Etikettarkiv: Elevhälsa

Nationell plan för elevhälsan saknas i coronakrisen

Malin Valsö ser att arbetet hos skolpsykologer skiljer sig mycket åt under coronakrisen.
Malin Valsö ser att arbetet hos skolpsykologer skiljer sig mycket åt under coronakrisen.

Elevhälsan står inför stora utmaningar när barn och ungas hälsa sviktar under coronapandemin. Psykologen Malin Valsö efterfrågar en nationell plan och råder skolpsykologer att ha koll på särskilda riskgrupper.

Malin Valsö, skolpsykolog och vd för Elevhälsokonsulterna, ser hur barn och ungas mående påverkas negativt av coronapandemin.
– Om man har haft psykisk ohälsa tidigare så försämras den i det här läget. Barnen drabbas också om man har en förälder som har psykisk ohälsa. Alla rutiner faller dessutom om man inte kan gå till skolan, och rutiner är viktiga för barn, de blir trygga av igenkänning. Även om barnen kommer till skolan blir de oroliga när många elever och lärare är borta.

Min stora oro är att spridningen i kunskapsutveckling i varje elevgrupp kommer att bli ännu större än tidigare

Skolan trygg punkt
De som drabbas hårdast är barn som även i vanliga fall har svårt att hänga med i skolan, och som har en långvarig frånvaro.
– Det märker vi inte nu, men min stora oro är att spridningen i kunskapsutveckling i varje elevgrupp kommer att bli ännu större än tidigare, säger Malin Valsö.
Också elever som har svåra hemförhållanden såsom våld, hedersproblem­atik och fattigdom får ökad psykisk ohälsa i karantän.
– Skolan är en trygg punkt, som delvis kan kompensera för otrygga hemförhållanden. Barnen kan få andrum i skolan, men nu har vi ingen koll. Det är en jätteriskgrupp som vi inte heller vet så mycket om. De far illa men exakt vilka konsekvenser det får vet vi inte.

Lägga upp plan
Elevhälsan står i detta inför svåra utmaningar, och hur man arbetar skiljer sig mycket åt, även inom kommuner.
– Jag vet elevhälsoteam som ställt in alla möten och istället täckt upp för annan frånvarande skolpersonal. Andra har haft möten och lagt upp en plan och strategi för barnen i riskgrupperna. Det finns möjligheter att ringa hem, prata med elev eller vårdnadshavare, försöka att hitta lösningar.
Malin Valsö är kritisk till att det i nuläget inte finns någon nationell plan för elevhälsan i coronatider.
– Man pratar mycket om likvärdig skola, som är en skyddsfaktor mot allt från kriminalitet till utanförskap. Det handlar mycket om att även de svagare barnen ska ha samma möjligheter, men som läget är nu kommer likvärdigheten att minska. Det finns ingen plan eller samordning vilket gör att elevhälsan brister på många håll, och det är barnen som får betala priset.

Utvecklande miljö för skolpsykologer

Theo Toresson och Matilda Månhav, skolpsykologer i Borås. Foto: Ulf Ekström
Theo Toresson och Matilda Månhav, skolpsykologer i Borås. Foto: Ulf Ekström

Sedan ett par år jobbar skolpsykologerna i Borås utifrån en gemensam plattform. De har själva varit med och utformat de nya arbetssätten för en bättre och en mer stimulerande arbetsmiljö. Från att tidigare ha varit utplacerade på olika skolor sitter de nu gemensamt i en central organisation med ansvar för ett antal kontaktskolor.

– Det är en stor styrka i att sitta ihop med andra skolpsykologer och kunna bolla olika frågeställningar och stötta varandra. Vi har kollegialt utbyte över kafferasten och i återkommande möten där vi håller oss uppdaterade på våra interna rutiner och det senaste forskningsläget, berättar Matilda Månhav, skolpsykolog i Borås.

Kan hjälpa fler elever
Borås Stad genomgick för några år sedan en förändring i organisationsstruktur. Från att ha haft ett antal olika stadsdelsförvaltningar med eget ansvar för skolorna till en enda gemensam Grundskoleförvaltning.
– Den gemensamma organisationen bidrar mycket till arbetet med att skapa en likvärdig skola med samma bemötande och rutiner i alla skolor som hör till Borås, vilket är väldigt bra för eleverna. Att vi skolpsykologer sitter tillsammans förstärker den effekten då nya metoder och verktyg kommer alla skolor till del samtidigt, förklarar Theo Toresson, skolpsykolog i Borås.
En stor fördel med den samlade arbetsorganisationen är att skolpsykologerna nu kan specialisera sig på olika områden som sedan kan komma hela staden till gagn.
– Det blir mycket mer flexibelt då vi kan jobba även mot skolor som inte är våra angivna kontaktskolor.

