att den psykiska ohälsan i Sverige har ökat sedan coronapandemin bröt ut. Några av de grupper där den psykiska ohälsan ökat mest är unga vuxna och äldre personer.

– Statistik visar att andelen unga vuxna mellan 16 och 29 som har problem med ångest, oro och ängslan har ökat markant de senaste tio åren. Johan Åhlén ser även en ökning av den här typen av problematik bland barn från 11 år och uppåt. Motsvarande ökning syns inte i andra åldersgrupper. Andelen unga vuxna som diagnostiserats med ångestdiagnoser har också ökat. Den psykiska ohälsan har med andra ord utvecklats på olika sätt i olika åldersgrupper, säger Johan Åhlén, psykolog och tillförordnad enhetschef på enheten för psykisk hälsa på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. Han är även forskare på KI där han bland annat undersöker om föräldrastöd till föräldrar med oro och ångestproblematik i framtiden kan bidra till att förebygga liknande problematik hos deras barn.

Ökade i början av pandemin
– Forskningsstudier visar att den psykiska ohälsan ökade i början av pandemin, då allt fler rapporterade psykiska besvär. Den initiala utvecklingen återgick för de flesta, men för vissa fortsatte det nedåt. Det är ännu för tidigt att avgöra om pandemin resulterar i långsiktiga effekter på den psykiska hälsan, men tidigare erfarenheter visar att eventuella ekonomiska effekter av pandemin skulle kunna påverka människors långsiktiga psykiska hälsa. Om många människor exempelvis blir av med jobbet och får en försämrad ekonomi till följd av det så ökar det sårbarheten för psykiska besvär, säger Johan Åhlén.

”Barn och unga är en viktig grupp att fokusera på utifrån de ökningar som skett de senaste åren.”

Färre äldre sökte vård
Statistik visar att andelen individer som fått vård för psykisk ohälsa inte har minskat nämnvärt under pandemin. Däremot har vården till stor del ställts om till digitala kanaler.
– Vi ser dock att individer över 70 har fått mindre vård för psykiska besvär sedan pandemin bröt ut. Det kan bero på att denna åldersgrupp omfattats av högre krav på fysisk isolering och att den digitala vården inte nått ut till denna åldersgrupp på samma sätt som till andra grupper. Samtidigt är det inte troligt att den psykiska ohälsan minskat i denna åldersgrupp, snarare tvärtom, säger Johan Åhlén.

Utveckla primärvården
Han betonar vikten av att fortsätta utveckla primärvårdens uppdrag gentemot patienter med ångest och nedstämdhet. Numera finns även specifika mottagningar för unga med psykisk ohälsa, men relativt få patienter har hittills sökt sig dit.
– Det är viktigt att öka kunskapen om att man kan få hjälp med sin psykiska ohälsa innan problematiken hinner bli mer omfattande. Barn och unga är en viktig grupp att fokusera på utifrån de ökningar som skett de senaste åren. En viktig förebyggande åtgärd är att stärka samverkan mellan skola, primärvård, kommuner och andra aktörer som möter barn och ungdomar. Det hälsofrämjande arbetet för just barn och unga behöver struktureras upp och rollfördelningen behöver tydliggöras, avslutar Johan Åhlén.

Vad anser du om den psykiska ohälsan i Sverige sedan coronapandemin bröt ut?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Hur kan vi minska den psykiska ohälsan i Sverige?

Foto: Shutterstock

Den psykiska ohälsan i Sverige har ökat under coronapandemin enligt en majoritet av psykologer som möter detta dagligen i sin profession. Det behövs politisk och social förändring, då framförallt barnen är i riskzon.

”Vilket är ditt viktigaste förslag för att minska den psykiska ohälsan i Sverige?” Den frågan har ett slumpmässigt urval av psykologer svarat på i vår undersökning.

Politisk och social förändring
Förändringar måste ske på flera olika plan. Majoriteten anser att de viktigaste förändringarna är sociala och politiska. Förutsättningar måste ges för att uppnå och behålla god psykisk ohälsa genom politiska beslut. Satsa på att bygga upp all den verksamhet som idag helt eller delvis är nedmonterad, alltifrån förskolan till specialistvård.
Vi behöver ett ”mer humant omsorgsinriktat samhälle där man ställer rimliga krav på människor i alla avseenden, främst inom arbetslivet.” Att ha ett jobb och en skola där man trivs är en friskfaktor.
Beslutsfattare måste få insikt och kunskap om hur omfattande psykisk ohälsa är och vilka kostnader det medför för samhället. Psykologiska insatser av legitimerade psykologer är lönsamma i längden. ”Psykologer kan inte lösa arbetslöshet, ekonomiska svårigheter, ensamhet och utanförskap med enbart samtal.” Samhället måste arbeta tillsammans.

