Etikettarkiv: Behov

Stort behov av psykologer inom somatisk vård

Anneli Sandqvist Wiklund, sektionschef för Neuropsykologi Barn på medicinsk enhet Medicinsk Psykologi på Karolinska universitetssjukhuset.

Många sjukdomar innefattar symptom som kräver en kombination av medicinsk och psykologisk behandling. Den somatiska sjukhusvården är ett omfattande och spännande fält där behovet av psykologer är stort. Psykologerna ägnar sig åt utredning, behandling och forskning som förbättrar patientens livskvalitet och hälsa.

– Det är glädjande att tre av fyra psykologer kan tänka sig arbeta inom den regionala hälso- och sjukvården. Det är samtidigt inte särskilt förvånande eftersom det här är ett stort arbetsområde för psykologer. Vi är utbildade i att genomföra hälsofrämjande insatser på olika nivåer i sjukvården, och i den regionala hälso- och sjukvården har vi möjlighet att möta och behandla människor i alla åldrar, säger Anneli Sandqvist Wiklund, sektionschef för Neuropsykologi Barn på medicinsk enhet Medicinsk Psykologi på Karolinska universitetssjukhuset. Hon är specialistpsykolog med inriktning mot neuropsykologi och har arbetat på Karolinska universitetssjukhuset i åtta år.
Primärvården, vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin rankades högst när psykologer fick uppge vilka delar av den regionala hälso- och sjukvården de helst skulle vilja arbeta med. 21 procent kunde tänka sig att arbeta i den somatiska vården.

”För psykologer finns många utvecklingsmöjligheter att specialisera sig inom i somatisk vård.”

Ingår i tvärprofessionella team
– Behovet av psykologer i sjukhusvården är relativt stort. Till exempel ingår psykologer i tvärprofessionella team som bland annat utreder komplex neurologisk och utvecklingsrelaterad problematik hos barn, kognitiv eller beteendemässig påverkan av traumatisk hjärnskada, epilepsi, hjärtsjukdom, neurodegenerativ sjukdom eller genetiska syndrom hos barn och vuxna. Psykologer med specialistutbildning i neuropsykologi är en i hög grad efterfrågad yrkeskategori i somatisk vård. Behovet av psykologer med fokus på behandling är också omfattande eftersom ångest, oro och liknande är relativt vanligt förekommande bland patienter med exempelvis omfattande smärtproblematik, säger Anneli Sandqvist Wiklund.

Stor variation
På Karolinska universitetssjukhuset kan läkare skicka somatiska patienter på remiss till medicinsk enhet Medicinsk Psykologi för psykologisk behandling. Det kan gälla patienter med alla typer av somatiska sjukdomar, vilket innebär stor variation på arbetsuppgifter.
– För psykologer finns många utvecklingsmöjligheter att specialisera sig inom i somatisk vård, såväl klinisk som inom forskning, i synnerhet på stora högspecialiserade sjukhus, säger Anneli Sandqvist Wiklund.

Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom den regionala hälso- och sjukvården?
Vilka områden inom den regionala hälso- och sjukvården skulle du helst arbeta med? Ange gärna flera.
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykologkompetens viktig för framtidens nära vård

Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.
Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.

Primärvårdens behov av psykologkompetens är stort. Psykologer fyller dessutom en nyckelroll i arbetet med att utveckla och forma framtidens nära vård. Primärvården erbjuder möjligheten till en yrkesutövning med bredd, men även till hälsofrämjande arbete och tvärprofessionell samverkan.

83 procent av psykologerna är dåligt eller inte så väl insatta i den pågående omställningen till en god och nära vård.
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Omställningen till en nära vård har på många håll ännu inte inletts i praktiken. Tyvärr är relativt få psykologer med och påverkar utformningen av framtidens nära vård, trots att vi har värdefull kompetens som verkligen kan komma till nytta i det här sammanhanget, säger Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer. Hon har arbetat som psykolog sedan 2003, bland annat på BUP och som skolpsykolog. Sedan fyra år tillbaka arbetar hon på en vårdcentral i Örebro.

Flöden och samverkansformer
Nära vård handlar bland annat om att framtidens sjukvård ska utgå från individens behov. Den har också ett mer uttalat förebyggande och hälsofrämjande fokus jämfört med dagens hälso- och sjukvård.
– Som psykolog är det naturligt att tillämpa ett sådant arbetssätt. I traditionell hälso- och sjukvård vill man gärna kategorisera patienter, men psykologer har istället ett bredare helhetsperspektiv på patientens psykiska och fysiska hälsa. Psykologers kompetens kring bemötande, individers förmåga att ta till sig behandlingsråd och att främja hälsa och stärka livskvaliteten är uppenbar för oss. Det gör att vi fyller en självklar funktion i framtidens nära vård, säger Linda Björnberg.

