Skolpsykologen bidrar till en hälsofrämjande lärmiljö

Skolpsykologen fyller en nyckelroll i arbetet med att förebygga, minska och hjälpa elever med psykisk ohälsa, och arbetar främst förebyggande och hälsofrämjande på organisations-, grupp- och individnivå. De är verksamma från förskoleklass till gymnasiet och arbetets inriktning varierar mycket utifrån den specifika skolans behov.

– Psykologens kunskaper i att prata med barn och unga om psykisk hälsa och hur de kan göra för att öka sitt välbefinnande är viktig. Skolpsykologen bidrar även till att skapa en trygg arbetsmiljö och en bra inlärningsmiljö i skolan, säger Britta Hansen, medicinskt ledningsansvarig psykolog vid utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Hon har själv tidigare arbetat som skolpsykolog och ingår nu i ett team som stöttar ett femtiotal skolpsykologer i Stockholms stad med introduktion, kompetensutveckling och handledning.

”Vi ser att frånvaron har ökat bland de elever som varit frånvarande även före pandemin.”

Ökat under coronapandemin
Hon upplever att många elever som tidigare haft en svår situation har drabbats av ökad psykisk ohälsa under coronapandemin. Det gäller särskilt elever i stort behov av struktur och ordning samt äldre elever som till stor del erbjudits distansundervisning.
– Vi ser att frånvaron har ökat bland de elever som varit frånvarande även innan pandemin, vilket vi förmodligen kommer att få se effekter av framöver, eftersom just frånvaro är en stor riskfaktor för ökad psykisk ohälsa. Oron inför framtiden och för om man ska klara av sin utbildning har också ökat under pandemin, säger Britta Hansen.

Fler skolpsykologer efterfrågas
49 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta inom elevhälsan. Med sina gedigna kunskaper i inlärnings- och utvecklingspsykologi, grupp- och organisationspsykologi besitter skolpsykologen mycket kompetens som hela skolorganisationen har nytta av i sin utveckling.
– Det är glädjande att många psykologer vill vara en del av skolans värld. Efterfrågan på skolpsykologer ökar kontinuerligt i takt med att fler rektorer och skolledare blir varse om hur psykologerna kan stödja och bidra till skolans utvecklingsarbete på flera olika nivåer. Skolpsykolog är ett brett och utvecklande arbete med stor frihet, och skolan är en positiv miljö att verka i. Här bidrar man verkligen till att forma barn och ungas framtid, säger Britta Hansen.

”Vi säkerställer det långsiktiga hälsofrämjande arbetet som ska bidra till en bra skol­miljö för alla elever.”

Elever i behov av stöd
– Skolpsykologer bidrar till en social, fysisk och pedagogisk lärmiljö som på olika sätt förebygger psykisk ohälsa. Arbetet handlar till stor del om att identifiera och analysera skeenden och processer, och utifrån det ge förslag på insatser och åtgärder som kan förbättra lärmiljön. Vi arbetar inte med diagnostik och behandling men har däremot ett viktigt uppdrag i att identifiera elever med psykisk ohälsa och hänvisa dem vidare, säger Lena Svedje­hed, skolpsykolog i Umeå kommun och ordförande i Psifos, Psykologer i förskola och skola.
– Det är självklart positivt att drygt häften av psykologerna kan tänka sig att arbeta i skolan, men jag ser gärna att fler psykologer betraktar skolan som en tänkbar arbetsplats. En orsak till att andelen inte är högre kan vara att pedagogisk psykologi ges ett väldigt litet utrymme på psykologprogrammet. Men de psykologer som gjort praktik i elevhälsan tycker ofta att skolpsykologyrket verkar spännande och kan tänka sig att arbeta i skolans värld framöver, säger Lena Svedjehed.

Hela sin kompetens
– Skolan präglas av en hög förändringstakt som drivs av politiska direktiv. I det sammanhanget fyller skolpsykologer en viktig stabiliserande funktion. Vi säkerställer det långsiktiga hälsofrämjande arbetet som ska bidra till en bra skolmiljö för alla elever. Att arbeta som skolpsykolog är väldigt givande och utvecklande; man får verkligen använda hela sin psykologiska kompetens i ett komplext sammanhang, säger Lena Svedjehed.