Etikettarkiv: Nära vård

Första linjens psykologi i förändring

Sandra Weineland ser att det finns stora möjligheter när den psykiska hälsan och ohälsan får större utrymme inom primärvården.
Sandra Weineland ser att det finns stora möjligheter när den psykiska hälsan och ohälsan får större utrymme inom primärvården.

Psykisk hälsa och ohälsa har fått ett större utrymme inom primärvården, och gränsen mot psykiatrin ska suddas ut. Trots det vet många psykologer inte vad primärvårdsreformen innebär.
– Det är oroväckande. Det viktiga är ju att patienten är i centrum och inte var i vårdkedjan hen befinner sig, säger Sandra Weineland i regionala primärvårdsrådet i VG-regionen.

Enligt undersökningen som Framtidens Karriär – Psykolog har gjort är endast 43 procent väl eller mycket väl insatta i första linjens utvidgade uppdrag att ta emot patienter med psykisk ohälsa.
– Det kan vara personer som kommer med första symptom på något eller har en svår situation just nu och behöver två-tre samtal för att få strategier att behandla det. Eller så kommer någon med till exempel PTSD, som faller under vår omsorg, så det är en stor bredd, säger Sandra Weineland.

Kort och längre behandling
Hon är leg. psykolog, specialist i psykoterapi, sitter i primärvårdsrådet och är som docent plattformsledare för en grupp forskare inom primärvården. Hon menar att det kan finnas farhågor kring primärvårdsreformen.
– Många psykologer är rädda för att de inte ska ha tid med svåra patienter, men de som har störst behov får det. När man tar de korta behandlingarna frigör man tid för att ha längre behandlingar samtidigt. Alla får inte tio samtal rakt av utan man anpassar och personcentrerar behandling utifrån bedömning, säger Sandra Weineland.

Många psykologer inom primärvården kommer från psykiatrin och har med sig stor kunskap

Många från psykiatrin
Psykologens roll inom primärvården är enligt henne väldigt central, då många vårdtillfällen har en koppling till psykisk ohälsa.
– Många psykologer inom primärvården kommer från psykiatrin och har med sig stor kunskap. Vi har allt ifrån psykoedukation i förebyggande syfte till svåra patienter, och då är erfarenhet och kompetens viktigt. Liksom allmänläkaren behöver vi kunna sätta allt samman och navigera.

En rad olika karriärvägar
Att 62 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta inom primärvården ser Sandra Weineland som positivt och tror att det är bredden som lockar.
– Det är omväxlande och väldigt spännande; man har hand om alla åldrar och diagnoser och svårighetsgrader. En dag rådgör man en förälder vars barn inte vill sova i egen säng, en annan dag är man med patienten på akutmottagningen för suicidrisk. Det är en bredd man inte upplever på många andra arbetsplatser.
Inom primärvården finns dessutom en rad olika karriärvägar.
– Många har fått upp ögonen för att det finns utvecklingsmöjligheter inom primärvården, och att psykologisk kompetens uppskattas väldigt mycket. Man kan till exempel vara psykologisk rådgivare i ledningsgrupp eller arbeta med utveckling. Primärvården blir en allt mer attraktiv arbetsplats, säger Sandra Weineland.

Psykologer får nyckelfunktion i framtidens nära vård

Annika Lundmark, verksamhetschef psykisk hälsa och studierektor i Region Kalmar län.
Annika Lundmark, verksamhetschef psykisk hälsa och studierektor i Region Kalmar län.

Primärvården föreslås få ett utökat uppdrag i att ta hand om patienter med lättare psykisk ohälsa. En kvalificerad bedömning och rätt hjälp till personer med lättare psykisk ohälsa kan förebygga många fall av svårare psykisk ohälsa. Psykologer fyller en nyckelfunktion i att behandla denna patientgrupp i framtidens primärvård.