Bidrar till det samlade skolarbetet
För skolpsykologerna själva innebär den nya organisationen att de fått en mycket inspirerande arbetsmiljö där de kan utvecklas mycket genom samspelet med de andra skolpsykologerna, få tips om nyheter och diskutera allvarliga problemställningar som kräver mer än en hjärna för att lösas.
– Det är stor fördel för oss att inte ha rektorn eller någon annan ur skolledningen som chef. Detta i kombination med att vi inte har våra kontor ute på skolorna bidrar till att vi kan komma med förslag på lösningar och ser förhållanden som de inom skolan inte själva ser. Det är lätt att bli hemmablind, konstaterar Matilda Månhav.
Nu jobbar de mer som konsulter men i ett kontinuerligt sammanhang då de jobbar tätt samman med sina kontaktskolor.
– Vi försöker att vara med på de elevhälsoteam-möten som hålls ute på våra kontaktskolor varje vecka. Där diskuteras skolans elevarbete i ett bredare perspektiv och vi kan addera det psykologiska perspektivet även i frågor som inte direkt rör en enskild elevs problematik. Det kan handla om att de vill dela upp en klass i mindre grupper, eller slå ihop två klasser till en större. Då kan vi ge råd kopplat till gruppsykologiska aspekter som man behöver ta hänsyn till. Psykologin kommer ju in i alla frågor som rör samspelet mellan människor, fortsätter hon.

Engagerade och lyhörda chefer
I samband med att den nya Grundskoleförvaltningen bildades i början av 2017 och skolpsykologerna skulle samlas centralt så fick medarbetarna stora möjligheter att påverka hur den nya organisationen skulle utformas.
– Vi har fantastiska chefer som ger oss stort förtroende och mycket eget spelrum för att bestämma över vårt arbete. De är väldigt entusiastiska, framåtsträvande och lyhörda för nya idéer. Ett stort projekt som vi nyligen sjösatt är Psifos kompetensdagar (Sveriges största kongress för psykologer i skola och förskola) som vi arrangerar här i Borås hösten 2021, berättar Theo Toresson.
En sak de båda uppskattar med att vara skolpsykolog är att de får integrera all den psykologiska kunskap de besitter i en helhet, då de jobbar både utifrån individ-, grupp- och organisationsperspektivet. De får även vara en del av många intressanta tvärprofessionella diskussioner där representanter från skolans hela Elevhälsa deltar.
– Det är verkligen både spännande och utvecklande. Men viktigast av allt är naturligtvis möjligheten att få bidra till att hjälpa elever tidigt i livet så de klarar av grundskolan och får en bra plattform för resten av sina liv. Att få möjligheten att göra en sådan insats för ett barn eller en ungdom är fantastiskt, avslutar Matilda Månhav.

Elevhälsan Borås Stad

Skolpsykologerna sitter tillsammans i Grundskoleförvaltningens lokaler. Här sitter även en psykolog med psykologiskt ledningsansvar (PLA). Skolpsykologernas uppdrag är att bidra med psykologisk kompetens i skolans elevhälsoteam och deras kompetens används såväl i det övergripande arbetet med skolans organisation som i grupp- eller individinriktat elevhälsoarbete. Elevhälsan som helhet ska bidra till att skapa lärmiljöer som främjar elevers lärande, utveckling och hälsa så att elevers utveckling mot utbildningens mål främjas.

På Elevhälsan för grundskolan i Borås Stad finns:
  • 9 centrala tjänster
  • 37 specialpedagogtjänster
  • 29 skolskötersketjänster
  • 23 skolkuratortjänster
  • 10 skolpsykologtjänster

www.boras.se

Är du legitimerad psykolog inom utredning och elevhälsa?

Är du legitimerad psykolog inom utredning och elevhälsa? Då är Mix Medicare ditt självklara val!

Vi har uppdragen och vi behöver dig. Vi står för engagemang, omtanke och professionalism.

