Etikettarkiv: PTP

En plats att växa för psykologer

Petra Tånnander, psykolog på Kullbergska sjukhusets psykiatriska mottagning. Foto: Andreas Sander
Petra Tånnander, psykolog på Kullbergska sjukhusets psykiatriska mottagning. Foto: Andreas Sander

Petra Tånnander gjorde sin PTP på Kullbergska sjukhusets psykiatriska mottagning i Katrineholm. Sedan dess har det gått tolv år.
– Här finns bra kollegor, öppet arbetsklimat och en bred verksamhet som gör att man kan växa i sin yrkesroll, både som ny och mer erfaren psykolog.

Kullbergska sjukhusets psykiatriska mottagning ligger bara en liten bit från tågstationen. Pendlingsmöjligheterna var en av anledningarna till att Petra, som då bodde och studerade i Stockholm, sökte sig hit för att göra sin PTP. Att hon blev kvar har dock också många andra orsaker.
– Ibland funderar jag på om jag kanske skulle pröva att arbeta någon annanstans, men har svårt att se att jag skulle få det lika bra som här. Jag trivs med att ha eget ansvar för planering och upplägg av arbetet vilket ger möjlighet till att i hög grad styra mina arbetstider.
Petra arbetar på en allmänpsykiatrisk mottagning som omfattar all form av psykiatri vilket innebär psykologisk behandling, psykoterapi, diagnostiska bedömningar och utredningar.
– Arbetet sker i team som har ansvar för olika vårdprocesser. Jag leder utredningsteamet där vi utreder allt från utvecklingsrelaterade funktionshinder till personlighetssyndrom, psykossjukdomar och bipolaritet.

Utvecklande miljö
Den breda verksamheten har lagt grunden för en dynamisk och utvecklande arbetsmiljö.
– Att börja brett är en bra start på en psykologkarriär. Men oavsett framtida inriktning ger vår verksamhet en utmärkt plattform.
Själv läser hon vid sidan av arbetet till specialist. En utbildning som bekostas av Region Sörmland.
– Här finns goda möjligheter till vidareutbildning för den som vill satsa. Jag har under de gångna åren riktat in mig lite mer mot utredning men valt den bredare specialistutbildningen, klinisk vuxenpsykologi, eftersom jag inte vill släppa det andra och trivs med variationen i arbetet.
Efter tolv år på mottagningen i Katrineholm känner sig Petra trygg i att varmt kunna rekommendera både juniora och mer erfarna psykologer att söka sig hit.
– Verksamheten ger en bra start i yrket samtidigt som bredden och variationen även gynnar mer seniora psykologer i form av stora utvecklingsmöjligheter. Man kan alltid lära sig mer och det finns även möjlighet att till viss del nischa sig. Jag stormtrivs med både verksamhet och kollegor och har sikte på att axla en specialisttjänst efter avslutad utbildning.

Jobba som psykolog i Sörmland. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Region Sörmland

Region Sörmland arbetar aktivt för att skapa en patientanpassad, evidensbaserad vård på jämlika villkor. Det finns tre sjukhus: Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Kullbergska sjukhuset i Katrineholm och Nyköpings lasarett. I Sörmland finns också regionsjukhuset Karsudden, som bedriver rättspsykiatrisk vård. Psykiatrin i Sörmland arbetar evidensbaserat utifrån de nationella riktlinjerna med stort fokus på mobila team och snabba insatser.

www.regionsormland.se

Ambitiöst PTP-program i Sörmland

Nina Stühmeyer är studierektor för PTP-programmet. Hon tycker att det är fantastiskt att se PTP-psykologernas utveckling.
Nina Stühmeyer är studierektor för PTP-programmet. Hon tycker att det är fantastiskt att se PTP-psykologernas utveckling.

Den intensiva satsningen på PTPpsykologerna i Region Sörmland får högt betyg av deltagarna. Flera olika insatser pågår för att höja kvaliteten och behålla erfarna handledare.

