Etikettarkiv: Utveckling

Tiohundra satsar på psykologer

Sophie Lindberg, psykolog och verksamhetschef, Frida Langvad, psykolog och samordnare och Tomas Tegethoff, psykolog hos Tiohundra. Foto: Conny Holm
Sophie Lindberg, psykolog och verksamhetschef, Frida Langvad, psykolog och samordnare och Tomas Tegethoff, psykolog hos Tiohundra. Foto: Conny Holm
Vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje satsar stort på utveckling av vården kring psykisk ohälsa inom tre områden: Psykiatrin, BUP och primärvården. Psykologer kommer att ha en central och spännande roll i denna utveckling.

Psykologen och verksamhetschefen Sophie Lindberg har varit verksam inom olika psykiatriverksamheter i Norrtälje sedan legitimationen 1999. Idag är hon verksamhetschef över det område som har flest psykologer i TioHundra.
– Psykologer har betydande roller inom såväl barn- och vuxenpsykiatri, barn- och vuxenhabilitering, som unga vuxna-mottagning och första linjens barnpsykiatri. Olika satsningar på psykologer har gjorts de senaste åren säger Sophie. Vi har bland annat inrättat specialisttjänster på några enheter. Forskning och utveckling står högt på agendan och nyligen blev ett kliniskt forskningsprojekt på BUP färdigt och sammanställt.
Sophie menar också att det är enkelt att samverka med andra aktörer då Norrtälje är relativt litet. Närheten till Stockholm gör att samverkan med verksamheter där också sker kontinuerligt.

En mängd olika samverkanstyper
Inom barn- och ungdomspsykiatrin arbetar psykologen och samordnaren Frida Langvad. Hon håller med Sophie och betonar att det är den trygga och stabila personalgruppen och det gränsöverskridande samarbetet som gör Tiohundra till en så intressant arbetsgivare.
– Här finns en uppsjö olika samverkanstyper, både internt inom Tiohundra och externt med socialtjänst, skola, arbetsförmedling och andra myndigheter. Förutom att vi har en platt organisation som gör det lätt att få kontakt med andra verksamheter har vi regelbundna möten för att utveckla våra processer. Det innebär ett kontinuerligt kunskapsutbyte som också skapar enorma möjligheter för oss att utveckla den psykiatriska vården.

Inspirerande inom primärvården
Psykolog Tomas Tegethoff, som är verksam inom primärvården i Norrtälje, berättar att psykologens roll blir allt viktigare på en vårdcentral:
– Vår breda kompetens inom psykologi behöver utnyttjas mer, framför allt vid förebyggande och hälsobefrämjande åtgärder. Tiohundra vill därför satsa stort på forskning och utveckling för att göra primärvården i Norrtälje till Sveriges bästa. Det är en spännande tid med mycket nytänkande. Därför söker vi duktiga och kreativa psykologer som kan bidra på olika sätt.

Vårdbolaget Tiohundra
Vårdbolaget Tiohundra ägs av kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Här samlas allt från traditionell landstingsverksamhet såsom sjukhus, primärvård och psykiatri till traditionell kommunal verksamhet, till exempel äldreomsorg, socialpsykiatri och LSS-boenden i samma bolag.

Tiohundra AB
Box 905
761 29 Norrtälje
Tel: 0176-10 100
E-post: registrator@tiohundra.se
www.tiohundra.se/ledigajobb

Kompetensutveckling – ett krav i USA

Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Kompetensutveckling är idag ett självklart inslag på många arbetsplatser i Sverige. Men i USA har man tagit det steget längre: där måste psykologer samla in vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation.

Många arbetsgivare idag är bra på att erbjuda kompetensutveckling enligt Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och KI.
– Men det beror på vad folk menar med vidareutbildning. Vissa vill gå en längre terapiutbildning trots att de jobbar som organisationskonsulter och då förstår jag att de får ett nej.