Anställning hos oss
Vi har kollektivavtal, tjänstepension och försäkringar

Underkonsult hos oss
Du fakturerar via eget bolag

Klicka här för att se våra lediga tjänster

Välkommen att kontakta oss! Våra uppdrag finns i hela Sverige!

mixmedicare.se
bemanning@mixmedicare.se
Tel: 08 741 13 90

Samverkan kring problematisk frånvaro

Helen Brännström, Gabriella Öström och Johanna Brännström, elevhälsan, Skellefteå kommun.
Helen Brännström, Gabriella Öström och Johanna Brännström, elevhälsan, Skellefteå kommun.
I Skellefteå arbetar Närvaroteamet med att tidigt upptäcka och stötta unga med problematisk skolfrånvaro. Teamet arbetar med stor autonomi och har utvecklat såväl rutiner för tidig upptäckt som stödinsatser för ”hemmasittare”.

Närvaroteamet startade som ett samverkansprojekt mellan skola och socialkontor och är sedan januari 2018 en permanent verksamhet. Teamet var under de första åren främst inriktade på hemmasittarproblematik, men har efterhand riktat arbetet mot tidig upptäckt och förebyggande insatser.
– Att stödja barn med heltidsfrånvaro att bryta sin isolering kan vara komplext och tidskrävande. Vår ambition är att komma in tidigare i processen och stävja det skolmotstånd som barnet börjat uppleva. En kartläggning genomförs där vi utforskar orsakerna till frånvaron i syfte att hitta rätt insatser på tre nivåer: skola, individ och familj, berättar Johanna Brännström, barn- och elevstödssamordnare.

Stöd även till familjer
Arbetet sker i samverkan mellan skola och socialtjänst.
– Problematiken märks vanligtvis hemma först, och kan till exempel visa sig i form av magont eller ökad oro hos barnet på söndagar. Vi arbetar för att få kontakt med föräldrar i ett så tidigt skede som möjligt. Föräldrarna kan ge oss en helhetsbild av läget och tillsammans kan vi resonera kring vilka insatser som behövs. Arbetet kräver tvärprofessionella kompetenser och ett aktivt teamwork, men vi har fått fria händer att utifrån barnens bästa forma verksamheten. Det är en klar fördel att vi har möjlighet att tänka fritt, understryker Helen Brännström, föräldrarådgivare i Närvaroteamet.

Angeläget samarbete
Som PTP-psykolog i kommunen har Gabriella Öström ofta ett nära samarbete med Närvaroteamet. Hon ser teamet som en viktig resurs, inte minst när det gäller att konsultera kring unga med psykisk ohälsa.
– Vi har ett värdefullt utbyte; jag som psykolog kan bistå med att säkerställa tidig upptäckt och att göra snabba bedömningar, särskilt eftersom många av de vi möter har psykisk ohälsa eller NPF-problematik. Samtidigt får jag stor hjälp av Närvaroteamet, både i form av råd och stöd, men också i form av konkreta insatser vid specifika elevärenden. Det är ett angeläget samarbete som i slutänden kommer eleverna till gagn, avslutar hon.

Vi söker fler psykologer till elevhälsan. Klicka här för mer information och ansökan

Elevhälsan Skellefteå kommun
Som psykolog i elevhälsan arbetar du förebyggande och hälsofrämjande. Du skapar goda relationer mellan hem och förskola/skola samt ger stöd till föräldrar, pedagoger och rektorer. I ditt arbete ingår även utbildningsinsatser, utvecklingsarbete och utredningar.

För mer information kontakta kundtjänst Skellefteå kommun (0910-73 50 00) eller läs mer på Skellefteå kommuns hemsida ”lediga jobb” www.skelleftea.se

För kontakt med Närvaroteamet
Tel: 0910-73 50 00
E-post: narvaroteamet@skelleftea.se

Samma yrke – olika karriärvägar

Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Annalena Pejok och Nils Berginström blev färdiga psykologer på 2000-talet. Idag arbetar Annalena inom primärvården medan Nils återfinns inom neurorehabilitering. Gemensamt har de ett starkt intresse för ämnet och möjligheten att göra skillnad för människor, var och en på sitt håll.