Utbildningen får högt betyg
Nina Stühmeyer är studierektor för PTP-programmet. Hon berättar om den positiva responsen från deltagarna: – Samtliga utbildningsinsatser utvärderas och får genomgående goda betyg. Två heldagar i månaden träffas PTP-psykologerna för att delta i föreläsningar, fallseminarier och gemensamma studiebesök. Vi erbjuder även en utredningsutbildning som ger en god grundkompetens. Den har fått mycket fina utvärderingar vilket vi är väldigt stolta över.
Handledarna spelar en avgörande roll för PTP-programmet. Nina Stühmeyer berättar att det givetvis är nödvändigt att rekrytera handledare men att det är minst lika viktigt att hålla motivationen vid liv hos dem som har varit handledare ett tag. Utökat stöd till handledarna kommer att fortsätta för att bibehålla en hög och jämn kvalitet på PTP-platserna, bland annat genom halvdagsträffar och erbjudande om feedbacksamtal.

Härligt att se utvecklingen
Tillgänglighet är ett nyckelord för Nina Stühmeyer. Hon deltar på de flesta utbildningarna och träffarna för PTP-psykologer och handledare för att fånga upp frågor, funderingar och synpunkter från deltagarna.
– Det är fantastiskt att se utvecklingen hos PTP-psykologerna. Efter några månader blir de mer trygga i sin roll. Kollegor börjar fråga efter deras åsikter. Jag älskar att se hur de växer i sin yrkesroll, berättar Nina Stühmeyer.

Nätverk och karriärutveckling
I Region Sörmland pågår en stor satsning på psykologer även efter avslutad PTP. En karriärutvecklingsmodell för psykologer kommer att lanseras. Det innebär att det finns en tydlig plan oavsett om du vill bli specialist, få chefsuppdrag, forska på deltid eller utvecklas på andra sätt. Dessutom rekryteras nu en STP-studierektor som ska samordna och utveckla specialistutbildningen och specialisttjänster samt arrangera nätverksträffar för nylegitimerade psykologer i regionen.

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Region Sörmland
Aktuellt i Region Sörmland om PTP:
• God bredd i arbetsuppgifter
• Två utbildningsdagar i månaden
• Utökat stöd till handledare
• Alla får en skriftlig plan för tjänstgöringen
• 6 av 10 PTP-psykologer stannar i Region Sörmland efter PTP*
• 8 av 8 rekommenderar en vän att genomföra sin PTP i Region Sörmland*
*Kvalitetsrapport 2018

www.regionsormland.se

Ett meningsfullt arbete – varje dag!

Annika Lundmark, verksamhetschef och studierektor hos Region Kalmar län.
Annika Lundmark, verksamhetschef och studierektor hos Region Kalmar län.
Kalmar är en region där psykiatrin vågar tänka nytt, där stort fokus ligger på utveckling och förbättring och där medarbetarna har möjlighet att verkligen göra skillnad, både för sina patienter och för utvecklingen av det psykiatriska arbetet.

Som psykolog i Region Kalmar län har du alltid stor gemenskap att finna i kollegor, både inom den egna förvaltningen och över förvaltningsgränser. Här anordnas psykologdagar tillsammans, och psykologerna deltar i team och interprofessionella sammanhang.
– Vårt arbete känns verkligen meningsfullt och för mig är det fortfarande lika roligt att gå till jobbet varje dag efter snart 20 år i landstinget! Jag upplever att regionen jobbar för att vi ska bli mer delaktiga med vår kompetens i olika sammanhang; Att vi ses som en värdefull och eftertraktad resurs. Psykologer hos oss kan arbeta i ledande roller men majoriteten arbetar förstås med mer ”traditionellt” psykologarbete i team med andra yrkesgrupper, med konsultationer, handledande inslag, utredningar, psykologisk bedömning och behandling. Att se potential för att kunna nischa sig inom regionen utifrån kompetens och intresse tror jag lockar nya psykologer och får oss som jobbar redan att trivas och stanna kvar, säger Annika Lundmark, verksamhetschef och studierektor.

