fbpx

Den psykisk ohälsan ökar under coronapandemin

Text: Adrianna Pavlica

Psykologen Liria Ortiz menar att psykologer är viktiga i tider av kris. Foto: Model House
Psykologen Liria Ortiz menar att psykologer är viktiga i tider av kris. Foto: Model House
Majoriteten av psykologerna ser att den psykiska ohälsan ökar i coronatider – och få tycker att samhället varit väl rustat för att hantera krisen.
– Alla påverkas men på olika sätt, säger psykologen Liria Ortiz.

En majoritet av psykologerna anser att den psykiska ohälsan kommer att öka. Psykologen Liria Ortiz, som är en del av Suicide Zeros expertråd, är övertygad.
– Det finns evidens från andra kriser, till exempel vid ebolautbrottet, där man man har gjort studier och följt upp hur människor reagerar. Det finns fyra faktorer som påverkar och alla dessa är aktuella i coronakrisen: osäkerhet om hur man kommer att påverkas, social isolering, förändrade vanor och ekonomi. Man kan oroas över hur det ska gå i samhället, men vi tänker i första hand på oss själva. Hur kommer jag att påverkas?

Suicidtalen ökar
Svaret beror på hur man hade det innan krisen.
– Var du en person som hade det bra? Fungerade dina sociala relationer? Då kommer du att hitta sätt att umgås ändå. Man fikar kanske över datorn, delar olika stunder på andra sätt. Men säg att du redan hade svårigheter med social interaktion, isolering kommer att bli mer påtaglig för den personen, säger Liria Ortiz.
Enligt henne minskar den fysiska aktiviteten under corona, vilket försämrar även den psykiska hälsan. Samtidigt ökar alkoholkonsumtionen – något som har ett starkt samband med våld i nära relationer. Även suicidtalen riskerar att öka.
– Jag är volontär på Minds självmordslinje och det vi vet är att suicid ökar vid kriser. Det kommer förmodligen att ske även nu. När man redan mår dåligt är det lätt att tappa tilltro till framtiden i ett sånt här läge, säger Liria Ortiz.

Tillfälle eller förbannelse
Hon anser inte att samhället varit tillräckligt rustat för den ökade psykiska ohälsan, att det behövs ett ökat stöd till bland annat vård och hjälplinjer. Däremot betonar hon att det inte är så att alla per automatik mår sämre av coronakrisen.
– Alla påverkas men på olika sätt, beroende på hur man mått tidigare, hur man är lagd och vilken inställning man haft till livet. Ser man det här som en möjlighet till förändringar och nya utmaningar eller inte? Är det ett tillfälle att umgås mera med familjen eller är det en förbannelse med mer tät kontakt? Svaret på dessa frågor kommer i många fall att bero på hur det var innan coronakrisen.
Psykologens roll i krisen är viktig enligt Liria Ortiz, inte minst genom närvaro i media.
– Vi har kunskap, så vi inte bara tycker saker utan kan falla tillbaka på vad vi vet om kriser och psykisk hälsa, och därför kan vi förmedla en mer nyanserad och saklig syn på saker och ting. Det behövs i tider då många är oroliga.

Christina Allaskog hos Riksföreningen Äldres Hälsa vill se bättre samverkan mellan aktörer.
Christina Allaskog hos Riksföreningen Äldres Hälsa vill se bättre samverkan mellan aktörer.
Befinner sig i sorg
Christina Allaskog är initiativtagare till Riksföreningen Äldres Hälsa. Även hon ser den ökade psykiska ohälsan.
– För riskgrupperna är det ett väldigt farligt virus och kan innebära livsfara. Många har förlorat en släkting, vän eller familjemedlem på grund av corona och det gör att många befinner sig i sorg.
Våldet i hemmet är dessutom ett ökat problem – även för de äldre.
– Många tänker på yngre kvinnor och barn, men våldet upphör inte för att man fyller 65. När vi uppmanas att isolera oss hemma minskar insynen vilket gör att våldet kan fortgå eller i värsta fall eskalera, säger Christina Allaskog.
Ensamheten är ett stort problem bland de äldre, inte minst bland de som inte är så digitaliserade.
– Många lever i ett digitalt utanförskap. Det är något man får jobba med på sikt.

Bättre samverkan
Christina Allaskog tror att coronakrisen blivit en väckarklocka.
– När vi sitter i karantänliknande förhållanden inser vi hur ensamma vi känner oss utan varandra. Faktum är att det här är vardag för äldre som är långvarigt ensamma även i vanliga fall. Det finns till och med de som är höggradigt socialt isolerade, detta innebär att de har kontakt med andra – fysiskt eller via telefon eller internet – mer sällan än en gång per vecka.
Christina Allaskog hoppas att samhället kommer att ta fram åtgärder för att möta den psykiska ohälsan i coronapandemins spår.
– Det handlar om en bättre samverkan mellan olika aktörer, att såväl det offentliga som näringslivet och civilsamhället samverkar och hjälps åt. Förhoppningsvis lär vi oss något av detta och kan stå bättre rustade inför framtiden, om något liknande skulle hända igen.

Hur påverkar Coronapandemin den psykiska ohälsan i samhället? På grund av
Coronapandemin kommer den psykiska ohälsan att...
Är samhället rustat för att möta den ökade psykiska ohälsan på grund av
Coronapandemin?
Får psykologen en viktigare roll i samhället i samband med en pandemi eller
annan katastrof?
Om undersökningen:
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8–14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.
Publicerad: 28 april, 2020