Mer centralt reglerat
Tobias Lundgren är tydlig: alla ska vidareutbilda sig, men det kräver ett system.
– I USA arbetar de med continuing education credits, de måste samla vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation. Det tycker jag att vi ska ha även i Sverige, kopplat till Socialstyrelsen. Det är egentligen självklart att man måste hålla sig uppdaterad och vara aktiv för att fortsätta arbeta som psykolog.
Han tror att många psykologer och arbetsgivare vill att frågan kring kompetensutveckling ska bli mer centralt reglerad via Socialstyrelsen.
Generellt sett är intresset för att vidareutbilda sig stort och Kompetescentrum upplever ett stort tryck.
– I en internutredning vi gjorde framkom att det finns behov av både längre och kortare kurser, till exempel två-dagars workshops för specifika metoder, utvärderingsförfaranden eller ledarskap, säger Tobias Lundgren.

Roller måste definieras
Frågan om kompetensutveckling tror han blir allt viktigare.
– Det kommer absolut att få större utrymme i framtiden. Man ska också komma ihåg att utbudet och efterfrågan förändras; till exempel efterfrågas nu specialistutbildningar eftersom specialisttjänsterna blir fler.
Rollen för specialistpsykologen definieras idag inte i alla verksamheter – beskrivningen saknas.
– Om man inte samkör utbildning och arbetsbeskrivning så blir det inte sällan så att man utbildar sig men fortsätter att jobba med precis samma saker som tidigare, säger Tobias Lundgren.
Arbetsgivare kan idag använda ett utbud av kompetensutveckling som konkurrensfördel.
– Jag tänker på exempelvis primärvården i mindre städer som ofta har svårt att locka psykologer. Genom att erbjuda vidareutbildning blir man mer attraktiv, säger Tobias Lundgren.

Kan du fortbilda dig i den omfattning du önskar i ditt yrke som psykolog?

Psykologers ställning stärks i Landstinget Sörmland

Patrik Fridlund, leg. psykolog i primärvården och Nina Stühmeyer, studierektor för PTP-programmet. Foto: Johan Klinthammar
Patrik Fridlund, leg. psykolog i primärvården och Nina Stühmeyer, studierektor för PTP-programmet. Foto: Johan Klinthammar
En intensiv satsning för att stärka psykologernas roll pågår i Landstinget Sörmland. Förutom aktiviteter inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin, finns ett ambitiöst och uppskattat PTP-program. Fler psykologer behövs för att möta behoven.

För två år sedan startade Landstinget Sörmland ett ambitiöst PTP-program som får ett mycket gott betyg av deltagarna.
– Våra PTP-psykologer anser att de får en god bredd av arbetsuppgifter och att handledning är både frekvent och engagerad. Hela sex av tio stannar i landstinget efter avslutad PTP, vilket visar att Landstinget Sörmland är en uppskattad arbetsgivare, säger Nina Stühmeyer som är studierektor för PTP-programmet.
– Vi har ett starkt fokus på utbildning och utveckling. Två heldagar i månaden träffas vi och deltar i föreläsningar, diskussioner, fallseminarier och gemensamma studiebesök. Ett betydelsefullt informellt nätverk bildas eftersom våra PTP-psykologer träffas så ofta, berättar Nina Stühmeyer.

Engagemang och kvalitet viktiga
Engagemanget är avgörande för programmet enligt Nina Stühmeyer. Hon deltar i alla utbildningstillfällen för att fånga upp synpunkter och frågor från PTP-psykologerna.
Landstinget Sörmland arbetar aktivt för att kvaliteten på PTP ska bli så jämn som möjligt oavsett var i landstinget du arbetar. För att uppnå detta har man bland annat centralfinansierade tjänster. PTP-programmet säkerställer att krav uppfylls och betalar lönen, men det är verksamheten som anställer PTP-psykologen.
– För att kunna erbjuda en hög kvalitet på PTP behöver vi hitta och behålla handledare. Vi erbjuder dem utbildning, handledarträffar och stöd i olika former. Handledarna är otroligt engagerade och gör ett fantastiskt jobb, säger Nina Stühmeyer.

