Etikettarkiv: Västra Götalandsregionen

En meningsfull arbetsplats

Pär Sandahl, psykolog på BUP-mottagningen i Mariestad och Christina Ahlberg Seiving, psykolog på BUP- mottagningen i Skövde. Foto: Stefan Svensson
Pär Sandahl, psykolog på BUP-mottagningen i Mariestad och Christina Ahlberg Seiving, psykolog på BUP- mottagningen i Skövde. Foto: Stefan Svensson

På BUP Skaraborg upplever psykologerna att deras kompetens används till fullo och att de gör stor skillnad för barn och föräldrar i behov av stöd och hjälp. Genom en generös syn på fortbildning och ett aktivt kollegialt stöd skapas en stimulerande miljö med ett kontinuerligt lärande.

Pär Sandahl har jobbat som psykolog på BUP-mottagningen i Mariestad sedan 2013, och jobbar idag både kliniskt som psykolog och som vårdenhetspsykolog med arbetsledaransvar.
– Vi jobbar aktivt för att skapa en hållbar arbetsplats där medarbetarna ska känna både en stor trygghet och även kunna utmana sig själva till kontinuerlig utveckling. BUP Skaraborg har mottagningar på två platser, i Mariestad och i Skövde, men vi jobbar som en gemensam enhet och träffar varandra regelbundet, förklarar han.
Till skillnad från Pär Sandahl har Christina Ahlberg Seiving bara jobbat ett halvår inom BUP Skaraborg, på mottagningen i Skövde, och det var bland annat möjligheter till fortbildning som lockade henne.
– Jag har tidigare jobbat både inom primärvården och som skolpsykolog men kände att jag ville utvecklas mer inom den kliniska psykologin, och att det här finns så goda möjligheter till vidareutbildningar var väldigt positivt för mig. Just nu går jag specialistutbildningen med inriktningen klinisk barn- och ungdomspsykologi, berättar hon.

En stor tillit i systemet
De båda uppskattar också att de jobbar i större team tillsammans med exempelvis läkare, sjuksköterskor och arbetsterapeuter, vilket gör att de aldrig känner sig ensamma när de ska hantera komplexa ärenden.
– Det är en stor trygghet, inte minst för mig som är ny, att hela tiden känna det kollegiala stödet och veta att de finns där om det behövs. Det känns också bra att veta att det finns en tydlig tanke om att skapa specialisttjänster för de psykologer som genomgått specialistutbildningen, förklarar hon vidare.
Det finns i samhället en pågående diskussion om att verksamheterna inom BUP blir alltmer medikaliserade och att psykiatrikerna därmed tar en allt större plats, men det upplever de inte i Skaraborg.
– Vi har fortsatt ett mycket stort förtroende som psykologer och upplever inte alls att vår kompetens marginaliseras. Genom det goda samarbetet och tilliten mellan professionerna uppstår inga stridigheter mellan några kompetenser, utan alla behövs och får bidra med sin expertkompetens där den behövs, avslutar Pär Sandahl.

Västra Götalandsregionen – BUP Skaraborg

På BUP-mottagningen erbjuds stöd, utredning och behandling för de som är 0–18 år och har psykiska svårigheter eller ohälsa. BUP Skaraborg har två mottagningar: en i Skövde och en i Mariestad. Satellitmottagningar med begränsad verksamhet finns i Falköping och Lidköping.

vgregion.se

”Det bästa jobb jag kan tänka mig”

Nadia Nasershirzadi, samordnare och psykolog vid Ungas psykiska hälsa (UPH) i Krokslätt, samt Henric Råneberg, STP-psykolog BUP-mottagningen på Hisingen. Foto: Lisa Jabar  / AnnalisaFoto
Nadia Nasershirzadi, samordnare och psykolog vid Ungas psykiska hälsa (UPH) i Krokslätt, samt Henric Råneberg, STP-psykolog BUP-mottagningen på Hisingen. Foto: Lisa Jabar / AnnalisaFoto

Möjligheten för psykologer inom Västra Götalandsregionen är många och spännande. Förutom ett meningsfullt arbete med engagerade kollegor gör Nadia och Henric något de brinner för – de hjälper barn och unga.

