Hur går KBT och existentiella frågor ihop? Och på vilket sätt kan begrepp som frihet, ansvar och val vara till hjälp i det kliniska arbetet?
– De här frågorna ser jag inte som manual- eller metodstyrda, säger Niklas Möller vid Röda Korset.
Niklas Möller är psykolog och verksamhetschef för Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade. Han har tillsammans med Isabel Petrini, psykolog och verksam på samma mottagning, skrivit boken ”XBT – Existentiell beteendeterapi – livet, döden och Skinner”.
– Jag tror att vi som psykologer i regel kommer i kontakt med mycket existentiella frågor som ligger bortom behandlingsmanualer och diagnoser, som mer handlar om livet och vad det är att vara människa. I mitt arbete blir de här frågorna väldigt tydliga, när människor av olika skäl tvingats förflytta sig till andra länder, förlorat anhöriga och sitt språk och sin plats, sin roll, sitt yrke. För att börja om från början och hitta någon väg framåt behöver man hitta någon form av mening i tillvaron, säger Niklas Möller.
”Frågor som berör det existentiella har självklart aktualiserats under pandemin.”
Balans i ansvarsfrågan
Att det i KBT inte skulle finnas utrymme för existentiella samtal menar han är en missuppfattning.
– Det behöver inte handla om längd på behandlingen, utan om att möta flera frågor parallellt. Till exempel är frågan om mening med tillvaron högst relevant för att veta åt vilket håll man ska arbeta, till exempel för att veta varför det är viktigt med den jobbiga exponeringsinsatsen.
Enligt Niklas Möller är termer som frihet, val och ansvar viktiga i många behandlingar.
– Många gånger sitter människor i terapisoffan av andra anledningar än egna fria handlingar. På ett objektivt plan kanske vi inte alltid har ett fritt val, men på ett subjektivt plan så lever vi med känslan av att vi hela tiden behöver välja och ta beslut. Friheten blir alltid starkt kopplat till val och ansvar. Det kan kännas väldigt betungande, och man behöver skapa en balans i ansvarsfrågan.
Finns hos många klienter
Är då den existentiella terapin på uppåtgående?
– Jag vet inte, men frågor som berör det existentiella har självklart aktualiserats under pandemin. Existentiella frågeställningar finns hos många klienter, och vi psykologer behöver känna oss bekväma i att möta detta utifrån vår teoretiska grund. De här frågorna ser jag inte som manual- eller metodstyrda. Det rör sig snarare om en bredare terapeutförmåga att kunna röra sig kring de här frågorna. Jag skulle önska att det fanns mer att läsa om det här i svensk litteratur som är kopplad till min teoretiska hemvist, som är KBT.