Förändringar i primärvården
Inom primärvården genomförs en intensiv personal- och utbildningssatsning som stärker psykologers möjlighet att arbeta professionellt och effektivt. Som en del av arbetet med att öka kompetensnivån bland de psykosociala resurserna, rekryterar man fler psykologer.
– Under de tre senaste åren har vi ökat antalet legitimerade psykologer från 5 till 24 samt även anställt 7 stycken legitimerade psykoterapeuter. Personalsatsningen som gjorts av landstinget behövs verkligen för att möta det samhällsbehov som finns idag, berättar Patrik Fridlund som kombinerar arbetet som legitimerad psykolog på en vårdcentral med en deltidstjänst på primärvårdens utvecklingsenhet.
– Landstinget arbetar även med implementering av stegvis vård. Patienter ska kunna få jämlik vård på alla vårdcentraler i Sörmland. Med den utökade personalstyrkan kan vi erbjuda förbättrad tillgänglighet, snabba bedömningar vid ett första besök och därefter behandling eller stödinsats. Patienten ska vid behov få möjligheten att träffa en psykolog mycket snabbare, ibland redan vid det första besöket på vårdcentralen. Gruppbehandlingar av patienter med ångestproblem och lindrig depression gör också att fler kan få behandling snabbare. En nyhet som förhoppningsvis kommer att genomföras under 2018 är att även kunna erbjuda KTB-behandling på internet, säger Patrik Fridlund.

Cecilia Peimer, leg. psykolog och enhetschef BUP. Foto: Pierre Pocs
Cecilia Peimer, leg. psykolog och enhetschef BUP. Foto: Pierre Pocs
Stort engagemang inom BUP
Barn- och ungdomspsykiatrin är ytterligare ett område inom Landstinget Sörmland där psykologer erbjuds en spännande roll.
– Att jobba inom barn- och ungdomspsykiatrin är väldigt brett och stimulerande. Vi får träffa alla möjliga människor i olika åldrar: barn, ungdomar, föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar. Vi samverkar med skola, socialtjänsten, kommunen, Barnahus och många andra vårdgrannar. Arbetet är väldigt omväxlande och ingen dag är den andra lik, berättar Cecilia Peimer, legitimerad psykolog och enhetschef för BUP på Mälarsjukhuset.
– Engagemanget på barn- och ungdomspsykiatrin i Sörmland är verkligen enormt. Psykologerna har en stark gemenskap och jobbar för att behålla kvaliteten samtidigt som vi håller köerna så korta som möjligt. Viljan är stor att utvecklas – både som grupp och individ, fortsätter Cecilia Peimer.
– Som psykolog i Landstinget Sörmland har du stora möjligheter att utvecklas. Det dagliga arbetet är väldigt stimulerande och det finns många utbildningar att välja mellan. Du kan delta i utvecklingsarbeten, jobba som teamledare eller chef, ingå i specialistordningen för psykologer eller delta vid de övriga utbildningssatsningar som sker kontinuerligt på kliniken, avslutar Cecilia Peimer.

Landstinget Sörmland
Landstinget Sörmland har inlett en intensiv satsning för att stärka psykologernas roll.
Satsningen på psykologerna består av många olika delar. Några exempel:
• Arbete med karriärutvecklingsmodell för psykologer är påbörjat.
• Ett ambitiöst PTP-program ger psykologer en god start i arbetslivet.
• Inom primärvården ska patienten få träffa en psykolog tidigare och få behandling eller stödinsats.
• BUP erbjuder psykologen en bred och stimulerande arbetsmiljö.
• Psykologer erbjuds många möjligheter till utbildning och utveckling.
www.landstingetsormland.se

”Som skolpsykolog kan jag verkligen göra skillnad”

Ida Mellström, leg. psykolog på Hagsätraskolan och Ormkärrskolan i Stockholm, spelar gärna biljard tillsammans med eleverna när hon får tid. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ida Mellström, leg. psykolog på Hagsätraskolan och Ormkärrskolan i Stockholm, spelar gärna biljard tillsammans med eleverna när hon får tid. Foto: Gonzalo Irigoyen
Skolpsykologen Ida Mellström gillar att hennes jobb har stor betydelse för många ungas liv. Och så är det såklart peppande att få höra att hennes idéer och satsningar leder till en allmänt ökad trivsel på skolan.