Psykologen Henric Råneberg trodde aldrig att han skulle arbeta med barn och unga. Han tyckte till och med att det verkade lite tråkigt. Men efter att han tackat ja till en tjänst på BUP-mottagningen på Hisingen ändrade han uppfattning.
– Det här är det bästa jobb jag kan tänka mig, säger han och berättar att han ständigt utmanas och hela tiden måste hitta nya vägar för att nå fram till de barn och unga han möter.
Arbetet på mottagningen rymmer allt från utbildning och teamledarskap till bedömningssamtal, behandlingar och utredningar. Utöver stimulerande arbetsuppgifter trivs han väldigt bra med sina kollegor.
– Det finns väldigt mycket kompetens här och de allra flesta brinner för sitt arbete så det blir en engagerad stämning. Dessutom har vi en lyhörd chef vilket gör att vi har möjlighet att påverka både verksamheten och det kliniska arbetet, säger han.

Flera olika karriärvägar
Kompetensutveckling är något som Västra Götalandsregionen uppmuntrar och Henric går just nu sin specialistutbildning.
– Det finns alltid utmaningar med stora organisationer men även många möjligheter att utbilda sig och testa på olika roller, säger han.
Psykologen Nadia Nasershirzadi arbetar inom primärvården. Tillsammans med en arbetsgrupp som består av fem psykologer och en kurator har hon byggt upp vårdcentralen i Krokslätts lågtröskelsatsning på ungas psykiska hälsa från grunden.
Hennes dagar består bland annat av verksamhetsutveckling, samverkan, bedömningar och behandlingar. Behandlingarna sker både individuellt och i grupp.
Hon delar Henrics erfarenhet av att arbetet i regionen öppnar upp för många olika möjligheter.
– När vi har byggt upp vår UPH-verksamhet har vi haft inflytande över utformningen av verksamheten, utifrån de riktlinjer som finns. Det märks att ledningen har förtroende för oss och vi får komma till tals utifrån vår profession och vad vi tycker blir bra för patienterna.
Kombinationen av verksamhetsutveckling och patientmöten passar Nadia perfekt.

VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

Västra Götalandsregionen (VGR) har drygt 1,6 miljoner invånare bosatta i 49 kommuner. Specialiserad psykiatrisk vård bedrivs vid fem sjukhus med tillhörande öppenvårdsmottagningar. I VGR finns drygt 200 vårdcentraler.

vgregion.se

Satsning på ungas psykiska hälsa

– Det känns bra att hålla dörren öppen och slippa säga nej till unga med psykisk ohälsa, tycker psykologerna Solveig  Zirkelbach och Jonas Robertsson. Foto: Julia Sjöberg
– Det känns bra att hålla dörren öppen och slippa säga nej till unga med psykisk ohälsa, tycker psykologerna Solveig Zirkelbach och Jonas Robertsson. Foto: Julia Sjöberg

Projektet Ungas psykiska hälsa blir permanent 2022. På så vis kan vårdcentraler i Västra Götalandsregionen fortsätta att hjälpa unga med lättare psykisk ohälsa som ångest, depression eller social fobi.

Två psykologer som redan jobbar med det är Solveig Zirkelbach på Närhälsans VC Södra torget i Borås och Jonas Robertsson på Capio Läkarhus Kvillebäcken i Göteborg.
– Vi jobbar brett och arbetsdagarna är varierade. Vi har chansen att fånga upp barn och ungdomar tidigt och jobba preventivt. Det känns både meningsfullt och hoppfullt, säger Solveig Zirkelbach. Hon har gjort sin PTP i projektet och har valt att stanna kvar efter sin legitimering.

Jobba som psykolog inom primärvården i Västra Götalandsregionen. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Tid och resurser minskar stress
– Många familjer bollas runt i systemet. Men vi har resurser att erbjuda bra behandlingar under så lång tid som krävs för att ge dem rätt hjälp. Bara att vi inte säger nej när de kontaktar oss minskar deras stress och oro, menar Jonas Robertsson som tidigare jobbade som skolpsykolog.
Vetskapen att det finns tid och resurser att lägga på patienterna minskar även stressen för psykologerna. En vanlig arbetsdag kan bestå av allt från personliga patientbesök till att leda en föräldragrupp eller kanske ha möte på en skola. Tid läggs också på enskilda samtal med föräldrar samt med personal på skola och socialtjänst, för samverkan.
– Om vi behöver remittera någon vidare så hjälper vi dem till rätt instans. Ibland tar vi den första kontakten vilket är uppskattat.