Otrampade stigar
– När jag började arbeta i primärvården hade jag en bild av att primärvårdspsykologer uteslutande ägnar sig åt enskilda patientsamtal, men jag arbetar även med organisationsutveckling, samverkansfrågor och gruppbehandling i nära samverkan med läkare, sjuksköterskor och kuratorer. Som psykolog i primärvården utmanas man dels genom att möta många olika typer av patienter, dels genom att utveckla hela verksamheten. Här finns många otrampade stigar för oss psykologer, vilket känns spännande, säger Linda Björnberg.

Kan tänka sig nära vård
Linda Björnberg betraktar primärvårdens behov av psykologer som stort.
– Det är verkligen glädjande att 72 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta i den nära vården. Samtidigt behöver primärvårdens kännedom om vår kärnkompetens och vetskap om vad vi kan bidra med öka. Kuratorer är vanligt förekommande i primärvården medan psykologer är mer sällsynta. Om fler arbetsgivare i primärvården anställer psykologer så vi får fler kollegor, vilket i sin tur kan bidra till att stärka primärvårdens attraktionskraft bland psykologer, säger Linda Björnberg.

Tydligare karriärvägar
Hon efterlyser tydligare karriärvägar och fler psykologer i primärvårdens ledningsfunktioner.
– Primärvårdens behov av psykologer är särskilt stort under de kommande åren då den nära vården introduceras. För psykologer är det här en intressant möjlighet att få vara delaktig i ett paradigmskifte, att arbeta med organisationsutveckling och att initiera nya satsningar, exempelvis nätbaserad behandling, samverkan med civilsamhället och utbildningsinsatser över professionsgränserna, avslutar Linda Björnberg.

Det pågår en omställning mot en ”God och Nära Vård – En primärvårdsreform”. Hur väl insatt är du i den omställningen?
Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom den Nära vården?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8-14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5-4 procentenheter.

Primärvårdspsykologer möter människor i alla livsfaser

Ulrika Janzon, psykolog och styrgrupps­ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.
Ulrika Janzon, psykolog och styrgrupps­ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.
Som psykolog i primärvården möter man människor i alla åldrar och olika typer av livssituationer. Här finns ofta utrymme för förebyggande arbete och nära samverkan med andra professioner. Arbete i primärvården ger psykologer en bred och mycket användbar erfarenhetsbas som de många gånger har stor nytta av i sin yrkes­utövning.

Tre av fyra psykologer kan tänka sig att arbeta i primärvården.
– Det är roligt att så många psykologer kan tänka sig att arbeta i primärvården. Det är samtidigt inte särskilt förvånande eftersom primärvården är ett spännande arbetsområde som ständigt växer och utvecklas. Primärvården erbjuder dessutom varierade arbetsuppgifter för psykologer, säger Ulrika Janzon, psykolog på Herrestad vårdcentral i Uddevalla och styrgrupps­ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer. Hon tog psykologexamen 2001 och arbetade i tretton år på BUP innan hon för fyra år sedan sökte sig till primärvården.

Ökat behov
Behovet av psykologer i primärvården är mycket stort i princip hela landet.
– Den psykologiska kompetensen utgör ett viktigt komplement till primärvårdens medicinska paradigm. En viktig uppgift för psykologer i primärvården är att bidra till ett ökat helhetstänkande kring patienten. Primärvården i hela Sverige kommer att byggas ut de kommande åren i takt med att man satsar allt mer på nära vård. Det innebär att behovet av psykologkompetens i primärvården kommer att öka, säger Ulrika Janzon.
Ulrika Janzon valde att börja arbeta i primärvården för att bland annat kunna arbeta mer med förebyggande arbete samt att få möta patienter i alla åldrar och därmed kunna betrakta människan i ett livsperspektiv.

Samverkan med andra
– En primärvårdspsykolog gör dels bedömningar av enskilda patienter, remitterar för vidare bedömning och jobbar med gruppverksamhet och behandlingsarbete kopplat till lindrig psykisk ohälsa. Många psykologer i primärvården erbjuder anhörigstöd och träffar därigenom anhöriga, barn och syskon till patienter med psykisk ohälsa, säger Ulrika Janzon.
Även om psykologen har en självständig roll och en unik kompetens i primärvården så förekommer mycket samverkan över professionsgränserna. Ulrika Janzon ingår exempelvis i ett psykosocialt team på vårdcentralen där de som arbetar specifikt med psykisk ohälsa samråder och där psykisk samordnarsjuksköterska, kurator och rehabkoordinator ingår. Psykologen har även en nära dialog med läkare, fysioterapeuter och sjuksköterskor kring patienten.
– Att arbeta som psykolog i primärvården är omväxlande. Jag kan definitivt rekommendera fler psykologer att söka sig till primärvården, säger Ulrika Janzon.

Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom primärvården?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykologisk behandling populärast bland psykologer

Martin Björklind, legitimerad psykolog och professionsstrateg på Psykologförbundet. Foto: Johan Paulin
Martin Björklind, legitimerad psykolog och professionsstrateg på Psykologförbundet. Foto: Johan Paulin
Psykologer anser att specialistutbildning och specialistbehörighet bör regleras statligt på nationell nivå. Det främsta skälet till att så många psykologer vill se offentligt reglerade specialistutbildningar är att specialistpsykologer fyller en central och mycket viktig funktion i arbetet med att främja människors psykiska hälsa.

– Specialistpsykologer tar ansvar för metodutveckling, hanterar de svåraste ärendena, kvalitetssäkring och att implementera aktuella forskningsresultat i verksamheten. Samhället behöver dessutom fler specialistpsykologer. Det är därför rimligt att utbildningarna regleras offentligt snarare än att Psykologförbundet ansvarar för dem, säger Martin Björklind, legitimerad psykolog och professionsstrateg på Psykolog­förbundet.

Psykologisk behandling intressantast
I Framtidens Karriär – Psykologs undersökning framgår att psykologernas intresse är högst för specialistutbildningarna inom psykologisk behandling/psykoterapi, klinisk vuxenpsykologi, neuropsykologi samt arbets- och organisationspsykologi. Intresset är lägst för specialistutbildningarna inom funktionshindrens psykologi, beroendepsykologi och forensisk psykologi.
– Det beror förmodligen på att det finns en lång tradition bland många psykologer att vidareutbilda sig till psykoterapeuter. Förbundets specialistutbildningar inom beroendepsykologi och funktionshindrens psykologi är dessutom relativt nya. Intresset för dem kommer sannolikt att öka i takt med att kännedomen om dem ökar, säger Martin Björklind.

Nära samverkan krävs
Han anser att det är svårt att rangordna vilka specialistutbildningar som efterfrågas mest av arbetsgivarna eftersom specialistutbildningarna med inriktning mot hälsofrämjande och förebyggande arbete, specialistvård och primärvård kompletterar varandra och behövs i lika stor utsträckning.
– Verksamheterna har bäst känne­dom om hur deras behov av olika insatser från specialistkompetenser ser ut. Därför efterlyser vi en nära samverkan mellan verksamheter, utbildningsarrangörer och Psykologförbundet. Vi vill även att det ska vara Socialstyrelsen som utfärdar yrkesbevisen för specialistpsykologerna, säger Martin Björklind.

Vilka av Psykologförbundets tio specialistinriktningar skulle du helst vilja vidareutbilda dig inom? Ange gärna flera och bortse från vad du arbetar med idag och om du redan är specialiserad.

1. Psykologisk behandling/Psykoterapi
2. Klinisk vuxenpsykologi
3. Neuropsykologi
4. Arbets- och organisationspsykologi
5. Klinisk barn- och ungdomspsykologi
6. Hälsopsykologi
7. Pedagogisk psykologi
8. Forensisk psykologi
9. Beroendepsykologi
10. Funktionshindrens psykologi

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Anser du att specialistutbildning och specialistbehörighet för psykologer ska regleras statligt på nationell nivå?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer i Sverige 20–23 april 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Pearson Assessment digitaliserar psykologiska test

Parvin Yazdani, försäljnings- och marknadschef, och Daniel Isaksen, senior marknadsförare och produktspecialist på Pearson Assessment i Norden. Foto: Gonzalo Irigoyen
Parvin Yazdani, försäljnings- och marknadschef, och Daniel Isaksen, senior marknadsförare och produktspecialist på Pearson Assessment i Norden. Foto: Gonzalo Irigoyen
Med sina digitala plattformar Q-interactive och Q-global effektiviserar Pearson Assessment utredningsarbetet; plattformarna gör det möjligt för användare att såväl admin­istrera och utvärdera som sammanställa resultat från psykologiska test.

