fbpx

Psykologkompetens viktig för framtidens nära vård

Text: Annika Wihlborg

Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.
Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer.
Primärvårdens behov av psykologkompetens är stort. Psykologer fyller dessutom en nyckelroll i arbetet med att utveckla och forma framtidens nära vård. Primärvården erbjuder möjligheten till en yrkesutövning med bredd, men även till hälsofrämjande arbete och tvärprofessionell samverkan.

83 procent av psykologerna är dåligt eller inte så väl insatta i den pågående omställningen till en god och nära vård.
– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Omställningen till en nära vård har på många håll ännu inte inletts i praktiken. Tyvärr är relativt få psykologer med och påverkar utformningen av framtidens nära vård, trots att vi har värdefull kompetens som verkligen kan komma till nytta i det här sammanhanget, säger Linda Björnberg, psykolog inom primärvården i Region Örebro län och ledamot i Nätverket för primärvårdspsykologer. Hon har arbetat som psykolog sedan 2003, bland annat på BUP och som skolpsykolog. Sedan fyra år tillbaka arbetar hon på en vårdcentral i Örebro.

Flöden och samverkansformer
Nära vård handlar bland annat om att framtidens sjukvård ska utgå från individens behov. Den har också ett mer uttalat förebyggande och hälsofrämjande fokus jämfört med dagens hälso- och sjukvård.
– Som psykolog är det naturligt att tillämpa ett sådant arbetssätt. I traditionell hälso- och sjukvård vill man gärna kategorisera patienter, men psykologer har istället ett bredare helhetsperspektiv på patientens psykiska och fysiska hälsa. Psykologers kompetens kring bemötande, individers förmåga att ta till sig behandlingsråd och att främja hälsa och stärka livskvaliteten är uppenbar för oss. Det gör att vi fyller en självklar funktion i framtidens nära vård, säger Linda Björnberg.

Otrampade stigar
– När jag började arbeta i primärvården hade jag en bild av att primärvårdspsykologer uteslutande ägnar sig åt enskilda patientsamtal, men jag arbetar även med organisationsutveckling, samverkansfrågor och gruppbehandling i nära samverkan med läkare, sjuksköterskor och kuratorer. Som psykolog i primärvården utmanas man dels genom att möta många olika typer av patienter, dels genom att utveckla hela verksamheten. Här finns många otrampade stigar för oss psykologer, vilket känns spännande, säger Linda Björnberg.

Kan tänka sig nära vård
Linda Björnberg betraktar primärvårdens behov av psykologer som stort.
– Det är verkligen glädjande att 72 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta i den nära vården. Samtidigt behöver primärvårdens kännedom om vår kärnkompetens och vetskap om vad vi kan bidra med öka. Kuratorer är vanligt förekommande i primärvården medan psykologer är mer sällsynta. Om fler arbetsgivare i primärvården anställer psykologer så vi får fler kollegor, vilket i sin tur kan bidra till att stärka primärvårdens attraktionskraft bland psykologer, säger Linda Björnberg.

Tydligare karriärvägar
Hon efterlyser tydligare karriärvägar och fler psykologer i primärvårdens ledningsfunktioner.
– Primärvårdens behov av psykologer är särskilt stort under de kommande åren då den nära vården introduceras. För psykologer är det här en intressant möjlighet att få vara delaktig i ett paradigmskifte, att arbeta med organisationsutveckling och att initiera nya satsningar, exempelvis nätbaserad behandling, samverkan med civilsamhället och utbildningsinsatser över professionsgränserna, avslutar Linda Björnberg.

Det pågår en omställning mot en ”God och Nära Vård – En primärvårdsreform”. Hur väl insatt är du i den omställningen?
Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom den Nära vården?
Om undersökningen:
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8–14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.
Publicerad: 28 april, 2020