Samarbete ger trygghet
Samarbetsmöjligheterna mellan kollegor är stora. Man är ofta två som leder grupper och man kan hjälpas åt i komplexa fall.
– Det känns tryggt att veta att man kan få kollegialt stöd, tycker Solveig Zirkelbach.
– Att kunna diskutera med en kollega är utvecklande. Eftersom vi har olika yrkeserfarenheter så sker en stor kunskapsöverföring, instämmer Jonas Robertsson.
Utvärderingar visar att både föräldrar och barn är mycket nöjda med hjälpen de fått genom projektet. När en ung person mår psykiskt dåligt så är föräldra­kontakten viktig.
– Vi talar ofta om relationsbyggande i familjen. Hur man kan prata med sitt barn när hon eller han är arg eller ledsen. Jag pratar mycket om fina känslor som kärlek. Det känns bra, säger Jonas Robertsson.

Jobba som psykolog inom primärvården i Västra Götalandsregionen. Klicka här för att se våra lediga tjänster

Västra Götalandsregionen – Ungas psykiska hälsa

I Västra Götalandsregionen pågår tilläggsuppdraget ”Ungas psykiska hälsa” i projektform på 16 olika vårdcentraler. När det permanentas från och med 2022 kan fler vårdcentraler ansöka. Personalstyrkan kan då förstärkas med 4,5 tjänster, däribland psykologer.

För mer info:

Zophia Mellgren
Projektledare Ungas psykiska hälsa
zophia.mellgren@vgregion.se

Evelina Stranne
Biträdande projekt­ledare Ungas psykiska hälsa
evelina.stranne@vgregion.se

www.vgregion.se/ungaspsykiskahalsa

Utvecklingsprojekt skapar delaktighet

Ulrica Bonde, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, DBT-teamet i Kungälv. Foto: Markus Holm / Amplifyphoto
Ulrica Bonde, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, DBT-teamet i Kungälv. Foto: Markus Holm / Amplifyphoto
Inom vuxenpsykiatrin i Västra Götalandsregionen finns den regionala utvecklingsplanen som ett tydligt ramverk inom vilken mycket utveckling sker och det finns stora möjligheter för medarbetarna att delta i utvecklingsprojekt och kompetensutvecklas.

Det konstaterar Bengt-Arne Andersson, ordförande Samordningsråd VUP VGR och verksamhetschef VUP, Södra Älvsborgs sjukhus.
– Vi har sedan länge vetskapen om den betydelsefulla roll som psykologer spelar i vår verksamhet och satsar mycket på dem, både med nya typer av karriärvägar och kompetensutveckling; allt från att erbjuda många platser till psykologstudenter för deras PTP-tjänstgöring till specialisttjänster för de erfarna psykologerna.
Regionen har tillsatt regionala och lokala studierektorer som bidrar till utveckling av specialistkompetenser och det finns även en regional utbildningsenhet som påverkar utvecklingen av psykologyrket i regionen genom olika kompetenshöjande insatser.
En trend han ser framöver är att, i takt med ökad kunskaps- och metodutveckling, olika typer av vård koncentreras till specialiserade enheter inom regionen. Det kan handla om enheter för tvångssyndrom eller spelmissbruk.

Bengt-Arne Andersson, ordförande Samordningsråd VUP VGR och verksamhetschef VUP, Södra Älvsborgs sjukhus.
Bengt-Arne Andersson, ordförande Samordningsråd VUP VGR och verksamhetschef VUP, Södra Älvsborgs sjukhus.
Regional plan skapar struktur
Den regionala utvecklingsplanen, som Bengt-Arne Andersson refererar till som den tydliga struktur inom vilken vuxenpsykiatrin har utvecklats, var ett politiskt initiativ och togs fram för perioden 2014-2018. Nu diskuteras utformning och inriktning på nästa plan.
– Vi har en bred och stark kunskapsorganisation både lokalt och regionalt, vilket gör att utvecklingen fortsätter i samma riktning och med stor energi. Det ger våra medarbetare goda möjligheter att påverka sin arbetssituation och även vårdens utformning genom att delta i olika utvecklingsprojekt parallellt med det kliniska arbetet.
Huvudsyftet med utvecklingsplanen är att se till att den psykiatriska vården håller hög kvalitet, är jämnt fördelad i regionen och med ett likvärdigt vårdutbud.
– Inom de mer specialiserade enheterna finns också stora utvecklingsmöjligheter för de som vill fördjupa sig inom något av områdena.