Nils Berginström tog sin psykologexamen 2009 och gjorde sin PTP-tjänst på Neurorehab NUS i Umeå.
– Under det året fick jag verkligen upp ögonen för arbetet med traumatiska hjärnskador hos barn och unga. Efter avslutad PTP fick jag ett erbjudande om att bli tillsvidareanställd vilket jag tackade ja till, ett val jag inte har ångrat.
Det som Nils lyfter fram som en av de stora behållningarna med att vara psykolog inom detta fält är att det verkligen går att göra skillnad.
– Med hjälp av neuropsykologiska bedömningsinstrument kan vi fånga subtila förändringar i neuropsykologiskt fungerande hos dessa patienter som inte går att upptäcka på andra sätt. Våra tester måste till för att fånga dessa bitar, se var bristerna finns och vad vi kan göra åt dem ur ett rehab-perspektiv.
Nils har även slagit in på forskningsspåret. Sedan 2014 delar han sin tid mellan arbetet på kliniken och en doktorandtjänst.
– Det är en perfekt kombination där jag får ut väldigt mycket från klinik till forskning, men även från forskning till klinik. Projektet är inriktat på mental trötthet, i dagsläget har vi tre studier klara och den fjärde på gång. Om allt går enligt plan kommer jag att disputera i början av nästan år.
Nils har även ett sidouppdrag som samordnare för PTP-psykologer.
– Jag anordnar ett program med gemensamma tematräffar för PTP-psykologerna samt fungerar som kontaktperson och bollplank. Det är ett roligt uppdrag som jag verkligen brinner för.

Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Primärvård
Annalena har valt en lite annan karriärväg.
– Jag tog min examen 2002 och arbetade sedan inom psykiatri, elevhälsa och företagshälsovård men har sedan nio år arbetat i primärvården, på Byske hälsocentral. Det är väldigt meningsfullt och givande. Man får möjlighet att komma in tidigt i processer och göra skillnad, och genom teamsamarbete kan man förbättra människors hela mående, både det psykiska och somatiska.
En annan fördel, menar Annalena, är att det är en låg tröskel in för befolkningen.
– Man ska kunna träffa en psykolog lika lätt som en läkare eller annan vårdprofession som man kan behöva.
Som psykolog inom primärvården finns det olika karriärvägar. Många väljer att gå specialistutbildning. Annalena har valt en annan inriktning.
– Jag har ett utvecklingsuppdrag där jag jobbar organisatoriskt både med att samordna psykologer samt driva frågor om psykologisk kompetens inom primärvården. Jag är också psykologiskt sakkunnig i diskussioner med barnpsykiatrin, stresskliniken och vuxenpsykiatrin.
En viktig anledning till att hon trivs så bra i verksamheten är närheten till patienters vardag.
– Det är jättekul att vara primärvårdspsykolog. Jag är känd på bygden, så blir det om man jobbar på ett litet ställe. Det skapar en stor trygghet bland patienterna, den responsen får jag nästan varje vecka. Det är viktigt för många att jag finns här och att de kan höra av sig vid behov. Det känns väldigt meningsfullt att finnas med i människors liv på det sättet.

Handledare
Vid sidan av sina andra uppdrag är Anna­lena också handledare för PTP-psykologer.
– Om vi ska jobba med att stärka vården måste vi också erbjuda en god väg in i psykologyrket. Primärvården är också ett bra ställe att göra sin PTP på eftersom man får en allsidig klinisk träning. Sedan ska man ju även jobba organisatoriskt under sin PTP och det finns det alla möjligheter till. Som kliniskt verksam psykolog är detta verkligen en bra plats att vara på.
Även Nils kan varmt rekommendera sitt yrkesval till andra psykologer.
– För att bygga kompetens och utvecklas måste man möta många människor med varierande besvär, det får man göra om jobbar på våra kliniker. Vi kan använda hela vårt register som psykologer och tillsammans med de andra i teamet göra ganska mycket för våra patienter.

Västerbottens läns landsting
Som psykolog arbetar du för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland befolkningen i Västerbotten. Hos oss återfinns psykologer inom en rad olika områden, till exempel psykiatri, primärvård, rehabilitering, barnsjukvård, geriatrik och habilitering.

Västerbottens läns landsting
901 89 Umeå
Tel: 090-785 00 00
www.vll.se

”Som skolpsykolog kan jag verkligen göra skillnad”

Ida Mellström, leg. psykolog på Hagsätraskolan och Ormkärrskolan i Stockholm, spelar gärna biljard tillsammans med eleverna när hon får tid. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ida Mellström, leg. psykolog på Hagsätraskolan och Ormkärrskolan i Stockholm, spelar gärna biljard tillsammans med eleverna när hon får tid. Foto: Gonzalo Irigoyen
Skolpsykologen Ida Mellström gillar att hennes jobb har stor betydelse för många ungas liv. Och så är det såklart peppande att få höra att hennes idéer och satsningar leder till en allmänt ökad trivsel på skolan.