Vi söker psykologer! Läs mer och ansök här!

Psykisk hälsa – ett fokusområde
Psykisk hälsa är ett fokusområde och psykologerna är en viktig kugge i det arbetet. Kalmar har en framåtanda i länet med nya verksamheter under utformning. Ett par exempel är Barn- och ungdomshälsan, som bildades för några år sedan, och det nya vårdvalet för Psykisk hälsa som kom till i år (2018). Psykologernas röster hörs och det är roligt och stimulerande att arbeta tillsammans med andra yrkesgrupper.
– Vårt PTP-program visar även det framfötterna och har en struktur som vi slipat på genom åren. Den har ett kärn­innehåll men medger också inslag som önskas från de PTP-psykologer som deltar. I ett mindre landsting blir sammanhållningen ofta god och många som går i vårt PTP-program fortsätter att träffas när det fått sin legitimation. De berättar att de hittat kollegor som blir vänner och de följs åt vidare i karriären. Vi arbetar också just nu för att bredda och öppna för mer samarbete med andra professioner, berättar Annika.

Stor variation och självständighet
Ellen Lindén och Ing-Marie Sandsved, båda legitimerade psykologer och psykoterapeuter på BUP respektive habiliteringen, är två av de medarbetare som bidrar till att driva Region Kalmar läns utveckling framåt. De är överens om att en av arbetets bästa aspekter är den stora variationen och möjligheten att arbeta självständigt.
– Inom BUP blir man skicklig på att både bedöma, utreda och psykoterapeutiskt behandla barn och ungdomar. Det utvecklingspsykologiska perspektivet är centralt för förståelsen av barnet och ungdomen. För att besvara den differentialdiagnostiska frågan är det alltid av vikt att ställa det man har framför sig mot var barnet befinner sig mognadsmässigt. Det gör oss som psykologer fundamentala i det kliniska arbetet och hjälper oss att bibehålla en stor yrkesmässig bredd, inte minst eftersom vi även arbetar nära andra professioner, säger Ellen, som även är utbildad specialistpsykolog, om sitt arbete inom BUP.
Ing-Marie, som även är specialist inom klinisk psykologi, understryker att psykologen såväl inom BUP som inom habiliteringen får en central roll i teamen utifrån sin kunskap inom dia­gnostik, utredning och psykoterapi samt utvärdering och metodutveckling. Habilitering är en spännande och utmanande specialisering som tillåter psykologen att följa sina patienter genom livets olika faser: från det att remissen kommer, till utredningens gång, fram till diagnos och därefter i olika behandlings- och handledningsinsatser.
– Tack vare det tvärprofessionella förhållningssätt som är nödvändigt inom habiliteringen, har vi ett oumbärligt helhetsperspektiv på patienterna. Jag har haft förmånen att ha chefer som varit måna om psykologernas kompetensutveckling, och har därför kunnat fortbilda mig under hela min karriär. Dessa kunskaper har också kommit till användning i till exempel projekt om patientsäkerhetsarbetet eller i arbetet inom remissteamet.

Vi söker psykologer! Läs mer och ansök här!

Mycket lyhörd stämning
PTP-psykologen Philippe Wallner tog sin examen från Karolinska Institutet så sent som i våras. I augusti började han som psykologassistent tills han fick sitt examensbevis och idag arbetar han som PTP-psykolog på Nybro Hälsocentral.
– Jag har fått en toppenbra introduktion och blev nästan överraskad över hur väl mottagen jag har blev. Det är stor frihet under ansvar och en oerhört lyhörd stämning från ledningshåll, där förbättringsinitiativ och idéer uppmuntras. Jag har bara varit här några månader, men det står klart att Region Kalmar län är en arbetsgivare där man kan göra skillnad och som man kan växa med – det syns i synnerhet på att många psykologer väljer att stanna kvar och arbeta. Det bidrar mycket till arbetsmiljön och det känns verkligen som att man är en del av hela teamet, avslutar han.