Det nationella självskadeprojektet
Ett specialistprojekt som pågick under en längre tid var Nationella självskadeprojektet, som inleddes 2012 och nu gått över i den nya kunskapsorganisationen. Syftet var att förbättra bemötandet inom vården mot den patientgruppen samt att minska självskadebeteende genom att införa nya behandlingsmetoder och förstärka befintliga.
– Vi har bland annat tagit fram bemötandeutbildningar mot både sluten- och öppenvården för att ge verktyg att kunna hantera problematiska beteenden hos patienter som skär sig själva eller har annat självdestruktivt beteende, och för att ge personalen färdigheter att hantera egna känslor i mötet med patienten, förklarar Ulrica Bonde, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, DBT-teamet i Kungälv samt en av projektledarna för projektet.
Självskadebeteende har en affektgrundande funktion, de drabbade har svårt att veta vad de känner och/eller hur de kan kommunicera det de känner. Självskadebeteendets funktion är ofta att minska svåra känslor, inte att få uppmärksamhet som det ibland framställs. Många skäms för det och försöker dölja det, vilket gör det svårt att upptäcka. Så i utbildningen är en viktig del att lära sig ställa rätt frågor.

Satsar på kompetenshöjning
Västra Götalandsregionen har satsat mycket på bemötandeutbildningen och idag finns utbildare i princip i alla sjukvårdsområden, men det krävs även behandlingar.
– För de med svåra psykiatriska problem finns DBT-behandling som man vet är effektiv, men den tar upp till två år att genomföra. Det fanns därför även ett behov av mer kortare insatser. Nationellt och i VGR har man satsat stort på införandet av Emotion Regulation Group Theraphy, ERGT, som löper under 16 veckor.
Man kan tro att det är jobbigt och ensamt att som psykolog jobba med sådana här svåra tillstånd, men Ulrica Bonde framhåller att det är en felaktig föreställning.
– Under behandlingar som DBT jobbar vi alltid i team vilket innebär att det hela tiden finns stöttning runt omkring och man känner sig aldrig utlämnad som enskild psykolog. Dessutom är det hoppfullt att se att patienterna kan sluta självskada och även att vi ofta kan avskriva diagnos.


Zophia Mellgren, projektledare och Evelina Stranne, biträdande projektledare i pilotprojektet ”Ungas psykiska hälsa – vårdcentral”. Foto: Patrik Bergenstav
Zophia Mellgren, projektledare och Evelina Stranne, biträdande projektledare i pilotprojektet ”Ungas psykiska hälsa – vårdcentral”. Foto: Patrik Bergenstav

Breddar vårdutbudet för psykisk ohälsa hos unga

Antalet unga som söker till vården för psykisk ohälsa har ökat stort. I Västra Götalandsregionens utvecklingsplan för barnpsykiatrin inkluderas därför vårdcentralerna mer aktivt för att nå ut till fler.

I den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri i Västra Götalandsregionen (VGR) är målet att samtliga barn och ungdomar i regionen, oavsett var man bor eller vilka barnoch ungdomspsykiatriska behov man har, ska garanteras en likvärdig tillgänglighet, bedömning, utredning och behandling av god kvalitet.
– De regionala riktlinjerna ställer krav på hur vården ska ske på ett evidensbaserat sätt och utvecklingsplanen beskriver hur det ska göras, vilka kompetenser som kommer att behövas och hur organisationen ska utvecklas, förklarar Lars Ahngnell, ordförande Samordningsråd BUP VGR och verksamhetschef BUP, NU-sjukvården.

