Fler barn vill ha en psykolog
Psykologhjälp till barn och ungdomar verkar allt oftare ske på barnets, och inte förälderns, initiativ.
– Barn har idag lättare för att komma över tröskeln för att söka hjälp, det kan till exempel handla om att en vill ha en psykolog för att det är något man ”ska” ha, säger psykologen Lars Klintwall.
Psykologen och forskaren Lars Klintwall har skrivit en rad böcker och driver podden ”Barnpsykologerna” tillsammans med Liv Svirsky. Lars Klintwalls intryck är att fler föräldrar idag är benägna att söka hjälp för sina barn.
– Det är naturligtvis bra att stigmat kring psykisk ohälsa har minskat, men baksidan är att det blir långa köer till BUP och första linjens psykiatri. Många missar att det finns väldigt bra tillgång till självhjälpsmaterial och internetbehandlingar som man kan ha nytta av som förälder när man vill hjälpa sitt barn, säger han.
Låg tolerans
Men något som Lars Klintwall märkt av är att det allt oftare är barnet som tar initiativ till en psykologkontakt, snarare än föräldern.
– Det finns en låg tolerans för ”normalt” lidande idag. Det är ju helt rimligt att må dåligt och vara deppig om en gjort slut med sin flick- eller pojkvän. Det är en del av livet, och det är inte alls säkert att det är bra med psykologisk behandling i ett sådant läge. Vi vill ju att barn lär sig att hantera svåra känslor själva, och varit igenom erfarenheten att det gick att vara med om en motgång eller besvikelse, att det inte var farligt utan nåt som gick att hantera och som fick en att växa om människa.
Enligt Lars Klintwall är risken att ungdomar tappar känslan av att ha kontroll över sitt liv.
– Med tanke på de växande köerna bör vi hitta sätt för att låta människor hjälpa sig själva mer. Det finns mycket bra självhjälpsböcker som i princip innehåller det som många behöver göra och öva på, men det kan vara svårt att faktiskt göra det som står i dem, utan nåt slags stöd. Att reda i sina problem och hitta vilken svårighet en behöver problemlösa kring är ju bara det en utmaning.
”Med tanke på de växande köerna bör vi hitta sätt för att låta människor hjälpa sig själva mer.”
Göra analys själv
I sin forskning har Lars Klintwall tittat på så kallade ”symptomnätverk”, där bland annat gymnasieelever med depression och ångest får hjälp av ett onlineverktyg att göra en analys av sina problem.
– Det handlar om att formulera vilka problem man har och hur de påverkar varandra. Kanske ligger man i sängen på natten och oroar sig för alla sina läxor. Då får man svårt att sova och blir trött och ofokuserad i skolan, vilket såklart gör läxorna ännu svårare. I så fall är det sömnbesvären som är viktigast att fokusera på, att inte oroa sig i sängen. Poängen är att ungdomen själv ska vara med och göra analysen, och vi hoppas att vårt verktyg ska hjälpa till med detta.