Ellen Lindén, psykolog och psykoterapeut på BUP och Philippe Wallner, PTP-psykolog på Nybro Hälsocentral. Foto: Fototjänster i Kalmar
Ellen Lindén, psykolog och psykoterapeut på BUP och Philippe Wallner, PTP-psykolog på Nybro Hälsocentral. Foto: Fototjänster i Kalmar

Region Kalmar län
Vid årsskiftet gick vi samman med regionförbundet och bildade Region Kalmar län. Att arbeta med psykisk hälsa blir än viktigare i den nya regionen och i denna spännande fas kommer det att öppna sig många möjligheter för psykologer att vara med och utveckla verksamhet.

Region Kalmar län
Tel: 0480-840 00
E-post: region@regionkalmar.se
www.regionkalmar.se/jobba-hos-oss

Samma yrke – olika karriärvägar

Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Annalena Pejok och Nils Berginström blev färdiga psykologer på 2000-talet. Idag arbetar Annalena inom primärvården medan Nils återfinns inom neurorehabilitering. Gemensamt har de ett starkt intresse för ämnet och möjligheten att göra skillnad för människor, var och en på sitt håll.

Nils Berginström tog sin psykologexamen 2009 och gjorde sin PTP-tjänst på Neurorehab NUS i Umeå.
– Under det året fick jag verkligen upp ögonen för arbetet med traumatiska hjärnskador hos barn och unga. Efter avslutad PTP fick jag ett erbjudande om att bli tillsvidareanställd vilket jag tackade ja till, ett val jag inte har ångrat.
Det som Nils lyfter fram som en av de stora behållningarna med att vara psykolog inom detta fält är att det verkligen går att göra skillnad.
– Med hjälp av neuropsykologiska bedömningsinstrument kan vi fånga subtila förändringar i neuropsykologiskt fungerande hos dessa patienter som inte går att upptäcka på andra sätt. Våra tester måste till för att fånga dessa bitar, se var bristerna finns och vad vi kan göra åt dem ur ett rehab-perspektiv.
Nils har även slagit in på forskningsspåret. Sedan 2014 delar han sin tid mellan arbetet på kliniken och en doktorandtjänst.
– Det är en perfekt kombination där jag får ut väldigt mycket från klinik till forskning, men även från forskning till klinik. Projektet är inriktat på mental trötthet, i dagsläget har vi tre studier klara och den fjärde på gång. Om allt går enligt plan kommer jag att disputera i början av nästan år.
Nils har även ett sidouppdrag som samordnare för PTP-psykologer.
– Jag anordnar ett program med gemensamma tematräffar för PTP-psykologerna samt fungerar som kontaktperson och bollplank. Det är ett roligt uppdrag som jag verkligen brinner för.

Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Primärvård
Annalena har valt en lite annan karriärväg.
– Jag tog min examen 2002 och arbetade sedan inom psykiatri, elevhälsa och företagshälsovård men har sedan nio år arbetat i primärvården, på Byske hälsocentral. Det är väldigt meningsfullt och givande. Man får möjlighet att komma in tidigt i processer och göra skillnad, och genom teamsamarbete kan man förbättra människors hela mående, både det psykiska och somatiska.
En annan fördel, menar Annalena, är att det är en låg tröskel in för befolkningen.
– Man ska kunna träffa en psykolog lika lätt som en läkare eller annan vårdprofession som man kan behöva.
Som psykolog inom primärvården finns det olika karriärvägar. Många väljer att gå specialistutbildning. Annalena har valt en annan inriktning.
– Jag har ett utvecklingsuppdrag där jag jobbar organisatoriskt både med att samordna psykologer samt driva frågor om psykologisk kompetens inom primärvården. Jag är också psykologiskt sakkunnig i diskussioner med barnpsykiatrin, stresskliniken och vuxenpsykiatrin.
En viktig anledning till att hon trivs så bra i verksamheten är närheten till patienters vardag.
– Det är jättekul att vara primärvårdspsykolog. Jag är känd på bygden, så blir det om man jobbar på ett litet ställe. Det skapar en stor trygghet bland patienterna, den responsen får jag nästan varje vecka. Det är viktigt för många att jag finns här och att de kan höra av sig vid behov. Det känns väldigt meningsfullt att finnas med i människors liv på det sättet.