”Det är normalt, förväntat och ofarligt att inte alltid vara lycklig.”

Förebyggande verksamhet
Tidiga insatser behövs redan i förskolan. Bygg ut skolhälsovården för att kunna nå alla elever. Lägg in ämnen i skolan så att barn får lära sig tidigt hur de kan hantera sina känslor och relationer, både till sig själv och till andra.

Bättre tillgänglighet
Det behövs fler psykologer i primärvården för tidiga insatser. Ge människor större tillgång till vården; det måste vara lätt och gå fort att få kontakt med psykolog via vårdcentralen.
”Utbilda människor om att det är normalt, förväntat och ofarligt att inte alltid vara lycklig.” Det är en del av livet. Vad är normalt ”mänskligt lidande” och vad är ”psykisk ohälsa”? Många tror att de har en depression för att de inte är lyckliga hela tiden.
Våga diskutera stress och vilken påverkan det har på vår hälsa. Gör det också mindre skamligt att be om hjälp, det är normalt att inte alltid orka. ”Det måste bli lika naturligt att gå till läkaren med en bruten tå som att gå till psykologen med ett ärr i själen.”
Fysisk aktivitet, skärmfri tid, socialt nätverk, god mat och god sömn främjar god psykisk hälsa.

För att minska den psykiska ohälsan

1. Politisk och social förändring
2. Förebygga för barn och unga
3. Folkbilda – ångest är en del av livet
4. Utöka primärvården
5. Anställ fler psykologer i vården
6. Bättre tillgänglighet till vård

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Barns känslor i fokus

Reyhaneh Ahangaran, skolpsykolog som skriver böcker där barn får möta och lära sig om känslor.

Barns känslor har fått en större status och är något som fler väljer att prata om.
– Att kunna prata om känslor och ha ett språk för det är enligt forskning en jätteviktig skyddsfaktor för framtida psykisk ohälsa, säger psykologen Reyhaneh Ahangaran.

Skolpsykologen Reyhaneh Ahangaran skriver böcker där barn får möta och lära sig om känslor. Den tredje kommer i sommar och heter ”Ska det kännas så här? – och andra svåra frågor”.
– Jag jobbade länge inom barnpsykiatrin och märkte att det fanns ett tomrum, jag hade inget att hänvisa mina yngre patienter till. Ungdomar har ofta mycket information på nätet, men det saknades lästips för barn på låg- och mellanstadiet. Jag började skriva ihop eget material till dem och till slut blev det böcker av det, säger hon.
Enligt Reyhaneh Ahangaran har det också skett en förskjutning i vem böcker och information riktar sig till.
– Det har alltid funnits många böcker riktade till föräldrar. Att det går via föräldrar är en tradition, men mina böcker handlar om att vuxna och barn ska hitta ett gemensamt språk kring känslor.

”Mina böcker handlar om att vuxna och barn ska hitta ett gemensamt språk kring känslor.”

Viktig skyddsfaktor
Forskning har visat att ett barns förmåga att uttrycka sina känslor är en viktig skyddsfaktor för framtida psykisk ohälsa.
– Det har över huvud taget blivit mindre tabu med psykisk ohälsa. Det började med vuxna och tagit sig ner i åldrarna. En del är rädda för att väcka den björn som sover genom att börja prata om jobbiga saker med barn, men barn går redan med mycket tankar om tuffa grejer.
Dock ser Reyhaneh Ahangaran en viss risk med att tröskeln för att vara öppen med och söka hjälp för psykisk ohälsa filas ner.
– Vissa föräldrar har en tendens att psykiatrisera eller att göra en väldigt stor grej av negativa känslor som bara är en naturlig del av livet; det ingår att vara ledsen ibland. Vissa kan då bli handfallna och ta hjälp för snabbt, vilket kan signalera till barnen att det är allvarligt. Istället hade det kanske räckt med fler och längre samtal mellan barn och förälder.

