Tydligare yrkesroll för psykologer i primärvården

För att attrahera fler psykologer behöver primärvården värdera psykologers unika kompetens högre. Den psykologiska bedömningen och behandlingen bör få en mer framskjuten roll och psykologens roll behöver tydliggöras. Det kan bidra till att säkra den psykologiska kompetensförsörjningen i framtidens nära vård.

– Primärvårdens breda uppdrag är att vara tillgänglig för individer i alla åldrar med fysiska eller psykiska besvär. Bedömningen och diagnostiseringen av patienter med psykisk ohälsa är psykologens mest unika kompetens i primärvården säger Sofia Eithun Rönning, STP-psykolog på Capio vårdcentral Almö på Tjörn, PLA-psykolog för Capio Närsjukvårds region Väst Norr samt i styrelsen för föreningen för primärvårdspsykologer. Hon har arbetat i primärvården i sju år och är snart klar med sin specialistutbildning med inriktning mot klinisk psykologi.

Variation och bredd
Psykologer i primärvården möter patienter som representerar ett brett spann av psykiska besvär, från ångest till nedstämdhet och sömnproblematik till tvångsproblematik, ätstörningar och stressrelaterad psykisk ohälsa. Psykologer kan även bidra med viktig kompetens i behandlingen av patienter med exempelvis långvarig smärta, IBS eller tinnitus.
– Det som fick mig att söka mig till primärvården är bredden i uppdraget. Det utmanar mig som psykolog att få möta patienter med en stor variation vad gäller psykiska besvär. Kombination av kortare bedömningar, traditionell psykoterapeutisk behandling, individuell terapi samt gruppterapi gör arbetet omväxlande. Jag uppskattar också samverkan med primärvårdens övriga professioner, säger Sofia Eithun Rönning.
Psykologisk behandling har traditionellt sett inte haft någon prioriterad roll inom primärvården, där det medicinska perspektivet länge varit utgångspunkten för hela verksamheten. Saker och ting håller dock på att förändras; på senare år har den psykologiska behandlingens status och funktion förtydligats i delar av primärvårdsverksamheten.

”Det utmanar mig som psykolog att få möta patienter som representerar en stor variation.”

Initial psykologisk bedömning
– På min arbetsplats är psykologer alltid den första professionen personer med psykisk ohälsa möter. Det ger rätt förutsättningar för en initial psykologisk bedömning av patienten. Patienter med psykiska besvär som i stället bedöms av en läkare erbjuds ofta farmaka, vilket inte alltid är nödvändigt eller hjälpsamt för patienten. Det här är ett arbetssätt som föreningen för primärvårdspsykologer förespråkar i hela primärvården. Det bidrar bland annat till att på bästa sätt tillvarata psykologers kompetens i primärvårdssammanhang, säger Sofia Eithun Rönning.
Förändrade ersättningssystem är en förutsättning för att psykologer och psykologisk behandling ska få en mer framträdande roll i framtidens nära vård. Det skulle förse primärvården med tillräckliga incitament för att erbjuda fler patienter med psykisk ohälsa en initial psykologisk bedömning, och i vissa fall även psykologisk behandling.

Tydliggör specialistkompetens
– Det är också viktigt att vårdgivarnas förståelse för psykologers viktiga roll i primärvården ökar. En ambition i den goda och nära vården är att på ett optimalt sätt ta vara på varje enskild professions kompetens. Om psykologens yrkesroll, specialistkompetens och utvecklingsmöjligheter tydliggörs i primärvården så kan det göra den attraktivare som arbetsgivare, säger Sofia Eithun Rönning.
I dagsläget varierar utvecklingsmöjligheterna för psykologer avsevärt i olika delar av primärvården.
– En åtgärd som kan stärka attraktiviteten är att introducera fler PLA, psykologer med psykologiskt ledningsansvar. Man behöver även attrahera en mix av PTP-psykologer, nylegitimerade och erfarna psykologer för att få till en bra dynamik i verksamheten, avslutar Sofia Eithun Rönning.