Handledare
Vid sidan av sina andra uppdrag är Anna­lena också handledare för PTP-psykologer.
– Om vi ska jobba med att stärka vården måste vi också erbjuda en god väg in i psykologyrket. Primärvården är också ett bra ställe att göra sin PTP på eftersom man får en allsidig klinisk träning. Sedan ska man ju även jobba organisatoriskt under sin PTP och det finns det alla möjligheter till. Som kliniskt verksam psykolog är detta verkligen en bra plats att vara på.
Även Nils kan varmt rekommendera sitt yrkesval till andra psykologer.
– För att bygga kompetens och utvecklas måste man möta många människor med varierande besvär, det får man göra om jobbar på våra kliniker. Vi kan använda hela vårt register som psykologer och tillsammans med de andra i teamet göra ganska mycket för våra patienter.

Västerbottens läns landsting
Som psykolog arbetar du för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland befolkningen i Västerbotten. Hos oss återfinns psykologer inom en rad olika områden, till exempel psykiatri, primärvård, rehabilitering, barnsjukvård, geriatrik och habilitering.

Västerbottens läns landsting
901 89 Umeå
Tel: 090-785 00 00
www.vll.se

Psykologers ställning stärks i Landstinget Sörmland

Patrik Fridlund, leg. psykolog i primärvården och Nina Stühmeyer, studierektor för PTP-programmet. Foto: Johan Klinthammar
Patrik Fridlund, leg. psykolog i primärvården och Nina Stühmeyer, studierektor för PTP-programmet. Foto: Johan Klinthammar
En intensiv satsning för att stärka psykologernas roll pågår i Landstinget Sörmland. Förutom aktiviteter inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin, finns ett ambitiöst och uppskattat PTP-program. Fler psykologer behövs för att möta behoven.

För två år sedan startade Landstinget Sörmland ett ambitiöst PTP-program som får ett mycket gott betyg av deltagarna.
– Våra PTP-psykologer anser att de får en god bredd av arbetsuppgifter och att handledning är både frekvent och engagerad. Hela sex av tio stannar i landstinget efter avslutad PTP, vilket visar att Landstinget Sörmland är en uppskattad arbetsgivare, säger Nina Stühmeyer som är studierektor för PTP-programmet.
– Vi har ett starkt fokus på utbildning och utveckling. Två heldagar i månaden träffas vi och deltar i föreläsningar, diskussioner, fallseminarier och gemensamma studiebesök. Ett betydelsefullt informellt nätverk bildas eftersom våra PTP-psykologer träffas så ofta, berättar Nina Stühmeyer.

Engagemang och kvalitet viktiga
Engagemanget är avgörande för programmet enligt Nina Stühmeyer. Hon deltar i alla utbildningstillfällen för att fånga upp synpunkter och frågor från PTP-psykologerna.
Landstinget Sörmland arbetar aktivt för att kvaliteten på PTP ska bli så jämn som möjligt oavsett var i landstinget du arbetar. För att uppnå detta har man bland annat centralfinansierade tjänster. PTP-programmet säkerställer att krav uppfylls och betalar lönen, men det är verksamheten som anställer PTP-psykologen.
– För att kunna erbjuda en hög kvalitet på PTP behöver vi hitta och behålla handledare. Vi erbjuder dem utbildning, handledarträffar och stöd i olika former. Handledarna är otroligt engagerade och gör ett fantastiskt jobb, säger Nina Stühmeyer.