Ida Mellström har visserligen ett eget arbetsrum på Hagsätraskolan i Stockholm, där hon jobbar heltid som psykolog, men hon rör sig gärna bort från kontorsstolen. När det finns tid över gör hon bäst nytta ute på skolan, menar hon. Den dagliga kontakten med eleverna ger henne en bra inblick i barnens funderingar och miljön de vistas i. Och det är många som kommer fram och vill prata med henne när hon passerar i korridoren, slår sig ner i matsalen vid lunchen eller när hon ber att få vara med och spela ett parti biljard på rasten.
– Det är inte som i vuxenvärlden att kontakten med psykologen kan verka stigmatiserande. Barn är nyfikna, intresserade och spontana. En elev beskrev att jag var som en känslodoktor, det är en fin beskrivning tycker jag, säger Ida Mellström.

Får själv styra över sitt arbetssätt
Ida Mellström hade en tydlig bild av på vilket sätt hon ville jobba när hon sökte tjänsten som skolpsykolog inom Stockholms stad. Hennes fokus ligger på att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och att utgå från större grupper snarare än att bara ge individuella punktinsatser. Att hon fått utbildningsförvaltningens och skolledningens förtroende och stöd för sin inriktning är en betydelsefull faktor till att hon trivs så bra.
– Jag har själv fått vara med och utforma min roll som skolpsykolog och styr relativt fritt hur jag planerar mina arbetsdagar. Samtidigt jobbar jag tätt tillsammans med elevhälsoteamet på skolan och har stöttande roll gentemot lärarna. Att jobbet som skolpsykolog skulle vara ensamt, som vissa kanske kan tro, stämmer inte alls in på min situation.
Ofta efterfrågas Ida Mellströms kompetens av lärare på skolan. Det kan handla om att ett barn är utåtagerande, har inlärningssvårigheter, problem med kompisrelationer eller att det är allmänt stökigt i en större grupp. Rör det sig om yngre barn brukar Ida Mellström börja med att göra observationer i klassrummet. Därefter ger hon läraren verktyg för att ändra på situationen utifrån en uttänkt strategi som bygger på en beteendeanalytisk grund. Rör det sig om barn i mellan- eller högstadiet blir det ofta aktuellt att även föra en dialog tillsammans med föräldrar och lärare och ha möten tillsammans med en elev eller en grupp elever.
En viktig del i Ida Mellströms arbete är även att hitta vägar till preventiva förbättringar inom vissa fokusområden. Just nu är hon delaktig i att starta upp ett projekt som syftar till att minska elevernas ogiltiga frånvarotid.
– Anledningen till skolket kan vara alltifrån att eleven får obehagskänslor av att gå in på skolan till att det finns en social problematik eller osäkerhet kring vad studierna ska leda till. I vårt arbete försöker vi hitta orsakerna till frånvaron så att vi kan sätta in rätt insatser.

Satsning på sexualundervisning gav resultat
Ida Mellström lyfter även fram möjligheten att driva egna frågor som en fördel i sitt jobb. Hon har fördjupat sig i hur sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan stärkas och har startat en utbildningsgrupp för lärare. Genom att hålla interna föreläsningar för lärarna har de blivit säkrare i hur de kan ta upp ämnet på ett givande sätt. Satsningen uppskattas och har gett effekt.
Eleverna känner nu att deras frågor blir besvarade och tas på allvar. Från skolans sida har det bidragit till att man kunnat motverka sexuella trakasserier, fått igång diskussioner om jämställdhet och att man lyckats ge en nyanserad bild av vad sex kan innebära så att inte sökningar på internet blir den främsta informationskällan.
– I de klasser vi varit och pratat med eleverna om sex upplever lärarna att det blivit allmänt lugnare på lektionerna och att de kränkande könsorden minskat. Att få den responsen är ett fint betyg på att jag verkligen kan göra skillnad som skolpsykolog.

Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen
Stockholms stad har 140 kommunala grundskolor och 28 kommunala gymnasieskolor. Som skolpsykolog uppmuntras du att ta ett eget ansvar men är samtidigt en del i ett elevhälso­team på den skola du jobbar på. Stockholms stads utbildningsförvaltning erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling till alla skolpsykologer.
Stockholms stad söker nu fler psykologer som lockas av att kunna göra skillnad för elevers framtid och hälsa.

Kontakt:
Britta Hansen, medicinskt ledningsansvarig vid Utbildningsförvaltningen
Tel: 076-123 28 26
E-post: britta.hansen@stockholm.se
www.stockholm.se