Läsa böcker
Enligt Reyhaneh Ahangaran finns ingen nedre åldersgräns för när ett barn kan få professionell hjälp för sina känslor.
– Ju yngre barnen är desto mer jobbar man via de vuxna som är runt barnet. Det kan vara svårt att jobba direkt med yngre barn, då det inte ger så stor effekt alla gånger. Att komma till BUP och prata med en psykolog en timme i veckan blir så isolerat från resten av livet, och ju yngre man är desto svårare har man att överföra kunskapen till livet utanför. Föräldrar kan göra många saker hemma för att få barn att prata om känslor, till exempel läsa böcker med sina barn och prata om karaktärer och deras känslor, och i förlängningen också barnets.

Den psykiska ohälsan ökar under coronapandemin

Foto: Shutterstock

Majoriteten av psykologerna ser att den psykiska ohälsan ökar i coronatider – och få tycker att samhället varit väl rustat för att hantera krisen.
– Alla påverkas men på olika sätt, säger psykologen Liria Ortiz.

En majoritet av psykologerna anser att den psykiska ohälsan kommer att öka. Psykologen Liria Ortiz, som är en del av Suicide Zeros expertråd, är övertygad.
– Det finns evidens från andra kriser, till exempel vid ebolautbrottet, där man man har gjort studier och följt upp hur människor reagerar. Det finns fyra faktorer som påverkar och alla dessa är aktuella i coronakrisen: osäkerhet om hur man kommer att påverkas, social isolering, förändrade vanor och ekonomi. Man kan oroas över hur det ska gå i samhället, men vi tänker i första hand på oss själva. Hur kommer jag att påverkas?

När man redan mår dåligt är det lätt att tappa tilltro till framtiden i ett sånt här läge

Suicidtalen ökar
Svaret beror på hur man hade det innan krisen.
– Var du en person som hade det bra? Fungerade dina sociala relationer? Då kommer du att hitta sätt att umgås ändå. Man fikar kanske över datorn, delar olika stunder på andra sätt. Men säg att du redan hade svårigheter med social interaktion, isolering kommer att bli mer påtaglig för den personen, säger Liria Ortiz.
Enligt henne minskar den fysiska aktiviteten under corona, vilket försämrar även den psykiska hälsan. Samtidigt ökar alkoholkonsumtionen – något som har ett starkt samband med våld i nära relationer. Även suicidtalen riskerar att öka.
– Jag är volontär på Minds självmordslinje och det vi vet är att suicid ökar vid kriser. Det kommer förmodligen att ske även nu. När man redan mår dåligt är det lätt att tappa tilltro till framtiden i ett sånt här läge, säger Liria Ortiz.

Psykologen Liria Ortiz menar att psykologer är viktiga i tider av kris. Foto: Model House
Psykologen Liria Ortiz menar att psykologer är viktiga i tider av kris. Foto: Model House

Tillfälle eller förbannelse
Hon anser inte att samhället varit tillräckligt rustat för den ökade psykiska ohälsan, att det behövs ett ökat stöd till bland annat vård och hjälplinjer. Däremot betonar hon att det inte är så att alla per automatik mår sämre av coronakrisen.
– Alla påverkas men på olika sätt, beroende på hur man mått tidigare, hur man är lagd och vilken inställning man haft till livet. Ser man det här som en möjlighet till förändringar och nya utmaningar eller inte? Är det ett tillfälle att umgås mera med familjen eller är det en förbannelse med mer tät kontakt? Svaret på dessa frågor kommer i många fall att bero på hur det var innan coronakrisen.
Psykologens roll i krisen är viktig enligt Liria Ortiz, inte minst genom närvaro i media.
– Vi har kunskap, så vi inte bara tycker saker utan kan falla tillbaka på vad vi vet om kriser och psykisk hälsa, och därför kan vi förmedla en mer nyanserad och saklig syn på saker och ting. Det behövs i tider då många är oroliga.

Christina Allaskog hos Riksföreningen Äldres Hälsa vill se bättre samverkan mellan aktörer.
Christina Allaskog hos Riksföreningen Äldres Hälsa vill se bättre samverkan mellan aktörer.