De senaste två åren har Pearson Assessment storsatsat på digitala lösningar för psykologer. Strävan är att komma kunderna närmare och hjälpa dem i det vardagliga arbetet. Övergången från det manuella till det digitala har medfört ett helt nytt arbetssätt för det välkända utbildningsföretaget, där fokus ligger på den långsiktiga relationen med användarna.
– Manuellt material behöver vara i stort sett helt färdigt innan det kan lanseras, och när det väl har hamnat i användarens händer tar kedjan stopp. Digitala produkter betyder ett helt annat angreppssätt, med ständig återkoppling, uppdatering och anpassning till kundernas behov, vilket verkligen är spännande, säger Daniel Isaksen, med en master i psykologi, som arbetar som produktspecialist och marknadsförare på Pearson.

Ökar tillförlitligheten
Q-interactive och Q-global ger psykologer komplett digital tillgång till att administrera test, poängsätta och utvärdera resultat från psykologiska test i realtid. Verktygen ger också möjligheten att skräddarsy testen utifrån patientens behov samt full tillgång till relevant dokumentation och informationsmaterial.
– Det finns många fördelar med att arbeta digitalt jämfört med manuellt. Förutom att det är oerhört tidseffektivt har man allt samlat, oavsett om det är stimulusböcker, formulär eller manualer. Ytterligare en viktig fördel är att testen blir mer standardiserade och tillförlitliga – den mänskliga faktorn vid felberäkning försvinner och resultaten blir pålitligare. På så vis administreras testen som de verkligen är avsedda att administreras, reliabiliteten ökar, betonar Parvin Yazdani, legitimerad psykolog och Pearson Assessments försäljnings- och marknadschef i Norden.

Adaptiva test med precisa resultat
Tjänsterna är onlinebaserade och utgår från ett säkert digitalt konto hos Pearson. Samma konto används sedan för att logga in på en iPad-app, där psykologen får direkt tillgång till både test och källmaterial. Även patienten tilldelas en iPad och arbetet administreras direkt mellan de två enheterna. Själva testen kräver dock ingen internetuppkoppling för att genomföras och är därför mycket flexibla att arbeta med.
– Det krävs inte längre ett fast kontor för förvaring och upphämtning av alla böcker och formulär, utan man kan enkelt vara mobil, ändra och anpassa testen till individen som testas. Leveranstiden blir avsevärt mycket snabbare och det är också ett långt miljövänligare alternativ. Skulle det dessutom uppdagas någon oklarhet eller ett fel kan vi åtgärda det med en mjukvaruuppdatering, säger Parvin.
– Möjligheterna att i framtiden använda digitala funktioner för att utveckla bättre test är stora. Testen kan exempelvis göras adaptiva, så att man lättare kan utreda vad en person klarar; testet genererar själv uppgifter som är anpassade efter respektive testperson. Därmed känner patienten också att den lyckas uppnå något – för någon med neurologiska svårigheter kan det vara en stor fördel och ge precisare resultat. I framtiden kommer man också att kunna dra nytta av fysiologiska mätningar, såsom ögonrörelser, fyller Daniel i.

Fokuserar på säkerheten
Psykologin befinner sig för närvarande i övergångsfasen mellan manuellt och digitalt, vilket medför vissa utmaningar; för vissa är det själva tekniken som är hindret, medan andra oroar sig över patientsäkerhet och förlust av data.
– Det är ett spektrum som har ändrats massor bara under de senaste åren och vi finns hela tiden till hands för att erbjuda utbildning, kundsupport eller helt enkelt för att bara sänka tröskeln och hjälpa psykologerna att ta språnget, fortsätter Daniel.
Vad gäller säkerheten har Pearsons sedan länge ett fullgott skydd med hög säkerhetsklass och kryptering på plats och tjänsterna följer alla gällande lagar och riktlinjer för lagring av personuppgifter, inklusive GDPR och patientdata­lagen. Materialet i sig synkroniseras direkt till skyddade servrar så fort enheten får tillgång till uppkoppling, så det finns ingen risk att förlora data.
– Det som kan sätta käppar i hjulet på vissa håll är att digitala tjänster innebär helt andra juridiska processer och avtal än vanliga produkter, men även där hjälper vi till och stöttar om kunderna behöver det. Hittills har vi inte stött på någon som velat gå tillbaka till manuellt arbete efter att ha testat våra tjänster, så vi är väldigt positiva inför vilka möjligheter tekniken kommer att låta oss erbjuda våra kunder i framtiden, avslutar Parvin.

Vad är Q-interactive? Läs mer här

Vi hjälper dig att komma igång, klicka här!

Pearson Assessment
Pearson Assessment är marknadsledande i Skandinavien på psykologiska och språkliga test som används inom vård, skola och arbetslivet. Våra kunder är bland annat psykologer, logopeder, specialpedagoger och andra professionella yrkesgrupper. Pearson Assessment ingår i Pearson Inc., en brittisk utbildnings- och mediekoncern. Det skandinaviska huvudkontoret ligger i Stockholm och där utvecklas och implementeras test för Sverige, Norge och Danmark.

Pearson Assessment
Tel: 08-619 76 00
E-post: info.se@pearson.com
www.pearsonassessment.se

Psykologer från bemanningsföretag behövs för utredningar

Endast 16 procent av verksamheterna som psykologerna arbetar för anlitar psykologer från bemanningsföretag, 2 procent i stor omfattning och 14 procent i mindre omfattning. De absolut viktigaste tjänsterna som efterfrågas från bemanningsföretagen är psykologer för att göra utredningar och bedömningar.

Det finns ett stort intresse bland psykologer för att arbeta för bemanningsföretag för psykologer. De främsta orsakerna är bättre lön och arbetsvillkor, mer variation, frihet och nya erfarenheter. Den klart viktigaste grunden för efterfrågan från bemanningsföretagen är för att göra utredningar och bedömningar. Genom att anlita bemanningsföretag kan man snabbt få in relevant utredningserfarenhet som man själv inte besitter. Den näst viktigaste orsaken är för att täcka vakanser.

I vilken omfattning anlitar din verksamhet psykologer från bemanningsföretag?

I vilka sammanhang har ni främst behov av psykologer från bemanningsföretag? Ange gärna flera.

1. För att göra utredningar/bedömningar
2. För att täcka vakanser
3. För att kunna hantera det dagliga patient-/klientflödet
4. Vid sjukfrånvaro
5. För att få in en viss specialistkompetens
6. Vid arbetstoppar
7. Vid semestertider
8. För att tillföra erfarenhet till arbetsgruppen

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Sjukskrivningsrätt hänger på psykologtäthet

Psykologen Olof Molander tycker att psykologer borde få sjukskriva patienter.
Psykologen Olof Molander tycker att psykologer borde få sjukskriva patienter.
Att psykologer ska kunna sköta sjukskrivningar har diskuterats i åratal. Men frågan hänger tätt samman med mängden psykologer som arbetar i vården.
– Om det inte finns personal spelar det ingen roll om de får sjukskriva eller inte, så det är där vi måste börja, säger psykologen Olof Molander.

Psykologer är enligt Olof Molander, styrelseledamot i Sveriges kliniska psykologers förening, bättre lämpade än läkare att sjukskriva för psykisk ohälsa.
– Vi kan ha ett större helhetsperspektiv på saker. Man kan till exempel dosera sjukskrivningen på ett helt annat sätt och anpassa den till hur det går i behandlingen.
Att psykologer också sjukskriver tycker Olof Molander är en logisk del i utvecklingen.
– Man har sett att patienter som söker och får behandling hos en psykolog mår bättre, men blir inte mindre sjukskrivna. Det talar för att det vore rimligt att samla ihop det, att de som utreder och behandlar också tar hand om sjukskrivningsprocesen. Läkare är i många fall inte involverade i patienters psykologiska behandling och det finns också bristande kunskaper kring psykisk ohälsa.

Pilotprojekt i Norge
Att sjukskrivningar skulle innebära merjobb för psykologer anser Olof Molander är ett ”gammalt argument” som inte längre håller.
– Det kan inte vägas mot att det skulle leda till större patientsäkerhet och minskade kostnader för sjukskrivningar.
I Norge har det gjorts ett framgångsrikt pilotprojekt som visat att psykologer inte sjukskriver mer än läkare. Men innan frågan kan prövas och drivas längre fram i Sverige tror Olof Molander att en större översyn av vården krävs.
– Idag är vården organiserad så att den har ett somatiskt fokus, och om man ska jobba mer med psykisk ohälsa måste man ändra på vilka som arbetar i vården.

Behövs fler psykologer
Och så länge det inte ens finns psykologer som kan sjukskriva patienter så är frågan om sjukskrivningarna nästan inte aktuell, menar Olof Molander.
– Behovet av psykologer har länge varit i ökande. Det gäller både utredning och behandling. Inom primärvården är det bara några procent som träffar en psykolog. Det behövs många fler.
Olof Molander ser ett ökat intresse för frågor kring psykologers plats och roll inom vården.
– Det börjar röra på sig, för det ligger i tiden.

Anser du att legitimerade psykologer ska kunna skriva sjukintyg för psykisk ohälsa?