Större och mer robusta enheter
Gällande organisationen så konstaterar han att den behöver bli betydligt mer robust; idag är den sårbar bland annat på grund av den stora personalomsättningen som gör att kontinuiteten saknas.
– Vi kommer därför att skapa större och mer robusta enheter där målet är att det alltid finns tillgång på kompetens, även om någon slutar eller blir sjuk. För mig som verksamhetschef är det viktigt att se till att patienterna alltid har tillgång till högkvalitativ vård oberoende av var de bor, och utvecklingsplanen är ett viktigt redskap i den ambitionen.
Han förklarar vidare att utvecklingsplanen även gör det möjligt att erbjuda en attraktiv arbetsplats för psykologer som vill vara med och bidra till en fortsatt hållbar utveckling av psykiatrivården i regionen.
– Vi ser gärna att medarbetare parallellt med sitt kliniska arbete deltar i vårt utvecklingsarbete. På det viset säkrar vi dels att arbetet får verklighetsförankring och dels att medarbetarna blir delaktiga i utvecklingen.

Involverar vårdcentralerna mer
Ett exempel på ett sådant är pilotprojektet ”Ungas psykiska hälsa – vårdcentral” vars syfte är att utveckla en modell för VGR hur unga med psykisk ohälsa ska bedömas och vid behov behandlas bättre i primärvården.
I varje vårdcentrals grunduppdrag ingår det att göra en första bedömning av psykisk ohälsa hos barn och unga.
– Men erfarenheten visar att unga inte tagits om hand på rätt sätt på många vårdcentraler och därför beslutades att starta detta pilotprojekt. Det innebär en satsning med extra resurser till ett antal vårdcentraler för att särskilt ta hand om barn och unga med psykisk ohälsa i åldrarna 6–18 år, förklarar Zophia Mellgren, projektledare för pilotprojektet.
Både privata och offentliga vårdcentraler kunde söka till projektet och idag ingår 16 stycken.
– Vårdcentralerna ska jobba enligt den framtagna modellen och parallellt med det så följer vi upp och utvärderar resultaten. Hittills har det bara varit positiva omdömen från både patienter och anhöriga, fortsätter hon.

Stegvis vård
På var och en av de 16 vårdcentralerna finns nu team bestående av psykologer, psykoterapeut och socionom.
– Det ingår ett antal obligatoriska utbildningsinslag i evidensbaserade metoder som vårdcentralerna ska genomgå, och för att sprida kunskaperna bredare i regionen så erbjuds platser på utbildningarna även till personal från övriga vårdcentraler i regionen, förklarar Evelina Stranne, före detta områdeschef Psykisk hälsa på två av de ingående vårdcentralerna och sedan 1 mars även biträdande projektledare i projektet.
Det regionen vill åstadkomma med att involvera vårdcentralerna mer aktivt i att hantera psykisk ohälsa är att de ska kunna hantera mindre allvarliga tillstånd så att specialistvården kan fokusera och få tid till de som behöver mer omfattande insatser.
– Vi vill gärna kunna fånga upp unga redan när de första symptomen på psykisk ohälsa dyker upp så att det inte utvecklas till allvarligare problem. Om man jämför med den somatiska vården så sker den stegvis, där de enklare behandlingarna av exempelvis ont i halsen hanteras på vårdcentralen medan allvarliga problem remitteras till specialistvården. Så bör det naturligtvis även vara för psykiatriska problem vilket detta projekt syftar till och också har lyckats med, avslutar hon.

Lars Ahngnell, ordförande Samordningsråd BUP VGR och verksamhetschef BUP, NU-sjukvården.
Lars Ahngnell, ordförande Samordningsråd BUP VGR och verksamhetschef BUP, NU-sjukvården.

Vi söker psykologer till flera orter och enheter inom Västra Götalandsregionen. Klicka här för mer information och ansökan

Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen (VGR) har drygt 1,6 miljoner invånare bosatta i 49 kommuner. Specialiserad psykiatrisk vård bedrivs vid Kungälvs sjukhus, NU-sjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Skaraborgs sjukhus (SkaS) och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) med tillhörande öppenvårdsmottagningar. I VGR finns drygt 200 vårdcentraler.

Kontaktuppgifter:
Berit Lemburg
Tel: 0700-824 756
E-post: berit.lemburg@vgregion.se
www.vgregion.se/KPH

Vad kännetecknar en attraktiv psykologarbetsgivare?