Ida Mellström har visserligen ett eget arbetsrum på Hagsätraskolan i Stockholm, där hon jobbar heltid som psykolog, men hon rör sig gärna bort från kontorsstolen. När det finns tid över gör hon bäst nytta ute på skolan, menar hon. Den dagliga kontakten med eleverna ger henne en bra inblick i barnens funderingar och miljön de vistas i. Och det är många som kommer fram och vill prata med henne när hon passerar i korridoren, slår sig ner i matsalen vid lunchen eller när hon ber att få vara med och spela ett parti biljard på rasten.
– Det är inte som i vuxenvärlden att kontakten med psykologen kan verka stigmatiserande. Barn är nyfikna, intresserade och spontana. En elev beskrev att jag var som en känslodoktor, det är en fin beskrivning tycker jag, säger Ida Mellström.

Får själv styra över sitt arbetssätt
Ida Mellström hade en tydlig bild av på vilket sätt hon ville jobba när hon sökte tjänsten som skolpsykolog inom Stockholms stad. Hennes fokus ligger på att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och att utgå från större grupper snarare än att bara ge individuella punktinsatser. Att hon fått utbildningsförvaltningens och skolledningens förtroende och stöd för sin inriktning är en betydelsefull faktor till att hon trivs så bra.
– Jag har själv fått vara med och utforma min roll som skolpsykolog och styr relativt fritt hur jag planerar mina arbetsdagar. Samtidigt jobbar jag tätt tillsammans med elevhälsoteamet på skolan och har stöttande roll gentemot lärarna. Att jobbet som skolpsykolog skulle vara ensamt, som vissa kanske kan tro, stämmer inte alls in på min situation.
Ofta efterfrågas Ida Mellströms kompetens av lärare på skolan. Det kan handla om att ett barn är utåtagerande, har inlärningssvårigheter, problem med kompisrelationer eller att det är allmänt stökigt i en större grupp. Rör det sig om yngre barn brukar Ida Mellström börja med att göra observationer i klassrummet. Därefter ger hon läraren verktyg för att ändra på situationen utifrån en uttänkt strategi som bygger på en beteendeanalytisk grund. Rör det sig om barn i mellan- eller högstadiet blir det ofta aktuellt att även föra en dialog tillsammans med föräldrar och lärare och ha möten tillsammans med en elev eller en grupp elever.
En viktig del i Ida Mellströms arbete är även att hitta vägar till preventiva förbättringar inom vissa fokusområden. Just nu är hon delaktig i att starta upp ett projekt som syftar till att minska elevernas ogiltiga frånvarotid.
– Anledningen till skolket kan vara alltifrån att eleven får obehagskänslor av att gå in på skolan till att det finns en social problematik eller osäkerhet kring vad studierna ska leda till. I vårt arbete försöker vi hitta orsakerna till frånvaron så att vi kan sätta in rätt insatser.

Satsning på sexualundervisning gav resultat
Ida Mellström lyfter även fram möjligheten att driva egna frågor som en fördel i sitt jobb. Hon har fördjupat sig i hur sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan stärkas och har startat en utbildningsgrupp för lärare. Genom att hålla interna föreläsningar för lärarna har de blivit säkrare i hur de kan ta upp ämnet på ett givande sätt. Satsningen uppskattas och har gett effekt.
Eleverna känner nu att deras frågor blir besvarade och tas på allvar. Från skolans sida har det bidragit till att man kunnat motverka sexuella trakasserier, fått igång diskussioner om jämställdhet och att man lyckats ge en nyanserad bild av vad sex kan innebära så att inte sökningar på internet blir den främsta informationskällan.
– I de klasser vi varit och pratat med eleverna om sex upplever lärarna att det blivit allmänt lugnare på lektionerna och att de kränkande könsorden minskat. Att få den responsen är ett fint betyg på att jag verkligen kan göra skillnad som skolpsykolog.

Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen
Stockholms stad har 140 kommunala grundskolor och 28 kommunala gymnasieskolor. Som skolpsykolog uppmuntras du att ta ett eget ansvar men är samtidigt en del i ett elevhälso­team på den skola du jobbar på. Stockholms stads utbildningsförvaltning erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling till alla skolpsykologer.
Stockholms stad söker nu fler psykologer som lockas av att kunna göra skillnad för elevers framtid och hälsa.

Kontakt:
Britta Hansen, medicinskt ledningsansvarig vid Utbildningsförvaltningen
Tel: 076-123 28 26
E-post: britta.hansen@stockholm.se
www.stockholm.se

Landstinget Dalarna satsar på karriärvägar för psykologer

Rieke Matthei och Linnea Nordkvist, psykologer hos BUP i Dalarna. Foto: Björn Johansson / Kola Productions
Rieke Matthei och Linnea Nordkvist, psykologer hos BUP i Dalarna. Foto: Björn Johansson / Kola Productions

Psykologer har nyckelroll inom BUP

Hos BUP i Dalarna har psykologen en nyckelroll och väldigt goda möjligheter till professionell utveckling. Uppdraget är brett och inkluderar såväl öppenvård som slutenvård samt länsöver­gripande specialiserade enheter med inriktning på bland annat ätstörning, neuropsykiatri och familjeterapi.

Psykologen Rieke Matthei har arbetat vid BUP i Mora i tio år. Hon trivs bra och snart är hon klar med sin psykoterapeututbildning, vilken utgör en del av hennes specialistutbildning. Sedan sex månader har hon dessutom axlat rollen som medicinskt ledningsansvarig på BUP i Mora.
– Det är roligt att kunna kombinera mitt kliniska arbete med övergripande uppgifter på organisatorisk nivå. Verksamheten på BUP är mångfacetterad och vi psykologer har en nyckelroll utifrån vår kunskap vad gäller diagnostik, utredning och psykoterapi samt utvärdering och utveckling av insatser, säger hon.

Höga ambitioner för utveckling
BUP i Dalarna har höga ambitioner för att utveckla verksamheten, bland annat genom att utvärdera, effektivisera och knyta den starkare till aktuell forskning.
– Inom BUP:s verksamhet får man en gedigen kunskap om olika diagnoser, behandlingsinriktningar och förklaringsmodeller till barns och ungdomars svårigheter. Det finns goda möjligheter att utbilda sig till specialist eller att på andra sätt fördjupa sig inom ett specifikt område. Exempel på utvecklingsområden inom BUP Dalarna är internetbaserad terapi, gruppverksamheter, dialektisk beteendeterapi (DBT) och arbetsmodeller utifrån ett Essenceperspektiv för insatser vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik, berättar kollegan och psykologen Linnea Nordkvist som utbildar sig till specialistpsykolog med inriktning mot neuropsykologi.

Tvärprofessionella team och handledning
Både Linnea och Rieke är överens om att de har ett mycket givande uppdrag med spännande utmaningar och frågeställningar. Arbetet sker ofta i tvärprofessionella team, vilket kvalitetssäkrar bedömningar och medför intressanta diskussioner.
– Vi har ett gott teamarbete, regelbunden handledning och för PTP-psykologerna finns ett upprättat PTP-program med regelbundna träffar. Det pågår också ett arbete med att införa mer strukturerade utvärderingsformer för de insatser vi gör vilket vi tycker är mycket viktigt. Arbetsmiljön är trevlig och familjär. Sen är det faktiskt fantastiskt att bo så nära naturen och ha tillgång till ett rikt kulturutbud, avslutar de.


Mattias Lindström, psykolog vid HAB i Hedemora/Avesta och Mathilda Folkesson, psykolog vid HAB i Ludvika. Foto: Janne Åsberg
Mattias Lindström, psykolog vid HAB i Hedemora/Avesta och Mathilda Folkesson, psykolog vid HAB i Ludvika. Foto: Janne Åsberg

Följ patienterna genom livet vid HAB

Habilitering är en spännande och utmanande specialisering som tillåter psykologer att följa sina patienter genom livet. Inom HAB Dalarna finns det dessutom ett sällsynt gott kollegialt utbyte, med många gemensamma aktiviteter, temadagar och yrkesträffar.