Befinner sig i sorg
Christina Allaskog är initiativtagare till Riksföreningen Äldres Hälsa. Även hon ser den ökade psykiska ohälsan.
– För riskgrupperna är det ett väldigt farligt virus och kan innebära livsfara. Många har förlorat en släkting, vän eller familjemedlem på grund av corona och det gör att många befinner sig i sorg.
Våldet i hemmet är dessutom ett ökat problem – även för de äldre.
– Många tänker på yngre kvinnor och barn, men våldet upphör inte för att man fyller 65. När vi uppmanas att isolera oss hemma minskar insynen vilket gör att våldet kan fortgå eller i värsta fall eskalera, säger Christina Allaskog.
Ensamheten är ett stort problem bland de äldre, inte minst bland de som inte är så digitaliserade.
– Många lever i ett digitalt utanförskap. Det är något man får jobba med på sikt.

När vi uppmanas att isolera oss hemma minskar insynen vilket gör att våldet kan fortgå eller i värsta fall eskalera

Bättre samverkan
Christina Allaskog tror att coronakrisen blivit en väckarklocka.
– När vi sitter i karantänliknande förhållanden inser vi hur ensamma vi känner oss utan varandra. Faktum är att det här är vardag för äldre som är långvarigt ensamma även i vanliga fall. Det finns till och med de som är höggradigt socialt isolerade, detta innebär att de har kontakt med andra – fysiskt eller via telefon eller internet – mer sällan än en gång per vecka.
Christina Allaskog hoppas att samhället kommer att ta fram åtgärder för att möta den psykiska ohälsan i coronapandemins spår.
– Det handlar om en bättre samverkan mellan olika aktörer, att såväl det offentliga som näringslivet och civilsamhället samverkar och hjälps åt. Förhoppningsvis lär vi oss något av detta och kan stå bättre rustade inför framtiden, om något liknande skulle hända igen.

Hur påverkar Coronapandemin den psykiska ohälsan i samhället? På grund av Coronapandemin kommer den psykiska ohälsan att…
Är samhället rustat för att möta den ökade psykiska ohälsan på grund av Coronapandemin?
Får psykologen en viktigare roll i samhället i samband med en pandemi eller annan katastrof?
Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8–14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Ökad psykisk ohälsa i Coronapandemins spår

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Psykologer har givit sina synpunkter på hur Coronapandemin kommer att påverka den psykiska ohälsan. Människor oroar sig över hela sin livssituation, som hälsa, arbetslöshet och ekonomi.

Ett slumpmässigt urval av psykologer har svarat på frågan ”På vilket sätt kommer Coronapandemin att påverka den psykiska ohälsan?”

Oro och ökad självmordsrisk
Över hälften av psykologerna som svarade påvisade att stark oro kan leda till djupare depression, panikångest, och till och med en ökad självmordsrisk. En generell oro i samhället ökar oron hos den enskilda individen. En djup oro kan även finnas hos de som arbetar mer än normalt i en stressad situation, exempelvis inom sjukvården, att de på sikt blir utbrända.
Hälsoångest ökar både för egen del, men också för nära och kära. Man är rädd för att bli smittad, vara smittad utan symtom och då kunna smitta andra. Kris och sorg uppstår när man förlorar någon som man inte har kunnat ta farväl av. Det kan uppstå rädsla och oro över att något liknande upprepas och världen upplevs mer otrygg. ”Vad som helst kan hända när som helst.”

Isolering och social distans
Isolering, inaktivitet och rubbade rutiner påverkar den psykiska hälsan. Människor i isolering riskerar att bli deprimerade. Det kan också vara svårt att genomföra pågående behandlingar, både fysiska och psykiska, för att man sitter i karantän. Framförallt kommer människor som redan mår dåligt att bli mer ensamma och de tappar viktiga sammanhang.

Arbetslöshet och ekonomi
Stress och oro för ekonomin kommer att drabba många, inte minst barn som befinner sig i familjer där en eller kanske båda föräldrarna har förlorat jobb och inkomst. Permitteringar och uppsägningar ökar lavinartat. Stöd från Arbetsförmedling och Försäkringskassa fungerar sämre på grund av hög personalfrånvaro och därmed ökad stress och ökad belastning på de som arbetar.
”Social isolering i kombination med arbetslöshet och ekonomiska svårigheter kommer sannolikt att öka depressionerna, kanske även självmorden.” Våld i hemmet har man redan konstaterat har ökat som en följd av karantän och större konsumtion av alkohol och droger.
På den positiva sidan kan situationen leda till att man stannar upp, drar ner på tempot och reflekterar över vad som är viktigt och meningsfullt i livet.