– Det känns positivt att 66 procent av psykologerna i undersökningen är ganska eller mycket väl insatta i primärvårdens/ första linjens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa, i synnerhet med tanke på att uppdraget är relativt nytt, säger Annika Lundmark, verksamhetschef psykisk hälsa och studierektor i Region Kalmar län. Hon är psykolog och har arbetat i mödra- och barnhälsovården samt som primärvårdspsykolog på olika hälsocentraler i Region Kalmar län. Sedan 2018 är hon verksamhetschef för psykisk hälsa i regionen.

Primärvårdens utökade uppdrag
– Regeringens särskilde utredare Anna Nergårdh föreslår ett ökat fokus på personcentrerad vård där patienten och de anhöriga är mer delaktiga i behandlingen. Drygt 70 procent av alla patienter med depression eller ångest behandlas i primärvården, därför är det viktigt att på ett tidigt stadium identifiera vilka patienter som behöver insatser från primärvården, vilka som bör hänvisas till psykiatrin och vilka som kan öka sitt välbefinnande med egenvård, säger Annika Lundmark.
I primärvårdens utökade uppdrag läggs även ökad tonvikt på samverkan mellan olika vårdgivare och civilsamhället samt en effektiv organisering av primärvårdens resurser. – Studier tyder på att 30 procent av primärvårdens patienter har någon form av psykisk ohälsa. Psykologer fyller med sin breda och varierade kompetens en central roll i primärvården, där de får använda många delar av sin kompetens, säger Annika Lundmark.

Psykologer fyller med sin breda och varierade kompetens en central roll i primärvården.

Varierad yrkesroll
62 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta i primärvården.
– Det är ett gott betyg till den psykologiska verksamhet som primärvården bedriver. Den ökade psykiska ohälsan har på senare tid uppmärksammats mycket i media, och regeringsutredningar har också bidragit till att rikta uppmärksamhet till primärvårdens roll i att ta hand om patienter med lättare psykisk ohälsa. Många psykologer attraheras förmodligen av att få arbeta i team med interprofessionellt lärande, att vara med och forma första linjens framtida vård samt att få arbeta fokuserat med behandling, säger Annika Lundmark.
– Psykologer i primärvården har en varierad yrkesroll med goda möjligheter att arbeta med metodutveckling och olika arbetssätt, från gruppbehandlingar till föreläsningar och digitala patientmöten. De får möta och behandla ett brett spektrum av patienter i olika åldrar och gör en mycket viktig insats i arbetet med att förebygga svårare psykisk ohälsa i samhället. Patienter med lättare psykisk ohälsa är dessutom en intressant grupp att arbeta med eftersom man kan göra stor skillnad på relativt kort tid, säger Annika Lundmark.

Jeanette Horst, områdeschef för barn- och ungdomspsykiatri, första linjen och En väg in på BUP i Region Skåne.
Jeanette Horst, områdeschef för barn- och ungdomspsykiatri, första linjen och En väg in på BUP i Region Skåne.

Första linjen för barn och unga
– Uppdraget att ta emot barn och unga med lättare psykisk ohälsa är oerhört viktigt. Vi vet att den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga, så tidig upptäckt som kan förebygga allvarligare psykisk problematik är verkligen betydelsefullt, säger Jeanette Horst, områdeschef för barn- och ungdomspsykiatri, första linjen och En väg in på BUP i Region Skåne.
Hon anser att psykologer har en nyckelroll i barn- och ungdomspsykiatrins första linje. De kan genom sin psykologiska kompetens snabbt bedöma de individuella behoven och sätta in rätt insatser. De fyller också en värdefull konsultativ roll för sina kollegor, exempelvis kuratorer.

Tidig upptäckt som kan förebygga allvarligare psykisk problematik är verkligen betydelsefullt.

Stort behov av psykologer
– Det är glädjande att många psykologer kan tänka sig att arbeta i primärvården. I första linjens vård för barn och unga behövs fler psykologer än någonsin. Här finns en otrolig bredd i patientmötet, en mix av behandling och förebyggande insatser. Primärvården präglas även av ett stort utvecklingsfokus, inte minst i ljuset av ett ökat generellt fokus på vikten av tidiga och förbyggande insatser. Vi behöver fortsätta utveckla samverkan med kommuner för att kraftsamla tillsammans för att uppnå en förbättrad psykisk hälsa, säger Jeanette Horst.