För Mathilda Folkesson, psykolog vid HAB Ludvika och yrkesutvecklare vid HAB Dalarna, är det den unika målgruppen som är det roligaste med att arbeta inom habiliteringen, och förutom en kort vända till arbetsförmedlingen har hon varit enheten i Ludvika trogen.
– Jag har arbetat som psykolog i 10 år. Det är ett spännande uppdrag och en oerhört inspirerande målgrupp, som omfattar människor med funktionsnedsättningar, både medfödda och tidigt förvärvade. Den största fördelen är att jag har möjligheten att följa dem under livets olika faser. Det innebär både utrednings- och behandlingsuppdrag, något som jag tycker är väldigt givande.

Öppen organisation
Kollegan Mattias Lindström är å sin sida verksam inom HAB i Hedemora/Avesta, men hans upplevelse av arbetet stämmer väl överens med Mathildas.
– Förutom att uppgifterna är både spännande och utmanande arbetar vi i en strukturerad och öppen organisation som ger utmärkta förutsättningar för utbyte mellan oss psykologer. Dalarna är ett stort landsting, men trots det har vi mängder av länsövergripande möten, temadagar, yrkesträffar och mycket annat. På så vis lär vi oss hela tiden av och stimulerar varandra till utveckling och vi har dessutom väldigt roligt tillsammans.

Stor frihet inom arbetet
Möjligheterna inom yrkesgruppen till fortbildning är enligt såväl Mattias som Mathilda ovanligt goda; förutom individuellt utformade fortbildningsplaner finns en övergripande årsplan för hela yrkesgruppen, och liksom i övriga landstinget kan psykologerna gå vidare till specialistutbildningar.
– Därutöver finns det genom yrkesutvecklarna en smidig väg mellan yrkesgrupp och ledning, vilket innebär att eventuella önskemål och förbättringsförslag snabbt hamnar hos rätt person. Miljön är lyhörd och vi har stor frihet att själva välja hur vi ska lägga upp arbetet – kort sagt har vi bästa tänkbara plattform att stå på för att göra ett riktigt bra jobb, avslutar de.


Staffan Malmberg och Mehrdad Beigi, psykologer vid vuxenpsykiatrin på Falu lasarett. Foto: Per Eriksson
Staffan Malmberg och Mehrdad Beigi, psykologer vid vuxenpsykiatrin på Falu lasarett. Foto: Per Eriksson

Utvecklande utbyten vid VUP i Falun

Arbetet inom vuxenpsykiatrin (VUP) i Falun präglas av mångsidighet och bredd. Stämningen mellan medarbetarna är öppen och stöttande och det finns ett uttalat fokus både på kollegialt lärande och på andra fortbildningsmöjligheter.

– För mig är det i första hand kunskapsutbytet som jag dagligen har med andra psykologer som är avgörande för mitt val av arbetsplats. Jag känner gott stöd från min närmsta chef och det är väldigt givande att ha så många psykologkollegor; det öppnar upp för en dynamisk dialog kring hur vi bäst bedriver och utvecklar vårt arbete, vilket är en av många fördelar med att arbeta inom det offentliga, säger Staffan Malmberg, psykolog vid vuxenpsykiatrin på Falu lasarett.

Stor bredd på arbetet
Han berättar om tillfredsställelsen de gånger man kan hjälpa människor och få dem att må bättre, och där får han medhåll av psykologkollegan Mehrdad Beigi.
– Man får träffa så enormt många olika sorters människor som alla är unika och har olika svårigheter och förutsättningar. Diagnostiskt kan det omfatta allt från ångeststörningar och depressioner till neuropsykiatriska störningar, personlighetssyndrom och mycket annat, och det är väldigt givande att kunna vara ett stöd för dem. Det är utvecklande både på ett personligt plan och i yrkesrollen – det finns alltid något nytt att fördjupa sig inom.

