Etikettarkiv: Kunskap

Psykologerna är kunskapstörstiga

Maja Andersson, psykolog med inriktning mot dialektisk beteendeterapi och neuropsykiatrisk utredning och forskare på Karolinska Institutet.
Maja Andersson, psykolog med inriktning mot dialektisk beteendeterapi och neuropsykiatrisk utredning och forskare på Karolinska Institutet.

Totalt 70 procent av psykologerna kan tänka sig att forska inom något psykologiområde på hel- eller deltid. För psykologer som kombinerar klinisk verksamhet med forskning ger det en möjlighet att lyfta blicken och få tid att läsa, skriva och reflektera.

– Undersökningsresultatet vittnar om en kunskapstörst, en vilja att få utvecklas i sin profession eller ett faktiskt behov av att tillföra ny kunskap i sin verksamhet. Vissa kanske också har identifierat en kunskapslucka i sin kliniska vardag och har en konkret frågeställning, säger Maja Andersson, som kombinerar det kliniska arbetet som psykolog med inriktning mot dialektisk beteendeterapi och neuropsykiatrisk utredning med en forskartjänst på Karolinska Institutet. Hon är engagerad i ett forskningsprojekt med fokus på preventiva insatser för att minska psykisk ohälsa bland nyanlända ungdomar.

Stärker det kliniska arbetet
Hon har arbetat inom BUP i Halland, där flera kollegor kombinerade forskning med kliniskt arbete. Maja Andersson började som forskningsassistent, inspirerades av en kollega under PTP-tjänsten att fortsätta att odla intresset för forskning och fick därefter möjlighet att forska på fyrtio procent vid sidan av det kliniska arbetet.
– Forskningen stärker min motivation till det kliniska arbetet och vice versa. Arbetsveckorna blir mer varierade. Att enbart träffa patienter kan vissa veckor vara utmattande, forskningsverksamheten är en kontrast till det och utgör därför ett jättebra komplement, säger Maja Andersson.

Viktigt att psykologer som ägnar sig åt forskning inspirerar andra psykologer

Låg tröskel till forskarvärlden
För att fler psykologer ska kunna kombinera klinisk verksamhet med forskning krävs att arbetsgivare har en uppmuntrande inställning till det, och skapar rätt förutsättningar.
– Det är också viktigt att psykologer som ägnar sig åt forskning inspirerar andra psykologer genom att aktivt berätta om vad de gör och hur det är att kombinera dessa två världar. Steget till forskarvärlden behöver kanske inte vara så stort, säger Maja Andersson.

Kan du tänka dig att forska inom något psykologiområde (på heltid eller deltid)?
I vilken omfattning använder du forskningsbaserad kunskap i ditt arbete som psykolog?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8-14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5-4 procentenheter.

Mer tid för ny kunskap

6 av 10 psykologer anser att de har för lite eller ingen tid till att ta del av nya forskningsrön och implementera ny kunskap.

Hur mycket tid har du på ordinarie arbetstid att ta del av nya forskningsrön och implementera ny kunskap?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Språk och kunskap viktigt för HBTQ-patienter

Kunskap är a och o när det kommer till bra bemötande av HBTQ-personer, menar Maria Kindstedt från Sveriges Psykologers HBTQ-nätverk.
Kunskap är a och o när det kommer till bra bemötande av HBTQ-personer, menar Maria Kindstedt från Sveriges Psykologers HBTQ-nätverk.
Allt fler psykologer möter transpersoner och icke-binära. Vilka kunskaper och perspektiv är det viktigt att uppdatera sig med för att ge dessa patienter ett bra bemötande? Sveriges Psykologers HBTQ-nätverk tycker att fler ska googla.

Maria Kindstedt, förste samordnare i Sveriges Psykologers HBTQ-nätverk, ser att det finns ett ökat behov av kunskap gällande HBTQ-frågor.
– Det händer att vi hör av personer som gått till psykolog att de blivit bemötta på okunnigt eller kränkande sätt utifrån att de är HBTQ-personer, säger hon.
Enligt Maria Kindstedt handlar det ofta om okunskap från psykologens sida.
– Google finns, så ska man träffa klienter inom HBTQ-gruppen finns det mycket man kan ta reda på själv. Något man ska tänka på är att minoritetsstress är en av faktorerna bakom HBTQ-personers psykiska ohälsa. En psykolog som är nyfiken och ställer mycket frågor kan skapa ytterligare stress för stigmatiserade minoritetsgrupper. Man ska inte se klienten som ett tillfälle att självutbilda sig.

Ställa kontrollfråga
En viktig fråga att ställa sig är enligt Maria Kindstedt vad klienten söker för och vill ha hjälp med – är det relevant att klienten är HBTQ-person?
– Att problematisera sexuell läggning och könsidentitet om personen själv inte gör det utan söker för stress på jobbet till exempel, då kanske det inte spelar någon roll att klienten är bisexuell och har polyamorösa relationer. En kontrollfråga att ställa sig är: hur skulle jag bemöta personen om det var en heterosexuell cis-person?

Pronomen spelar roll
Språket spelar en viktig roll i psykologens möte med patienter, och Maria Kindstedt uppmanar psykologer att fråga sina klienter med vilket namn och pronomen de vill bli benämnda, även i journaler.
– Det finns enkla saker man kan göra för att skapa en trygghet, exempelvis att fråga om partner eller partners istället för flickvän eller pojkvän.
Maria Kindstedt tycker att man ska kunna kräva att en psykolog har en grundförståelse för intersektionalitet.
– Är det en HBTQ-person som söker hjälp så lever de under vissa premisser och då kan man läsa på, eller välja att hänvisa vidare till någon som kan mer.
Det går också bra att kontakta nätverket för utbildning och stöd.