Martin Björklind, psykolog och professionsstrateg på Sveriges Psykologförbund (Foto: Johan Paulin) och Antonia Reuter, leg. psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi samt verksamhetschef för ett åttiotal psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.
Martin Björklind, psykolog och professionsstrateg på Sveriges Psykologförbund (Foto: Johan Paulin) och Antonia Reuter, leg. psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi samt verksamhetschef för ett åttiotal psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.
Bra lön, en bra arbetsledning, rimlig arbetsbelastning, att erbjudas kompetensutveckling och fortbildning samt bra team är de faktorer som främst kännetecknar en attraktiv arbetsgivare för psykologer, enligt Framtidens Karriär – Psykologs undersökning mot psykologer.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Lön är självklart en viktig fråga, men många psykologer rankar karriärmöjligheter lika högt. Rimlig arbetsbelastning är självklart viktigt, inte minst i vårdyrken som ofta är utsatta för stress. Vad gäller ledarskapet så är det viktigt att hitta en balans mellan en tydlig styrning med gemensamma mål och en tilltro till psykologens autonoma kompetens, säger Martin Björklind, professionsstrateg på Sveriges Psykologförbund och själv psykolog.

Fler specialistpsykologtjänster
Han anser att arbetsgivare bör erbjuda samtliga psykologer avsatt tid för teamsamverkan, reflektion och erfarenhetsutbyte, vilket många psykologer verkligen värdesätter. En av de viktigaste åtgärderna för psykologarbetsgivare som vill stärka sin attraktivitet är, enligt Martin Björklind, att genomföra långsiktiga och genomtänkta satsningar på fler specialistpsykologtjänster.
– Psykologer bör erbjudas liknande specialiseringsmöjligheter som exempelvis läkare. Vi arbetar för att specialistpsykologtjänster ska bli legio på arbetsplatserna och så småningom finansieras offentligt. Det bör vara samhällets snarare än ett fackförbunds ansvar att reglera och driva specialistutbildningen för psykologer. Det gagnar både befolkningen och psykologers professionsutveckling. Det är dock viktigt att specialisttjänsterna medför nya ansvarsområden och en högre lön, säger Martin Björklind.

Möjlighet att påverka arbetssituationen
– Undersökningsresultatet verkar relevant och ligger i linje med min uppfattning. Löneutvecklingen är förstås viktig, men en bra chef, rimlig arbetsbelastning och bra kollegor är och förblir viktiga faktorer. De faktorer som psykologerna i undersökningen främst anser karakteriserar en attraktiv arbetsgivare känner jag igen från andra undersökningar och samtal med psykologer. En faktor som borde rankas högre i undersökningen är möjligheten att påverka sin egen arbetssituation, det vet jag av erfarenhet att psykologer värdesätter, säger Antonia Reuter, leg. psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi samt verksamhetschef för ett åttiotal psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.

Fler bör få arbeta strategiskt
Hon betraktar även möjlighet till reflektion samt tid för utvecklingsarbete som viktigt för psykologarbetsgivares attraktivitet. Administrativ avlastning har också inverkan på attraktiviteten. Ytterligare en faktor som Antonia Reuter understryker är att fler psykologer ges möjlighet att arbeta strategiskt med exempelvis organisationsutvecklingsfrågor.
– Fler psykologer bör finnas representerade i ledningsgrupper i hela sjukvården, från primärvård till sjukhusvård. Fler arbetsgivare bör tillvarata psykologers kunskap och kompetens på ett mer strategiskt sätt. Man talar ofta om vikten av tvärprofessionell samverkan i hälso- och sjukvården, men fler behöver arbeta för att verkligen inkludera psykologer i det övergripande och beslutsfattande arbetet. I den förvaltning där jag arbetar finns numera en egen organisation för barn och ungas hälso- och sjukvård med psykolog i ledningsgrupper, vilket tillför ett mervärde för organisationen, avslutar Antonia Reuter.

Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare för psykologer? Ange gärna flera.


1. Bra lön/löneutveckling
2. Bra ledarskap/arbetsledning
3. Rimlig arbetsbelastning
4. Erbjuder kompetensveckling och fortutbildning
5. Bra team/arbetskamrater
6. Möjlighet att påverka din arbetssituation
7. Bra arbetsmiljö
8. Tid till återhämtning och reflektion
9. Bra utvecklingsmöjligheter
10. Administrativ avlastning
11. Mer tid för patienterna/klienterna
12. Möjlighet att forska
13. Bra introduktion för nyanställda
14. Trygg arbetsplats
15. Låg personalomsättning
16. Ligger långt framme inom välfärdsteknik/digitalisering
17. Övrigt