Så kan Coronapandemin påverka den psykiska ohälsan

1. Oro, ångest, depression
2. Risk för utbrändhet
3. Isolering och social distans
4. Ekonomisk oro
5. Oro för att själv bli sjuk
6. Oro för anhöriga
7. Arbetslöshet
8. Våld i nära relationer

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8–14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Det mänskliga lidandet – friskt eller sjukt?

Peter Jansson anser att diagnoser idag används som ”slasktrattar”.
Peter Jansson anser att diagnoser idag används som ”slasktrattar”.

Sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa har ökat med över 600 procent under 2000-talet. Hur kan det komma sig? Kritiker menar att vi har patologiserat det mänskliga lidandet.

Siffror från Socialstyrelsen visar att sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa ökade med över 600 procent mellan 2001 och 2017. Många psykologer arbetar idag med att behandla patienter med en diagnos, och hur vi använder oss av diagnoser debatteras allt oftare. Kritiker menar att det inte längre finns utrymme för det naturliga mänskliga lidandet.
– Människor har inte rätt att vara olyckliga. Men i en existentiell och psyko­analytisk mening är människan en lidande varelse, och att föreställa sig ett liv utan att man på något sätt möter ett lidande, det är väldigt märkligt. Men vi lever i en tid då alla former av psykiskt lidande på något sätt sjukdomsförklaras, säger Peter Jansson, psykoanalytiker och författare.

”Stigmatiserar människan”
Som exempel tar han upp att DSM-5 slagit fast att den som mår dåligt mer än två veckor efter en anhörigs död ska ha behandling.
– Det förstår en lekman att det är komplett galet. Det står inte i förbindelse med livets realitet. Ett sorgearbete efter död eller trauma eller separation är en process som kan ta flera år utan att vara onormalt. Man stigmatiserar människan på det viset och det är väldigt otäckt och skrämmande.
Peter Jansson menar att vårt språkbruk, och att vi pratar mer öppet om psykisk ohälsa, påverkar.
– Det som är obehagligt är att det är ett tomt tal, det saknas ett allvar. Man använder diagnoser som slasktrattar. Människor rör sig med uttryck som ”jag har nog ADHD” och det är helt tomma ord. Diagnoserna har fått en social och ekonomisk status där man helt har alienerat sig från det mänskliga. Ingen förstår vad det innebär att säga att man har asperger eller bipolär, det är inte förbundet till ett symboliskt tal. Det är otäckt. Det skapas en form av imaginär trygghet som förhindrar allt psykologiskt förändringsarbete.

Kundbegreppet problematiskt
Att fler mår sämre, diagnoser eller ej, är dock tydligt enligt Peter Jansson. Han ser olika förklaringar.
– Människor har det bättre än någonsin materiellt sett, men i existentiell psykologisk mening är det absolut inte så. Det är framför allt tydligt när det gäller ungdomar. Många skulle dela uppfattningen att vi lever i ett samhälle som blivit mer och mer narcissistiskt och att man kan spåra förändringarna dit. Dessutom har vi kärnfamiljens upplösning, vilket har konsekvenser på olika sätt. Det går inte att komma ifrån.
Åsa Kadowaki är läkare och KBT-terapeut. Enligt henne söker många sjukvård för sådant som belastar dem och att de ofta önskar lösa olika utmaningar med att bli sjukskrivna.
– Vi har förstört vården med kundbegreppet, och tanken om att patienten är expert på sig själv. När kunden beställer en sjukskrivning och får ett nej väcks det missnöje, men det handlar inte alltid om ohälsa utan om att vi inte klarar av livet såsom det är, säger hon.

Undvikande vanligt
Psykisk ohälsa är enligt Åsa Kadowaki ett begrepp som blandar ihop mående med sjukdom.
– Det helt centrala är att psykisk ohälsa är en etikett som inte är hjälpsam, för den blandar ihop psykiatrisk problematik med autonomibegränsning, som psykoser till exempel, med tillstånd där man inte vet vad man ska göra i framtiden. Man ligger kvar i sängen och överkonsumerar Netflix och är nedstämd för att man inte vet vad meningen med livet är – det är något helt annat än att vara allvarligt psykiskt sjuk.
Enligt Åsa Kadowaki lägger en del ansvaret på sjukvården istället för individen.
– Jag har inga lösningar på att pojkvänner har gjort slut. Det är inte en läkaruppgift. Det är ju normala känslor, som vi blivit rädda för. Att undvika har blivit en normal beteendestrategi istället för att ta ansvar och lösa situationen.

