Språk och kunskap viktigt för HBTQ-patienter
Maria Kindstedt, förste samordnare i Sveriges Psykologers HBTQ-nätverk, ser att det finns ett ökat behov av kunskap gällande HBTQ-frågor.
– Det händer att vi hör av personer som gått till psykolog att de blivit bemötta på okunnigt eller kränkande sätt utifrån att de är HBTQ-personer, säger hon.
Enligt Maria Kindstedt handlar det ofta om okunskap från psykologens sida.
– Google finns, så ska man träffa klienter inom HBTQ-gruppen finns det mycket man kan ta reda på själv. Något man ska tänka på är att minoritetsstress är en av faktorerna bakom HBTQ-personers psykiska ohälsa. En psykolog som är nyfiken och ställer mycket frågor kan skapa ytterligare stress för stigmatiserade minoritetsgrupper. Man ska inte se klienten som ett tillfälle att självutbilda sig.
Ställa kontrollfråga
En viktig fråga att ställa sig är enligt Maria Kindstedt vad klienten söker för och vill ha hjälp med – är det relevant att klienten är HBTQ-person?
– Att problematisera sexuell läggning och könsidentitet om personen själv inte gör det utan söker för stress på jobbet till exempel, då kanske det inte spelar någon roll att klienten är bisexuell och har polyamorösa relationer. En kontrollfråga att ställa sig är: hur skulle jag bemöta personen om det var en heterosexuell cis-person?
Pronomen spelar roll
Språket spelar en viktig roll i psykologens möte med patienter, och Maria Kindstedt uppmanar psykologer att fråga sina klienter med vilket namn och pronomen de vill bli benämnda, även i journaler.
– Det finns enkla saker man kan göra för att skapa en trygghet, exempelvis att fråga om partner eller partners istället för flickvän eller pojkvän.
Maria Kindstedt tycker att man ska kunna kräva att en psykolog har en grundförståelse för intersektionalitet.
– Är det en HBTQ-person som söker hjälp så lever de under vissa premisser och då kan man läsa på, eller välja att hänvisa vidare till någon som kan mer.
Det går också bra att kontakta nätverket för utbildning och stöd.
