Etikettarkiv: Stress

Ny psykologbana efter utbrändheten

Kristina Andersson arbetade på BUP när hon blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Nu håller hon på att starta upp en egen verksamhet.
Kristina Andersson arbetade på BUP när hon blev sjukskriven för utmattningssyndrom. Nu håller hon på att starta upp en egen verksamhet.
Kristina Andersson älskade jobbet på BUP, men blev utbränd. Nu håller hon på att starta upp en egen verksamhet och har med sig värdefulla lärdomar.
– Smalna av, nischa och begränsa dig. Det är svårt att vara bred och samtidigt djup.

Kristina Andersson arbetade först på BUP i Sundsvall och sedan i Stockholm. Bytet mellan städerna innebar mer ensamjobb, en större åldersbredd bland patienterna och större arbetsbelastning. 2015 blev Kristina Andersson sjukskriven för utmattningssyndrom – kroppen hade sagt ifrån, det var till och med jobbigt att ta en dusch. Sjukskrivningen varade i 2,5 år.
– Jag tänkte nog att jag inte skulle kunna jobba som psykolog igen. Jag hade utbildat mig lite senare i livet och jag var så otroligt glad och stolt, det var mitt drömyrke och BUP var min drömarbetsplats. Så det var en jättestor sorg.

Startar eget
När hon började må bättre var hon redo att närma sig psykologyrket igen, men sa upp sig från sin tjänst på BUP. Kristina Andersson arbetstränade i tre månader på en annan mottagning och både arbetsglädjen och intresset började komma tillbaka.
– Jag hade sedan tidigare haft en tanke på att starta eget, men ville inte göra det direkt efter en lång sjukskrivning. Det kan vara skönt att ingå i ett sammanhang.
Lösningen blev att Kristina Andersson arbetar halvtid hos landstinget med neuropsykiatriska utredningar. Resterande arbetstid läggs på att börja starta upp en egen verksamhet.
– Det jag tar med mig från utmattningen är att se om mig själv och att ha tydliga ramar; det ska vara tydligt vilka arbetsuppgifter jag tar på mig, säger Kristina Andersson.

Många psykologer sjukskrivna
Enligt en rapport från Försäkringskassan 2015 är psykologer/socialsekreterare den yrkesgrupp med störst ökning av antal sjukfall år 2012-2014.
– Det är en otroligt hög arbetsbelastning på många håll. Till exempel på BUP var psykologerna för några år sedan tvingade att ta dubbelt så många patienter för att klara den så kallade vårdgarantin. Att korta vårdköerna samtidigt som behandlingstiderna blivit längre blir en ohållbar ekvation. Man räcker inte till, säger Kristina Andersson.
Hennes råd till andra psykologer är att smalna av, nischa och begränsa sig.
– Man kan inte veta allt och vara bra på allt. Det skapar stress att vara så otroligt bred som många arbetsplatser kräver och samtidigt djup. Sätt upp tydliga ramar, nischa dig och var tydlig med att du till exempel ska fokusera på en viss åldersgrupp eller problematik. Annars är risken att man får göra allt.

Arbetsgivare bör ta vara på psykologens samlade kompetens

Anders Wahlberg, ordförande för Psykologförbundet. Foto: Johan Paulin
Anders Wahlberg, ordförande för Psykologförbundet. Foto: Johan Paulin
59 procent av psykologerna anser inte att de är rätt värderade på arbetsmarknaden utifrån sin kompetens, och 64 procent av psykologerna kan inte arbeta fullt ut i enlighet med de yrkesetiska principerna. Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg anser att fler arbetsgivare bör bli bättre på att tillvarata psykologernas samlade kompetens.

– Det kommer tyvärr inte som en överraskning att 59 procent av psykologerna inte anser sig vara rätt värderade utifrån sin kompetens. Om man ser till psykologens långa utbildning och breda kompetens inom såväl organisationspsykologi, pedagogisk och klinisk psykologi så tillvaratar många arbetsgivare inte psykologens samlade kompetens. Många psykologer tar emot patienter på löpande band utan tillräcklig möjlighet att ägna sig åt utredning, bedömning och diagnostisering, säger Anders Wahlberg.

För låga lönenivåer
Att många psykologer inte känner sig rätt värderade på arbetsmarknaden är, enligt Anders Wahlberg, ett problem på samhällsnivå i en tid då den psykiska ohälsan ökar. Det är förstås också ett problem för den enskilda psykologen som ofta väljer att byta jobb eller starta eget för att få användning för hela sin kompetens. Det leder i sin tur till psykologbrist i många verksamheter.
– Arbetsgivare bör ta reda på hur de på ett bättre sätt kan tillvarata psykologers omfattande kompetens. De bör även värdera kompetensen rätt rent lönemässigt, psykologers lönenivåer är generellt sett för låga. Fler specialistpsykologer med ett psykologiskt ledningsansvar kan få fler att känna sig rätt värderade. Fler psykologer på ledningsnivå samt fler specialistpsykologer överlag kan också bidra till att statistiken utvecklas i rätt riktning, säger Anders Wahlberg.

Kan generera samvetsstress
Att 64 procent av psykologerna uppger att de inte fullt ut kan följa yrkets etiska principer är ingen okänd siffra, enligt Anders Wahlberg. Han menar att det ökar risken för att psykologer hamnar i konflikt med sig själva och känner sig mindre tillfredsställda i sin yrkesutövning. Det medför en konflikt mellan vad psykologer vet att de skulle kunna göra och vad de har praktisk möjlighet att göra för patienten, vilket i sin tur kan generera samvetsstress.