Får uppmärksamhet
Åsa Kadowaki fortsätter:
– Har du som mål att ta examen? Det kommer att vara jobbigt, för det ingår tentor. Krav är normalt men studenter mår dåligt av krav och vill att de minskar. Det är en undvikandestrategi, istället för att träna upp och hantera kraven och göra egna prioriteringar.
Baksidan av att det pratas så mycket om psykisk ohälsa är att det sker en felförstärkning, menar Åsa Kadowaki.
– Man får uppmärksamhet om man pratar om att man mår dåligt. Man får mer likes om man skriver om förskräckliga situationer än om man skriver att det är fint väder och att man varit på promenad.

Åsa Kadowaki ser att undvikande är en vanlig strategi när det kommer till känslor. Foto: David Brohede
Åsa Kadowaki ser att undvikande är en vanlig strategi när det kommer till känslor. Foto: David Brohede

Prisnominerat förbättringsarbete mot psykisk ohälsa i Gävleborg

Johanna Roth, psykolog på Edsbyns hälsocentral. Foto: Johan Löf / johanlof photography
Johanna Roth, psykolog på Edsbyns hälsocentral. Foto: Johan Löf / johanlof photography

I Region Gävleborg är man inte rädd för att arbeta innovativt för att förbättra den psykiska ohälsan. Här kan du som psykolog vara med och utveckla nya arbetssätt och göra avtryck.

På Edsbyns hälsocentral var köerna till det psykosociala teamet långa och övrig personal upplevde att det saknades kompetens och rätt arbetsmetoder för att ta hand om den stora och växande patientgruppen som söker för psykisk ohälsa. Det blev upptakten till ett förbättringsarbete, som varit så framgångsrikt att det nominerades till Dagens Medicins Guldskalpellen 2019, för förnyelse inom sjukvården.
– Vi ville göra bättre och det fanns en stor lyhördhet för våra idéer för hur vi skulle kunna förbättra vården för patienterna och arbetsmiljön för personalen, berättar Johanna Roth, psykolog på Edsbyns hälsocentral.

Psykolog till digital psykiatri, allmänpsykiatriska mottagningen i Gävle

Utbildning av personal
Man började med en kartläggning av verksamheten för att få en nulägesrapport, med bland annat en enkät till personalen, patientintervjuer och granskning av journaler. Den visade att personalen kände stor stress över bristande kunskap om psykisk ohälsa och att flödena inte fungerade optimalt. Patienterna beskrev långa väntetider.
Utifrån detta skapades en handlingsplan, där en viktig del var utbildning av all personal på hälsocentralen, för att ge dem grundkompetens i psykisk ohälsa.
– Utbildningen innehåller olika moment, exempelvis sjukdomstillstånd och samtalsmetodik, och fylls på kontinuerligt så att den ständigt är aktuell, berättar Johanna, som ansvarar för utbildningen tillsammans med hälsocentralens kurator.

Triagemodell
En triagemodell har skapats för att sortera och prioritera patienter. Detta sker bland annat genom att distriktssköterskorna ställer rätt frågor redan vid den initiala telefonrådgivningen. Patienten kommer därefter snabbt till rätt vårdnivå. Vid behov träffar patienten både det tvärprofessionella psykosociala teamet och läkare direkt vid första besöket.
Resultaten har inte låtit vänta på sig – på ett år har väntetiderna kapats från i snitt en månad till fem dagar, och såväl patienter som personal är nöjda. Det finns ett stort intresse för att införa liknande förändringar på andra hälsocentraler i regionen, anpassade till de förhållanden och behov som finns på de enskilda enheterna. I det förnyelsearbetet har psykologen en central roll.
– Det är verkligen roligt och inspirerande att vara med och driva arbetet, säger Johanna. För psykologer finns det många spännande karriärmöjligheter.