Förändringar i primärvården
Inom primärvården genomförs en intensiv personal- och utbildningssatsning som stärker psykologers möjlighet att arbeta professionellt och effektivt. Som en del av arbetet med att öka kompetensnivån bland de psykosociala resurserna, rekryterar man fler psykologer.
– Under de tre senaste åren har vi ökat antalet legitimerade psykologer från 5 till 24 samt även anställt 7 stycken legitimerade psykoterapeuter. Personalsatsningen som gjorts av landstinget behövs verkligen för att möta det samhällsbehov som finns idag, berättar Patrik Fridlund som kombinerar arbetet som legitimerad psykolog på en vårdcentral med en deltidstjänst på primärvårdens utvecklingsenhet.
– Landstinget arbetar även med implementering av stegvis vård. Patienter ska kunna få jämlik vård på alla vårdcentraler i Sörmland. Med den utökade personalstyrkan kan vi erbjuda förbättrad tillgänglighet, snabba bedömningar vid ett första besök och därefter behandling eller stödinsats. Patienten ska vid behov få möjligheten att träffa en psykolog mycket snabbare, ibland redan vid det första besöket på vårdcentralen. Gruppbehandlingar av patienter med ångestproblem och lindrig depression gör också att fler kan få behandling snabbare. En nyhet som förhoppningsvis kommer att genomföras under 2018 är att även kunna erbjuda KTB-behandling på internet, säger Patrik Fridlund.

Cecilia Peimer, leg. psykolog och enhetschef BUP. Foto: Pierre Pocs
Cecilia Peimer, leg. psykolog och enhetschef BUP. Foto: Pierre Pocs
Stort engagemang inom BUP
Barn- och ungdomspsykiatrin är ytterligare ett område inom Landstinget Sörmland där psykologer erbjuds en spännande roll.
– Att jobba inom barn- och ungdomspsykiatrin är väldigt brett och stimulerande. Vi får träffa alla möjliga människor i olika åldrar: barn, ungdomar, föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar. Vi samverkar med skola, socialtjänsten, kommunen, Barnahus och många andra vårdgrannar. Arbetet är väldigt omväxlande och ingen dag är den andra lik, berättar Cecilia Peimer, legitimerad psykolog och enhetschef för BUP på Mälarsjukhuset.
– Engagemanget på barn- och ungdomspsykiatrin i Sörmland är verkligen enormt. Psykologerna har en stark gemenskap och jobbar för att behålla kvaliteten samtidigt som vi håller köerna så korta som möjligt. Viljan är stor att utvecklas – både som grupp och individ, fortsätter Cecilia Peimer.
– Som psykolog i Landstinget Sörmland har du stora möjligheter att utvecklas. Det dagliga arbetet är väldigt stimulerande och det finns många utbildningar att välja mellan. Du kan delta i utvecklingsarbeten, jobba som teamledare eller chef, ingå i specialistordningen för psykologer eller delta vid de övriga utbildningssatsningar som sker kontinuerligt på kliniken, avslutar Cecilia Peimer.

Landstinget Sörmland
Landstinget Sörmland har inlett en intensiv satsning för att stärka psykologernas roll.
Satsningen på psykologerna består av många olika delar. Några exempel:
• Arbete med karriärutvecklingsmodell för psykologer är påbörjat.
• Ett ambitiöst PTP-program ger psykologer en god start i arbetslivet.
• Inom primärvården ska patienten få träffa en psykolog tidigare och få behandling eller stödinsats.
• BUP erbjuder psykologen en bred och stimulerande arbetsmiljö.
• Psykologer erbjuds många möjligheter till utbildning och utveckling.
www.landstingetsormland.se

Dagarna på jobbet blev en spänningsroman

Helena Kubicek Boye skriver en serie böcker om PTP-psykologen Anna Varga. Foto: Bengt Alm
Helena Kubicek Boye skriver en serie böcker om PTP-psykologen Anna Varga. Foto: Bengt Alm
Helena Kubicek Boye är aktuell med en roman som bygger på när hon som nyutexaminerad psykolog arbetade vid Säter. Var går gränsen mellan friskt och sjukt, och verkligheten och fiktionen?

