Psykiska ohälsan har ökat enligt 2 av 3 psykologer

2 av 3 psykologer anser att den psykiska ohälsan i Sverige har ökat sedan coronapandemin bröt ut. Några av de grupper där den psykiska ohälsan ökat mest är unga vuxna och äldre personer.

– Statistik visar att andelen unga vuxna mellan 16 och 29 som har problem med ångest, oro och ängslan har ökat markant de senaste tio åren. Johan Åhlén ser även en ökning av den här typen av problematik bland barn från 11 år och uppåt. Motsvarande ökning syns inte i andra åldersgrupper. Andelen unga vuxna som diagnostiserats med ångestdiagnoser har också ökat. Den psykiska ohälsan har med andra ord utvecklats på olika sätt i olika åldersgrupper, säger Johan Åhlén, psykolog och tillförordnad enhetschef på enheten för psykisk hälsa på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin i Region Stockholm. Han är även forskare på KI där han bland annat undersöker om föräldrastöd till föräldrar med oro och ångestproblematik i framtiden kan bidra till att förebygga liknande problematik hos deras barn.

Ökade i början av pandemin
– Forskningsstudier visar att den psykiska ohälsan ökade i början av pandemin, då allt fler rapporterade psykiska besvär. Den initiala utvecklingen återgick för de flesta, men för vissa fortsatte det nedåt. Det är ännu för tidigt att avgöra om pandemin resulterar i långsiktiga effekter på den psykiska hälsan, men tidigare erfarenheter visar att eventuella ekonomiska effekter av pandemin skulle kunna påverka människors långsiktiga psykiska hälsa. Om många människor exempelvis blir av med jobbet och får en försämrad ekonomi till följd av det så ökar det sårbarheten för psykiska besvär, säger Johan Åhlén.

”Barn och unga är en viktig grupp att fokusera på utifrån de ökningar som skett de senaste åren.”

Färre äldre sökte vård
Statistik visar att andelen individer som fått vård för psykisk ohälsa inte har minskat nämnvärt under pandemin. Däremot har vården till stor del ställts om till digitala kanaler.
– Vi ser dock att individer över 70 har fått mindre vård för psykiska besvär sedan pandemin bröt ut. Det kan bero på att denna åldersgrupp omfattats av högre krav på fysisk isolering och att den digitala vården inte nått ut till denna åldersgrupp på samma sätt som till andra grupper. Samtidigt är det inte troligt att den psykiska ohälsan minskat i denna åldersgrupp, snarare tvärtom, säger Johan Åhlén.

Utveckla primärvården
Han betonar vikten av att fortsätta utveckla primärvårdens uppdrag gentemot patienter med ångest och nedstämdhet. Numera finns även specifika mottagningar för unga med psykisk ohälsa, men relativt få patienter har hittills sökt sig dit.
– Det är viktigt att öka kunskapen om att man kan få hjälp med sin psykiska ohälsa innan problematiken hinner bli mer omfattande. Barn och unga är en viktig grupp att fokusera på utifrån de ökningar som skett de senaste åren. En viktig förebyggande åtgärd är att stärka samverkan mellan skola, primärvård, kommuner och andra aktörer som möter barn och ungdomar. Det hälsofrämjande arbetet för just barn och unga behöver struktureras upp och rollfördelningen behöver tydliggöras, avslutar Johan Åhlén.

Vad anser du om den psykiska ohälsan i Sverige sedan coronapandemin bröt ut?