68 procent av psykologerna anser att väntetiderna, för att barn och unga med behov ska få en NPF-utredning, är mycket för långa. Motsvarande siffra bland skolpsykologer är 80 procent. Ett skäl till de långa utredningsköerna är att stöd och insatser i praktiken villkoras av att diagnosen är ställd.
Vård- och insatsprogrammet, VIP adhd, föreslår i stället att stöd och insatser ges redan innan diagnosen är ställd.
– Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Köerna är på många håll väldigt långa och psykologer träffar många av de här barnen och deras familjer. Att skolpsykologerna i ännu högre grad tycker så kan vara en signal om att svårigheterna är än mer märkbara i skolan och att skolan därför upplever köerna som ett ännu större problem, säger Gunilla Granholm, specialistpsykolog på BUP i Region Skåne samt ordförande i nationella arbetsgruppen ADHD inom ramen för Nationellt programområde Psykisk Hälsa i det nationella systemet för kunskapsstyrning. Hon har lett arbetet med att utveckla vård- och insatsprogrammet för adhd, VIP adhd, som presenterades våren 2021.
Långa väntetider förödande
Vård- och insatsprogrammet för adhd vänder sig till personal som möter barn, ungdomar, vuxna eller äldre med adhd eller symtom på adhd och är framställt för att passa såväl skola och sjukvård som socialtjänst. VIP adhd ska se till att rätt kunskap används i mötet mellan personal och individ, och fungerar som ett verktyg för att göra kunskapen om adhd mer lättillgänglig och praktiskt användbar.
– För barn med stora behov och omfattande funktionsnedsättning kan långa väntetider vara helt förödande, särskilt om de inte får annat stöd under tiden. De hinner utveckla andra psykiatriska tillstånd som ångest och depression till följd av att de inte får rätt sorts stöd för sin adhd eller autism. En allvarlig konsekvens är skolmisslyckande, något som är en avgörande riskfaktor för hur det går för en i livet, säger Gunilla Granholm.
”För barn med stora behov och omfattande funktionsnedsättning kan långa väntetider vara helt förödande.”
Stöd villkoras av diagnos
En bidragande orsak till de långa köerna är att stöd och insatser vid symtom på adhd i praktiken villkoras av att diagnosen är ställd. Det sker i vården och även i skolan.
– Det leder till ett ökat behov av en diagnos och att trycket på vården ökar med konsekvensen att insatser fördröjs i väntan på en diagnos. Det är en utveckling vi sett de senaste tio åren. VIP adhd förespråkar ett förhållningssätt till adhd som innebär att stöd och insatser ges i ett mycket tidigare skede, redan innan en eventuell diagnos är ställd, i både förskolan, skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten, säger Gunilla Granholm.
Stöd direkt vid behov
VIP förordar att insatser ges tidigt och stegvis för att förebygga att individer med den här typen av svårigheter, oavsett grad, misslyckas och faller ur skola, arbetsliv och social tillhörighet.
– För en del kommer tidiga insatser att vara tillräckligt, särskilt om stödet samordnas mellan flera aktörer, medan andra behöver den typen av stöd samtidigt som man går vidare till mer specialiserade insatser. Principen bör vara att utgå från barnets behov. Ofta har man en tydlig bild av svårigheterna, och att sätta in stöd direkt när behovet identifierats kan för många insatser göras utan diagnos. Genom att möta behoven på ett bättre sätt, på rätt nivå och i rätt tid kan fler få tillgång till stöd och de största resurserna läggas på dem som behöver dem bäst, säger Gunilla Granholm.
80% av skolpsykologerna svarar att väntetiderna är mycket för långa.
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.