De senaste åren har psykologen Helena Kubicek Boye skrivit en rad fackböcker, bland annat om sömn. I vintras utkom hennes första roman, ”Innan snön faller”, som bygger på åren då hon jobbade inom öppenvårdspsykiatrin i Säter. I boken får vi möta PTP-psykologen Anna Varga som kommer till Säter och ganska snabbt börjar få hotfulla meddelanden. Att miljön i Säter var som gjord för en spänningsroman insåg Helena Kubicek Boye ganska omgående.
– Jag började skriva redan då, men jag jobbade där när Quick-härvan började uppdagas och det är först nu tio år senare som man kan skriva fiktion om Säter, det var för laddat då.

Förändrad syn på diagnoser
Boken har redan tryckts i sin tredje upplaga och sålt i flera tusen exemplar.
– Det verkar finnas ett jättestort intresse för hur psykologer jobbar, och det mänskliga psyket. Det ligger i tiden.
Helena Kubicek Boye är ständigt på sin vakt för att inte fiktionen ska komma för nära verkligheten, och hennes karaktärer är därför helt fristående och ska inte kunna kopplas till någon klient. Det har varit viktigt för henne att också lyfta historien i boken till ett vidare perspektiv.
– Jag har velat belysa olika fenomen, som till exempel hur vi ser på diagnoser genom tiderna. Vad som klassas som sjukt och frisk varierar, liksom våra förväntningar och vilka beteenden som är tillåtna. Vi har ett ganska hårt och icke-förlåtande samhälle idag, tänk bara på alla barn som får ADHD-diagnoser. Var tid har sina diagnoser och ett tag tyckte vi att vi skulle låsa in alla som ansågs sjuka medan vi idag anser att de ska leva ute i samhället.

Övermedicinering ett problem
Ett tema i Helena Kubicek Boyes nästa bok är medicinering.
– Jag arbetar mycket med sömn och där jobbar jag för att minska användningen av sömntabletter. Vår syn på sjukdom idag är att det ska medicineras bort; det har blivit normaliserat att läkemedel är lösningen instället för att låsa in människor. Det leder till övermedicinering som är ett stort problem idag.
Nästa bok om Anna Varga kommer i januari.

Stor efterfrågan på psykologer på mindre orter

Yannick Kercoff, psykolog och ordförande för Psykologförbundet i Västerbottens läns landsting, Lena Öjehagen, psykolog och studierektor för PTP-programmet i Landstinget Dalarna och Daniel Påhlsson, skolpsykolog i Bollnäs kommun och styrelseledamot i Psifos.
Yannick Kercoff, psykolog och ordförande för Psykologförbundet i Västerbottens läns landsting, Lena Öjehagen, psykolog och studierektor för PTP-programmet i Landstinget Dalarna och Daniel Påhlsson, skolpsykolog i Bollnäs kommun och styrelseledamot i Psifos.
Hela 78 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Trots det har såväl landsting som kommun ofta svårt att attrahera psykologer dit.

– Det är förstås positivt, men överraskande att så många som 78 procent kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Min erfarenhet är att betydligt färre än 78 procent av psykologerna verkligen söker sig till mindre orter, säger Yannick Kercoff, psykolog på barn- och ungdomshabiliteringen på Skellefteå lasarett samt ordförande för Psykologförbundet i Västerbottens läns landsting.

Svårt att tillsätta tjänster
De allra minsta orterna har oftast allra svårast att attrahera psykologer, men Yannick Kercoffs erfarenhet är att även medelstora orter har svårt att tillsätta alla vakanta psykologtjänster. De flesta verksamheter på mindre orter har i dagsläget ett stort behov av psykologer, från elevhälsan till primärvården och BUP.
– Psykologarbetsgivare på mindre orter bör bli bättre på att marknadsföra den livskvalitet många mindre orter kan erbjuda, alltifrån boendemöjligheter till natursköna omgivningar. Landstingen behöver även tänka mer innovativt genom att erbjuda attraktivare och mer flexibla anställningsvillkor, säger Yannick Kercoff.