Hur insatt är du i primärvårdens/första linjens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa? Jag är…
Kan du själv tänka dig att arbeta som psykolog inom primärvården/första linjen?

Psykologkompetens viktig för framtidens nära vård

Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.
Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.

Primärvårdens behov av psykologkompetens är stort. Psykologer fyller dessutom en nyckelroll i arbetet med att utveckla och forma framtidens nära vård. Primärvården erbjuder möjligheten till en yrkesutövning med bredd, men även till hälsofrämjande arbete och tvärprofessionell samverkan.

83 procent av psykologerna är dåligt eller inte så väl insatta i den pågående omställningen till en god och nära vård.
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Omställningen till en nära vård har på många håll ännu inte inletts i praktiken. Tyvärr är relativt få psykologer med och påverkar utformningen av framtidens nära vård, trots att vi har värdefull kompetens som verkligen kan komma till nytta i det här sammanhanget, säger Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer. Hon har arbetat som psykolog sedan 2003, bland annat på BUP och som skolpsykolog. Sedan fyra år tillbaka arbetar hon på en vårdcentral i Örebro.

Flöden och samverkansformer
Nära vård handlar bland annat om att framtidens sjukvård ska utgå från individens behov. Den har också ett mer uttalat förebyggande och hälsofrämjande fokus jämfört med dagens hälso- och sjukvård.
– Som psykolog är det naturligt att tillämpa ett sådant arbetssätt. I traditionell hälso- och sjukvård vill man gärna kategorisera patienter, men psykologer har istället ett bredare helhetsperspektiv på patientens psykiska och fysiska hälsa. Psykologers kompetens kring bemötande, individers förmåga att ta till sig behandlingsråd och att främja hälsa och stärka livskvaliteten är uppenbar för oss. Det gör att vi fyller en självklar funktion i framtidens nära vård, säger Linda Björnberg.

Otrampade stigar
– När jag började arbeta i primärvården hade jag en bild av att primärvårdspsykologer uteslutande ägnar sig åt enskilda patientsamtal, men jag arbetar även med organisationsutveckling, samverkansfrågor och gruppbehandling i nära samverkan med läkare, sjuksköterskor och kuratorer. Som psykolog i primärvården utmanas man dels genom att möta många olika typer av patienter, dels genom att utveckla hela verksamheten. Här finns många otrampade stigar för oss psykologer, vilket känns spännande, säger Linda Björnberg.

Kan tänka sig nära vård
Linda Björnberg betraktar primärvårdens behov av psykologer som stort.
– Det är verkligen glädjande att 72 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta i den nära vården. Samtidigt behöver primärvårdens kännedom om vår kärnkompetens och vetskap om vad vi kan bidra med öka. Kuratorer är vanligt förekommande i primärvården medan psykologer är mer sällsynta. Om fler arbetsgivare i primärvården anställer psykologer så vi får fler kollegor, vilket i sin tur kan bidra till att stärka primärvårdens attraktionskraft bland psykologer, säger Linda Björnberg.

Tydligare karriärvägar
Hon efterlyser tydligare karriärvägar och fler psykologer i primärvårdens ledningsfunktioner.
– Primärvårdens behov av psykologer är särskilt stort under de kommande åren då den nära vården introduceras. För psykologer är det här en intressant möjlighet att få vara delaktig i ett paradigmskifte, att arbeta med organisationsutveckling och att initiera nya satsningar, exempelvis nätbaserad behandling, samverkan med civilsamhället och utbildningsinsatser över professionsgränserna, avslutar Linda Björnberg.

Det pågår en omställning mot en ”God och Nära Vård – En primärvårdsreform”. Hur väl insatt är du i den omställningen?
Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom den Nära vården?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8-14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5-4 procentenheter.