Psykolog till digital psykiatri, allmänpsykiatriska mottagningen i Gävle

Region Gävleborg

Hälso- och sjukvården i Region Gävleborg har cirka 5500 medarbetare inom 23 verksamhetsområden som sträcker sig genom hela länet. Regionen har 28 hälsocentraler och sex sjukhus. För psykologer finns det en rad karriärmöjligheter, och goda förutsättningar att förverkliga idéer och driva förbättringsarbete.

www.regiongavleborg.se

Kan upptäcka psykisk ohälsa tidigt

Alexander Engdahl, legitimerad psykolog och produktspecialist, och Parvin Yazdani, legitimerad psykolog och försäljnings- och marknadschef på Pearson Assessment. Foto: Gonzalo Irigoyen
Alexander Engdahl, legitimerad psykolog och produktspecialist, och Parvin Yazdani, legitimerad psykolog och försäljnings- och marknadschef på Pearson Assessment. Foto: Gonzalo Irigoyen

På motsvarande sätt som skolsköterskan med jämna mellanrum kollar elevers fysiska hälsa kan även den psykiska hälsan systematiskt screenas med generella test. Då kan tidiga stadier av psykisk ohälsa fångas upp och åtgärder sättas in i tid.

– Vi har två nylanserade test som kan användas som screeningsverktyg på hela skolklasser. De kan fånga upp både individuella elevers mående och hur gruppen som helhet fungerar. Det kan även bidra till att mer strukturella faktorer på en skola upptäcks, berättar Parvin Yazdani, legitimerad psykolog och Pearson Assessments försäljnings- och marknadschef.
Hälsofrämjande och förebyggande arbete har traditionellt varit viktigt i skolans värld. Sveriges Kommuner och Regioner har i flera rapporter ansett att elevhälsovården har behov av att arbeta mer preventivt inom området psykisk ohälsa.
– Skolpsykologer har länge använt skattningsskalor såsom Becks för att få en uppfattning om den psykiska hälsan hos elever, snarare än för traditionell diagnostisk utredning, som dessa skalor kan användas för på exempelvis BUP.
Även i psykiatrin kan det finnas stor nytta i att screena för psykisk ohälsa.
– Idag används ofta semistrukturerade intervjuer tillsammans med anamnes för att undersöka barn och ungdomars psykiska ohälsa. Att screena dessa individer på ett bredare och mer strukturerat vis med information om skolmiljö och hemsituation skulle kunna vara till hjälp för kliniker att förstå de faktorer som ligger till grund för ohälsan, berättar Alexander Engdahl som är legitimerad psykolog och arbetar som produktspecialist på Pearson Assessment.

Känslor, beteenden och generell begåvning
Ett av de nya testen är den svenska versionen av Behavior Assessment System for Children, Third Edition – BASC-3.
– Det utgörs av skattningsskalor som genom att integrera information och perspektiv från barnet, lärare och föräldrar ger en både bred och djup förståelse för olika beteenden, tankar och känslor hos barnet. Styrkan med BASC-3 är att det belyser både svårigheter och adaptiva styrkor hos barnet, förklarar Alexander Engdahl.
En annan fördel med BASC-3 är att det också fångar upp hur relationen mellan en elev och omgivningen är, vilket är viktigt för att förstå hur eleven fungerar och mår i skolan.
– Det är ett instrument som tittar på specifika företeelser i en skolkontext, till exempel mobbningsbeteenden, tillit och attityd till läraren. Man får en bra bild av hur relationen ser ut för barnet, säger Parvin Yazdani.
Ett annat användbart test är Raven’s 2, som är ett icke-verbalt matristest som ger en snabb och tillförlitlig uppskattning av generell begåvning både hos barn och vuxna.
– Raven’s 2 mäter bland annat uppfattning av och uppmärksamhet på visuella detaljer, slutledningsförmåga, förmåga att tänka logiskt och abstrakt, samt visuell och spatial förmåga, berättar Alexander Engdahl.

Läs mer om våra produkter
BASC-3
Raven’s 2

Många fördelar med generella test
Raven’s 2 går att administrera både i grupp och individuellt, för individer mellan 4 och 69 år, vilket öppnar upp för större möjligheter till screening inom området. BASC-3 riktar in sig på barn och unga mellan 6 och 19 år. Testen kan administreras både i pappersversion och digitalt.
– Vi ser stora vinster med att jobba mer med screeningar. Testen är smidiga att genomföra och ger bra stöd i helhetsbedömningen av både barn och vuxna. Bland fördelarna finns att kunna upptäcka psykisk ohälsa på ett tidigt stadium och därigenom kunna undvika långa sjukskrivningar eller hemmasittande skolbarn. I vissa fall kan en underliggande depression vara grunden till det som kan uppfattas som ”lathet”, konstaterar Parvin Yazdani.
Utöver BASC-3 och Raven’s 2 finns ett flertal andra test som kan vara användbara i en bedömningssituation.
– Ett av dessa är CCC-2, Children’s Communication Checklist – Second Edition, med vilket barn och ungdomar screenas för språksvårigheter som kan störa de kommunikativa färdigheterna. Testet består av en checklista som utifrån olika skalor mäter barnets färdigheter. Med hjälp av resultaten kan man fånga upp elever, alltifrån de som kan behöva lite extra hjälp till de som behöver genomgå en mer omfattande utredning.

Användningsområden inom psykiatri och sjukvård
I den ofta hårt belastade barn- och ungdomspsykiatrin kan det finnas skäl att använda allmänna screeningar. Exempelvis finns det möjlighet att administrera BASC-3 digitalt för att redan initialt få en bra bild av det specifika barnets eller ungdomens situation ur flera aspekter.
– Detta kan var till hjälp både i att formulera rent diagnostiska frågeställningar och vid interventionsplanering, samt vid utvärdering av insatser, berättar Alexander Engdahl.
Även med Raven’s 2, som är språk­oberoende, finns stora möjligheter att screena snabbt.
– Det finns en digital kortversion, som bara tar 20 minuter att administrera och kan användas för att utvärdera om det finns behov av en mer omfattande utredning.

Pearson Assessment

Pearson Assessment är marknadsledande inom psykologiska och språkliga test. Våra test används framförallt inom vård, skola och rekrytering. Vi utvecklar och publicerar svenska, norska och danska versioner av de internationellt mest kända och använda psykologiska testen. Ett exempel är Wechslerskalorna för bedömning av kognitiva funktioner hos barn och vuxna. På våra plattformar Q-interactive och Q-global finns nu flera digitaliserade test. Nya test är Raven’s 2, en helt ny version av matristestet för uppskattning av generell begåvning, samt BASC-3, ett omfattande instrument för kartläggning av barn och ungas känslo- och beteendemässiga problematik.

Pearson Assessment
E-post: info.se@pearson.com
Tel: 08-619 76 00
www.pearsonassessment.se

Fler bör ta på sig normglasögonen

Lina Bodestad ser att användningen av normglasögon kan vara bra i behandling.
Lina Bodestad ser att användningen av normglasögon kan vara bra i behandling.

Psykologen Lina Bodestad jobbar för att fler ska ta på sig normglasögonen i mötet med klienter.
– En individs psykisk ohälsa idag kan mycket väl vara ett strukturproblem, säger hon.

Lina Bodestad är aktuell med boken ”Med normglasögon i behandlarrollen”, som bland annat riktar sig till psykologer. Att lära sig att arbeta med normer börjar hos behandlaren själv.
– Titta på dig själv och din bakgrund. Vilka privilegier har jag? Var har jag stött på motstånd? Det gäller att väcka medvetenheten om att vi har olika förutsättningar och bemöts olika beroende på ålder, kön och andra faktorer som inte går att påverka. De som läser till psykologer är ofta privilegierad medelklass, så det är extra viktigt att se sin egen position.

Laddning kring normer
I boken kopplar Lina Bodestad ihop normer med psykisk ohälsa, och anser att en behandling ska kunna röra sig på flera olika nivåer där mer än individperspektivet tas in.
– Man ska inte lyfta in normer bara för att, men det kan finnas punkter där det är fruktbart att titta på att det också handlar om individens roll i sitt sammanhang. Då får man utforska det tillsammans med klienten. Det är laddat att prata om normer, och kan uppfattas politiskt, men det är många gånger till hjälp att göra det.

Strukturproblem
Som exempel tar hon klienter som är högpresterande yrkesarbetande kvinnor.
– Det är en grupp som tenderar att ta stort ansvar och bli utbrända, de lägger mycket skuld på sig själva. En sådan patientgrupp kan verkligen ha nytta av att man pratar om normer, att se vad som bidragit till deras situation men legat utanför deras påverkansram.
Fortfarande är individperspektivet det rådande, anser Lina Bodestad.
– Vi har en utbredd psykisk ohälsa och mycket beror på stress och krav, men hela tiden hamnar vi ändå i att det är individen som ska åtgärda problemen. I tidningarna kan man läsa ”så här ska du göra för att orka med” och ”så här lär du dig att säga nej”, istället för att det lyfts upp på samhällsnivå. En individs psykisk ohälsa idag kan mycket väl vara ett strukturproblem.