Etiska dilemman
Allt fler psykologer hör av sig till Psykologförbundet för att diskutera de etiska dilemman de möter i tjänsten. Det kan handla om att en psykolog som är ålagd att ta emot så många patienter som möjligt ibland känner att kvaliteten brister på grund av tidspress.
– Det är viktigt att fler arbetsgivare använder sig av kvalitativa uppföljningsmått som ett komplement till de kvantitativa mätvärdena. I kombination med en rimlig arbetsbelastning ökar det sannolikheten för att fler psykologer kan följa yrkets etiska principer. säger Anders Wahlberg.

Är du som psykolog rätt värderad på arbetsmarknaden utifrån din kompetens?
I hur hög grad kan du som psykolog arbeta i enlighet med de yrkesetiska principerna för psykologer?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes av Framtidens Karriär – Psykolog mot ett slumpmässigt urval av psykologer i Sverige 20–23 april 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

När patientens börda blir psykologens

Louise Boman, ordförande för Privatpraktiserande Psykologer.
Louise Boman, ordförande för Privatpraktiserande Psykologer.
Patienter påverkar majoriteten av psykologernas mående. Ett sätt att motverka de negativa effekterna är att låta patienternas svårighetsgrad påverka hur stort antal man träffar, enligt Louise Boman, ordförande för Privatpraktiserande Psykologer.

Att psykologers eget mående har en viss koppling till patienternas är i grund och botten bra, enligt Louise Boman.
– Man måste låta sig påverkas och ta in dem innanför huden för att se dem, så ser jag det. Däremot är det viktigt att man har hjälp så att det inte går på djupet.

Paus mellan patienterna
Handledning menar Louise Boman är en viktig del i arbetet med att hitta en balans i relation till patienterna.
– Att ha en senior kollega och någon som kan sätta stopp är nyckeln. Det är som med all stresshantering, det handlar om att få andrum och möjlighet att återhämta sig, till exempel genom att få en paus mellan patienterna och ladda om känslomässigt.
Louise Boman tycker att antalet patienter som man tar emot inte ska vara en fast siffra, utan variera beroende på vilken typ av patienter man har.
– Psykologer som arbetar med exempelvis döende och obotligt sjuka cancerpatienter måste vara försiktiga, för den här typen av patienter kommer man väldigt nära och det går inte att värja sig. Så måste det få vara, men det är då viktigt att man inte har för många patienter av den typen.

Opersonligt med ny teknik
Pressen att ta emot fler patienter kan enligt Louise Boman få konsekvenser för i hur hög grad psykologer påverkas av patienter i sitt eget mående.
– Begränsade ekonomiska förutsättningar i kombination med ökat patienttryck påverkar negativt. Man kan orka ett tag men en del brakar ihop eller väljer att sluta när det blir för mycket.
Att majoriteten uppger att deras mående påverkas av patienterna tycker Louise Boman är rimligt, men hon förvånas över den andel som uppgett att de inte påverkas alls.
– Det tycker jag är konstigt. Jag tänker att det har att göra med ny teknik, man kan idag gå hela behandlingar via nätet och inte träffa någon. Det är opersonligt och sker på ett mer automatiskt sätt, man möter inte människan som en människa.

I hur hög grad påverkar dina patienter/klienter ditt eget mående?

Ökad mängd patienter kräver uppföljning

Trycket på psykologer ökar – vilket samtidigt innebär att fler patienter får hjälp.
Sveriges kliniska psykologers förening tycker att det är viktigt att verksamheterna följer upp hur det går för patienterna, snarare än att mängden patienter ska användas som en kvalitetsindikator.

Erik Andersson, ordförande Sveriges kliniska psykologers förening.
Erik Andersson, ordförande Sveriges kliniska psykologers förening.
En majoritet av psykologerna anser att trycket på att hinna med fler patienter har ökat.
– Det är inte konstigt att patienttrycket har ökat eftersom fler patienter får behandling. När jag började jobba inom Stockholms läns landsting 2004 träffade psykologer i min sektor i genomsnitt två patienter om dagen, och den siffran har gissningsvis ökat. Det kan vara något positivt eftersom fler människor får tillgång till psykologisk behandling, säger Erik Andersson, ordförande för Sveriges kliniska psykologers förening.

Kringarbetet belastar
De negativa effekterna handlar om såväl arbetsmiljö som patientsäkerhet.
– Det största hotet är att man börjar tumma på kvaliteten för att beta av stora mängder patienter, säger Erik Andersson.
Hur många patienter som är för många är enligt honom omöjligt att svara på.
– I många fall är det inte patientbesöket i sig som är belastande, utan allt kringarbete. Olika typer av problematik kräver olika mängd kringarbete. En patient med schizofreni kräver ofta andra typer av insatser än en patient med paniksyndrom.

Ledningsansvarig psykolog
En viktig uppgift för alla mottagningar är därför att tydligt definiera psykologens uppdrag.
– Ofta är det lösa tyglar vilket innebär att den enskilda psykologen inte vet var uppdraget börjar och var det slutar. Jag tror inte att vi per automatik löser stressrelaterade problem hos psykologer genom att minska mängden patienter. Det vi istället efterfrågar är en tydligare struktur med en ledningsansvarig psykolog på varje mottagning.
Sveriges kliniska psykologers förening ser en fara i att mängden patienter ibland ses som en kvalitetsindikator, snarare än hur hjälpta patienterna faktiskt blivit av psykologkontakten.
– Vi tycker att alla mottagningar behöver följa upp sina patienter, det är enda sättet att se om behandlingen gett något. Systemet kan göra att man träffar massor av patienter utan att det kanske ger något, och eftersom det inte finns kvalitetsindikatorer så kan man fortsätta med det. Det kan bli väldigt skevt, säger Erik Andersson.

Om du arbetar kliniskt, har trycket på att hinna med fler patienter ökat?