Bättre på att ställa krav
Han anser att landstingen bör vara mer lyhörda för psykologernas önskemål. Samtidigt bör psykologer bli bättre på att ställa krav på sina arbetsgivare när de förhandlar i samband med att de skriver på sitt anställningskontrakt.
– Många psykologer på mindre orter saknar kollegor. Genom att öka antalet psykologer och etablera regionala nätverk för psykologer kan även de som arbetar på mindre orter få erfarenhetsutbyte. Det är även viktigt att lyfta fram fördelarna, till exempel möjligheten att arbeta brett och få mycket variation i vardagen, säger Yannick Kercoff.

Villkor och karriärvägar
Lena Öjehagen, psykolog och studierektor för PTP-programmet i Landstinget Dalarna, blir förvånad över att det är så många som kan tänka sig att arbeta på mindre ort.
– Vi märker inte det när vi rekryterar psykologer till Landstinget Dalarna. De senaste åren har det blivit allt svårare att fylla våra vakanta tjänster för såväl legitimerade psykologer som för PTP-psykologer, säger hon.
Hon anser att eftersom psykologer är så pass attraktiva för många olika arbetsgivare, måste vi tänka till både vad gäller villkor och karriärvägar för att öka intresset för att jobba på en mindre ort, och dessutom locka med en livsstil med närhet till naturen och lägre bostadspriser.
– För att öka intresset att göra sin PTP-tjänstgöring på mindre ort har vi valt att satsa på att införa fasta kvalitetssäkrade PTP-platser med start för första gången i september 2018. Vår förhoppning är att våra PTP-psykologer ska trivas så pass bra att de vill stanna kvar efter avslutad PTP-tjänstgöring, säger Lena Öjehagen.

Viktig teammedlem
– Som psykolog på en mindre ort är du en viktig teammedlem. Många av våra PTP-psykologer väljer att göra sin tjänstgöring där av just den anledningen. Man upplever sig sedd på ett annat sätt jämfört med i en större stad där man lättare blir en i mängden, säger Lena Öjehagen.
Vad gäller rekryteringsbehovet hos Landstinget Dalarna, anser Lena Öjehagen att det är psykiatrin som har störst rekryteringsbehov, både inom BUP och vuxenpsykiatrin. Men behovet av psykologer i primärvården ökar också.

Psykologisk kunskap i skolan
– Undersökningsresultatet är en positiv överraskning. Psykologer behövs överallt i samhället, såväl i skolan som inom sjukvården och i privata sektorn. När det saknas psykologer på exempelvis BUP så påverkar det även oss som arbetar inom elevhälsan, och vice versa. I skolan upplever jag att det finns en stor efterfrågan på psykologisk kunskap som är svår att mätta. Mindre orter är mer sårbara, men samtidigt kan en enskild psykolog göra stor skillnad där om kompetensen används på rätt sätt, säger Daniel Påhlsson, skolpsykolog i Bollnäs kommun och styrelseledamot i Psifos, Sveriges nationella förening för psykologer i förskola och skola.
Han anser att goda pendlingsmöjligheter som minskar avstånden mellan mindre orter och större städer är en faktor som kan öka mindre orters attraktivitet.
– De främsta fördelarna med att arbeta på en mindre ort är en hög grad av självständighet i arbetet, och gott om variation i arbetsuppgifterna. Samtidigt krävs en balans mellan självständigheten och bra chefsstöd, ett nätverk med andra psykologer och tillgång till handledning och fortbildning. Ytterligare en fördel med att arbeta på en mindre ort är att organisationerna är mindre, vilket ger bra möjligheter att påverka beslut som rör hela organisationen, säger Daniel Påhlsson.

Skulle du som psykolog kunna tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige?