Etikettarkiv: Forskning

Gick på 100 dejter – forskade på sig själv

Forskaren Angela Ahola lärde sig mycket under sitt dejtingäventyr – om dejting och om sig själv. Foto: Sören Vilks
Forskaren Angela Ahola lärde sig mycket under sitt dejtingäventyr – om dejting och om sig själv. Foto: Sören Vilks

En skilsmässa, 100 dejter och hundratals vetenskapliga artiklar.
Angela Ahola, doktor i psykologi, började dejta – och forska på sig själv.

Angela Ahola är doktor i psykologi, föreläsare och författare, aktuell med boken ”100 dejter: Psykologen som kysste 100 grodor för att skapa den perfekta dejting-guiden”. Efter sin skilsmässa började Angela Ahola dejta, och föra noggrann statistik.
– Av de 100 dejterna var åtta riktigt bra, fem var bottennappsdåliga och 87 var helt okej men inte jättebra. Man får gå på många dejter för att komma till guldkornen, säger hon. Hur gick det att vara forskare och privatperson samtidigt?
– Jag gick och träffade personer som jag hade dragning till privat, det var helt och fullt på riktigt. Men jag hade också forskarögat med mig, och kunde testa saker jag lärt mig via forskning, för jag plöjde allt som fanns att hitta.

Tänka utanför boxen
Att blanda forskning med privatlivet är inte okontroversiellt, men enligt Angela Ahola är det ett bra sätt att få ut sin forskning på.
– Det är ju smått galet att vara disputerad och sedan kasta sig in i dejtingdjungeln och skriva om det. Men det har varit roligt att utveckla klassisk, traditionell forskning, ta ett lite annorlunda grepp på det och göra den tillgänglig och relaterbar för alla. Fler forskare borde tänka utanför boxen, för det kommer mycket spännande forskning som tyvärr stannar inom forskarvärlden.
Angela Ahola har identifierat tre ingredienser i dejtingvärlden som överraskat mest: att många har ogenomtänkta profiler, att många redan är i en relation – och att många manliga dejtare tillhör en viss anknytningsmodell.
– Personer med otrygg/undvikande anknytningsmodell är överrepresenterade på dejtingapparna. De hamnar sällan i relationer och ramlar lättare ur dem. Det innebär att det finns många som är ute efter ”netflix and chill” och är nöjda med det. Det är en utmaning för de som verkligen är ute efter en relation, säger hon.

”Jag hade också forskarögat med mig, och kunde testa saker jag lärt mig via forskning.”

Identitetsbyggande
Under sitt dejtingäventyr har Angela Ahola bland annat råkat ut för en catfish (en person som använder en annan persons bilder eller persona) och en man som aldrig kom till dejten eftersom han fick vända på motorvägen på grund av nervositet. Och dejtandet fortsätter.
– Det har även haft en värdefull och djupare inverkan på min egen utveckling. Det som ledde till denna omvälvande inre process var förstås dels separationskrisen som liksom tvingade mig att bygga mig en ny identitet. Utöver detta blev varje person jag dejtade ett steg närmare att förstå vem jag själv är.

Psykologerna är kunskapstörstiga

Maja Andersson, psykolog med inriktning mot dialektisk beteendeterapi och neuropsykiatrisk utredning och forskare på Karolinska Institutet.
Maja Andersson, psykolog med inriktning mot dialektisk beteendeterapi och neuropsykiatrisk utredning och forskare på Karolinska Institutet.

Totalt 70 procent av psykologerna kan tänka sig att forska inom något psykologiområde på hel- eller deltid. För psykologer som kombinerar klinisk verksamhet med forskning ger det en möjlighet att lyfta blicken och få tid att läsa, skriva och reflektera.

– Undersökningsresultatet vittnar om en kunskapstörst, en vilja att få utvecklas i sin profession eller ett faktiskt behov av att tillföra ny kunskap i sin verksamhet. Vissa kanske också har identifierat en kunskapslucka i sin kliniska vardag och har en konkret frågeställning, säger Maja Andersson, som kombinerar det kliniska arbetet som psykolog med inriktning mot dialektisk beteendeterapi och neuropsykiatrisk utredning med en forskartjänst på Karolinska Institutet. Hon är engagerad i ett forskningsprojekt med fokus på preventiva insatser för att minska psykisk ohälsa bland nyanlända ungdomar.

Stärker det kliniska arbetet
Hon har arbetat inom BUP i Halland, där flera kollegor kombinerade forskning med kliniskt arbete. Maja Andersson började som forskningsassistent, inspirerades av en kollega under PTP-tjänsten att fortsätta att odla intresset för forskning och fick därefter möjlighet att forska på fyrtio procent vid sidan av det kliniska arbetet.
– Forskningen stärker min motivation till det kliniska arbetet och vice versa. Arbetsveckorna blir mer varierade. Att enbart träffa patienter kan vissa veckor vara utmattande, forskningsverksamheten är en kontrast till det och utgör därför ett jättebra komplement, säger Maja Andersson.

Viktigt att psykologer som ägnar sig åt forskning inspirerar andra psykologer

Låg tröskel till forskarvärlden
För att fler psykologer ska kunna kombinera klinisk verksamhet med forskning krävs att arbetsgivare har en uppmuntrande inställning till det, och skapar rätt förutsättningar.
– Det är också viktigt att psykologer som ägnar sig åt forskning inspirerar andra psykologer genom att aktivt berätta om vad de gör och hur det är att kombinera dessa två världar. Steget till forskarvärlden behöver kanske inte vara så stort, säger Maja Andersson.

Kan du tänka dig att forska inom något psykologiområde (på heltid eller deltid)?
I vilken omfattning använder du forskningsbaserad kunskap i ditt arbete som psykolog?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8-14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5-4 procentenheter.

Mer tid för ny kunskap

6 av 10 psykologer anser att de har för lite eller ingen tid till att ta del av nya forskningsrön och implementera ny kunskap.

Hur mycket tid har du på ordinarie arbetstid att ta del av nya forskningsrön och implementera ny kunskap?

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Forskningssvep: klänningar, AI och transportkänslor

Bodil Karlsson, Göteborgs universitet, forskar om perception (Foto: Göran Olofsson) och klänningen som blev viral 2015 och blev startskottet för Bodil Karlssons forskning.
Bodil Karlsson, Göteborgs universitet, forskar om perception (Foto: Göran Olofsson) och klänningen som blev viral 2015 och blev startskottet för Bodil Karlssons forskning.
Psykologisk forskning pågår som vanligt för fullt över hela landet. Här är tre heta studier att hålla koll på.

Bodil Karlsson, doktorand vid Göteborgs universitets psykologiska institution, tar i sin forskning avstamp i den bild på en klänning som blev viral 2015. Under hashtaggen #dressgate fördes heta diskussioner om huruvida klänningen var i svart och blått eller vitt och guld.
– Min avhandling handlar om hur människor bedömer om en fråga har ett rätt svar eller inte. Samtidigt dök den här bilden upp och startade en debatt på temat på ett enkelt sätt, säger Bodil Karlsson om forskningsidén.
Hon lät 190 personer svara på en webbenkät med frågor om vilken färg de ser på klänningen samt vad det rätta svaret är. Studien visade på en diskrepans mellan svaren, alltså att personer inte litade på vad de såg.
– Man har ju sett att människor kan ha minnesupplevelser av saker som inte alls har hänt, och tydligen kan man också se saker i realtid som man inte tror är sanna. Man tror kanske mer på att det någon annan säger är sant snarare än det man själv upplever.
Studien visade också att optimister i högre utsträckning än andra inte trodde att det fanns ett rätt svar.
– Vi har hittat det här sambandet i tre olika studier i Sverige och tror att det kanske är något kulturellt. Vi har försökt göra samma sak i Japan och då hittade vi ingenting. Eventuellt kan det i Sverige vara mer politiskt korrekt att säga att det inte finns ett rätt svar, säger Bodil Karlsson.
Just nu söker hon forskningsanslag för att fortsätta titta på vad som händer i hjärnan och mäta deltagarnas färgseende.

Margareta Friman, Karlstads universitet, forskar om transporter. Foto: Maria Obed
Margareta Friman, Karlstads universitet, forskar om transporter. Foto: Maria Obed
Vardagsresandets känslor
Vid Karlstads universitet arbetar psykologiprofessorn Margareta Friman med ett långvarigt forskningsprogram som handlar om transporter, och har nyligen tillsammans forskare i psykologi och transportgeografi publicerat studien ”How does travel affect emotional well-being and life satisfaction?”. Forskarna har utvecklat en app som deltagarna i studien kunde göra rapporter i under sina resor: till exempel om bussen var sen eller de inte fick någon sittplats, om de kände sig uttråkade eller glada. Också kvalitativa intervjuer genomfördes.
– Vi har inte bara velat titta på den kognitiva aspekten, hur människor värderar sitt resande och tänker kring restid och komfort. Vi har kunnat visa att vardagsresande och pendling har betydelse för hur människor mår i stort och det kan vara viktigt att känna till för exempelvis arbetsgivare.
Enligt Margareta Friman förvånar det många att vardagsresor kan ha en känslomässig betydelse.
– Som politiker eller trafikplanerare har man inte tänkt på de aspekterna, utan man är väldigt fokuserad på infrastruktur och de hårda bitarna. Men man bör alltså få med hur människor upplever sitt vardagsresande, särskilt i dessa dagar när vi vill att människor ska resa mer hållbart. Det är viktigt att utveckla alternativ som inte ses som en bestraffning som sänker livskvaliteten.
Margareta Friman ser en trend där trafik- och stadsplanerare i större utsträckning börjat ta till sig de psykologiska effekterna av hur man rör sig i staden. Hennes forskningsgrupp har flera nya studier på gång som bland annat handlar om kollaborativ kollektivtrafik, samåkning och beteendepåverkansåtgärder för ett mer hållbart resande.

Sverker Sikström, Lunds universitet, forskar om ord och AI. Foto: Lunds universitet
Sverker Sikström, Lunds universitet, forskar om ord och AI. Foto: Lunds universitet
Ord istället för siffror
Sverker Sikström, psykologiprofessor vid Lunds universitet, har tillsammans med sin forskargrupp i vår vunnit Sparbanken Skånes pris för framtidens innovationer för sin forskning där ord och AI ska förbättra diagnostiseringen av psykisk ohälsa.
– Vi jobbar med att komplettera skattningsskalor med ord. Patienter som kommer till en psykiatrisk klinik fyller inte bara i siffror utan får också med ord beskriva hur de mår. Sedan använder vi artificiell intelligens, AI, för att tolka orden till en diagnos, säger Sverker Sikström.
Forskningen bakom metoden presenteras i studien ”Semantic Measures: Using Natural Language Processing to Measure, Differentiate and Describe Psychological Constructs” som är under tryck i Psychological Methods.
– Jag tror att om 5-10 år kommer den här metoden att vara något som är vedertaget och använt, säger Sverker Sikström.
Forskargruppen har gått ut med information om sin metod till en rad kliniker som svarat med intresse. De har också fått anslag till att fortsätta sin forskning.

Samma yrke – olika karriärvägar

Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Annalena Pejok och Nils Berginström blev färdiga psykologer på 2000-talet. Idag arbetar Annalena inom primärvården medan Nils återfinns inom neurorehabilitering. Gemensamt har de ett starkt intresse för ämnet och möjligheten att göra skillnad för människor, var och en på sitt håll.

Nils Berginström tog sin psykologexamen 2009 och gjorde sin PTP-tjänst på Neurorehab NUS i Umeå.
– Under det året fick jag verkligen upp ögonen för arbetet med traumatiska hjärnskador hos barn och unga. Efter avslutad PTP fick jag ett erbjudande om att bli tillsvidareanställd vilket jag tackade ja till, ett val jag inte har ångrat.
Det som Nils lyfter fram som en av de stora behållningarna med att vara psykolog inom detta fält är att det verkligen går att göra skillnad.
– Med hjälp av neuropsykologiska bedömningsinstrument kan vi fånga subtila förändringar i neuropsykologiskt fungerande hos dessa patienter som inte går att upptäcka på andra sätt. Våra tester måste till för att fånga dessa bitar, se var bristerna finns och vad vi kan göra åt dem ur ett rehab-perspektiv.
Nils har även slagit in på forskningsspåret. Sedan 2014 delar han sin tid mellan arbetet på kliniken och en doktorandtjänst.
– Det är en perfekt kombination där jag får ut väldigt mycket från klinik till forskning, men även från forskning till klinik. Projektet är inriktat på mental trötthet, i dagsläget har vi tre studier klara och den fjärde på gång. Om allt går enligt plan kommer jag att disputera i början av nästan år.
Nils har även ett sidouppdrag som samordnare för PTP-psykologer.
– Jag anordnar ett program med gemensamma tematräffar för PTP-psykologerna samt fungerar som kontaktperson och bollplank. Det är ett roligt uppdrag som jag verkligen brinner för.

Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Primärvård
Annalena har valt en lite annan karriärväg.
– Jag tog min examen 2002 och arbetade sedan inom psykiatri, elevhälsa och företagshälsovård men har sedan nio år arbetat i primärvården, på Byske hälsocentral. Det är väldigt meningsfullt och givande. Man får möjlighet att komma in tidigt i processer och göra skillnad, och genom teamsamarbete kan man förbättra människors hela mående, både det psykiska och somatiska.
En annan fördel, menar Annalena, är att det är en låg tröskel in för befolkningen.
– Man ska kunna träffa en psykolog lika lätt som en läkare eller annan vårdprofession som man kan behöva.
Som psykolog inom primärvården finns det olika karriärvägar. Många väljer att gå specialistutbildning. Annalena har valt en annan inriktning.
– Jag har ett utvecklingsuppdrag där jag jobbar organisatoriskt både med att samordna psykologer samt driva frågor om psykologisk kompetens inom primärvården. Jag är också psykologiskt sakkunnig i diskussioner med barnpsykiatrin, stresskliniken och vuxenpsykiatrin.
En viktig anledning till att hon trivs så bra i verksamheten är närheten till patienters vardag.
– Det är jättekul att vara primärvårdspsykolog. Jag är känd på bygden, så blir det om man jobbar på ett litet ställe. Det skapar en stor trygghet bland patienterna, den responsen får jag nästan varje vecka. Det är viktigt för många att jag finns här och att de kan höra av sig vid behov. Det känns väldigt meningsfullt att finnas med i människors liv på det sättet.

Handledare
Vid sidan av sina andra uppdrag är Anna­lena också handledare för PTP-psykologer.
– Om vi ska jobba med att stärka vården måste vi också erbjuda en god väg in i psykologyrket. Primärvården är också ett bra ställe att göra sin PTP på eftersom man får en allsidig klinisk träning. Sedan ska man ju även jobba organisatoriskt under sin PTP och det finns det alla möjligheter till. Som kliniskt verksam psykolog är detta verkligen en bra plats att vara på.
Även Nils kan varmt rekommendera sitt yrkesval till andra psykologer.
– För att bygga kompetens och utvecklas måste man möta många människor med varierande besvär, det får man göra om jobbar på våra kliniker. Vi kan använda hela vårt register som psykologer och tillsammans med de andra i teamet göra ganska mycket för våra patienter.

Västerbottens läns landsting
Som psykolog arbetar du för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland befolkningen i Västerbotten. Hos oss återfinns psykologer inom en rad olika områden, till exempel psykiatri, primärvård, rehabilitering, barnsjukvård, geriatrik och habilitering.

Västerbottens läns landsting
901 89 Umeå
Tel: 090-785 00 00
www.vll.se