Skolpsykologens roll mer strategisk
Elevhälsoarbetet skiljer sig åt avsevärt kommuner emellan, vilket leder till en ojämlik elevhälsa. Eftersom förutsättningarna, utmaningarna och behoven skiljer sig åt mellan olika kommuner och enskilda skolor finns det ingen mall för hur ett framgångsrikt elevhälsoarbete bör bedrivas.
Däremot finns det stora fördelar med att utgå från fasta strukturer och ett systematiskt arbetssätt.
Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och ordförande i Psifos, Psykologer i förskola och skola, anser att antalet skolpsykologer bör bli fler. Det förbättrar förutsättningarna för psykologers delaktighet i skolornas övergripande verksamhetsutveckling och systematiska kvalitetsarbete. Samtidigt bör fler huvudmän våga utmana den traditionella bilden av skolpsykologens yrkesroll. Alla skolpsykologer behöver inte nödvändigtvis ha samma arbetsuppgifter eller fokusområden. Några kan exempelvis vara inriktade på att avlasta och stöda skolledare i skolans utvecklingsarbete.
”Vi psykologer har rätt kompetens för att kunna arbeta nära rektorer och stötta dem.”
Vara del av skolledningen
– Vi psykologer har rätt kompetens för att kunna arbeta nära rektorer och stöda dem i arbetet med att exempelvis organisera ett systematiskt kvalitetsarbete. Rektorer har mycket att vinna på att involvera psykologer i det övergripande strategiska arbetet. Skolpsykologer bör vara en självklar del av skolledningen. Ett sätt att nyttja psykologresursen på ett genomtänkt sätt i skolan är att låta dem arrangera utbildningar eller handleda arbetslag av lärare. Det ger oss goda förutsättningar att sprida vår kompetens till många, säger Lena Svedjehed.
På grupp- och organisationsnivå
– Skolpsykologer behöver finnas med både i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet, det vill säga dels genom insatser som kommer alla elever till godo, dels insatser till elever med exempelvis hög skolfrånvaro eller läs- och skrivsvårigheter. Skolpsykologer bör främst fokusera sina insatser till grupp- och organisationsnivå och bör endast involveras på individnivå för ett fåtal elever med uttalade behov, säger Donny Bergsten, skolpsykolog och PLA i Lidköpings kommun. Han är även samordnare för Psifos nationella PLA-nätverk.
Han betonar att det är lärarna som är experter på att hantera pedagogiska utmaningar tillsammans med eleverna. En viktig roll för skolpsykologen är att bidra med utvecklings- och neuropsykologisk kompetens som stöder lärarna i den uppgiften och som kompletterar deras pedagogiska kompetens. När skolpsykologer finns tillgängliga för och stöder lärare kan fler lärare använda dem som ett naturligt bollplank.
”Skolpsykologer bör främst fokusera sina insatser till grupp- och organisationsnivå.”
Konsultativ roll
– Lärare är ofta duktiga på att hitta lösningar i samverkan med eleverna. Skolpsykologresursen kommer i stället bäst till sin rätt på grupp- och organisationsnivå. Vi kan mycket om frågor som berör identitet, gruppsykologi och vikten av trygghet och goda relationer för att främja lärandet. Den kompetensen bör skolpsykologer dela med sig av på huvudmannanivå när man planerar större insatser i kommunen. Det gäller i synnerhet PLA-psykologer. När skolpsykologen har en mer ledande, konsultativ och utbildande roll i skolan ökar sannolikheten att så många elever som möjligt får tillgång till psykologisk kompetens, säger Donny Bergsten.