Goda karriärmöjligheter
Både Mehrdad och Staffan är överens om att landstingets vuxenpsykiatri rymmer möjligheter ur fortbildnings- och karriär­synpunkt. Både verksamhetschef i Falun och divisionschef är psykologer och psykiatrins utvecklingsenhet anordnar kurser och utbildningar efter behov. De som är intresserade av handledning får tillgång till det, något de flesta utnyttjar.
– Traditionellt sett har det varit skralt med karriärvägar för psykologer, men det är något Dalarna arbetar för att råda bot på. Ett led i det arbetet är en specialistordning som ger oss psykologer möjligheten att bli specialister inom till exempel klinisk psykologi och klinisk neuroposykologi. Det kan senare leda till specialisttjänster, som dessutom ger ett lönepåslag. Det finns också möjligheten att dela upp sitt arbete för att kunna forska, så oavsett vilken väg man vill gå finns det intressanta alternativ inom landstinget, avslutar de.


Stor frihet under ansvar hos VUP i Mora

VUP i Mora präglas av ett mycket lyhört klimat, där psykologernas kompetens och önskemål tas på allvar. Det varierade arbetet bedrivs i tvärprofessionella team med patienten i fokus, vilket skapar en bra plattform för kollegialt kunskapsutbyte.

Psykologen Anita Norman har arbetat med både öppen- och slutenvård inom psykiatrin i många år. Det finns många aspekter av sitt arbete som hon trivs med, men hon framhäver i synnerhet det faktum att hon får verka med stor frihet under ansvar.
– Möjligheten att själv lägga upp mitt arbete och välja hur jag bedriver vård är det absolut bästa med mitt jobb. Dessutom är arbetet på mottagningen oerhört varierat, dels på grund av hur mottagningens behov ser ut, men också med stor hänsyn till vad jag vill arbeta med. I nuläget är jag verksam i ett DBT-team och i startgroparna för ett Autismteam samtidigt som jag gör utredningar och besöksbedömningar. Dessutom har vi förmånen att arbeta i team med andra yrkesgrupper, något som skapar en miljö av ständigt kollegialt lärande och nya initiativ.

Kan tala för patienterna
VUP i Mora tar vara på sina psykologers kunskaper och Anita betonar att hon får gehör för sina förslag – den lyhörda stämningen har bland annat resulterat i att psykologerna vid mottagningen har kunnat utveckla egna start-up-grupper utifrån blandade diagnoser och framöver kan en del av satsningarna komma att utmynna i spännande forskningsprojekt.
– Ledningen stämmer av med oss psykologer och det gör att jag upplever att jag verkligen kan tala för patienternas räkning, vilket är oerhört viktigt i min yrkesroll. Det märks också i den rådande inställningen till fortbildning och karriär; de utbildningar jag vill ha och behöver får jag och det finns en väldigt uppmuntrande attityd till att psykologer ska våga axla ledningsroller.

Plats för familj och fritid
Anita rekommenderar varmt andra psykologer att söka sig till VUP i Mora, inte minst på grund av att det här finns utrymme för en mindre stressig vardag med plats för både familj och fritid.
– Jag är uppvuxen i Orsa och därför kanske lite bortskämd, men det finns verkligen fantastiska möjligheter till aktiviteter här. Förutom det självklara med skidåkning och vandring finns ett underbart hästliv och jättefina faciliteter. Här finns något för alla, avslutar hon.

Landstinget Dalarna
Välkommen till Landstinget Dalarna! Här finner du ett betydelsefullt arbete i en engagerad och trygg organisation som följer människor genom hela livet.
Psykiatrin i Dalarna erbjuder psykiatrisk hjälp och vård till dem som lider av eller riskerar att utveckla psykisk sjukdom.
Den psykiatriska öppenvården är en specialistverksamhet för personer med allvarlig psykisk sjukdom och finns i Avesta, Falun, Borlänge, Ludvika och Mora. Inom vuxenpsykiatrin i Dalarna finns den psykiatriska slutenvården placerad i Falun och i Säter, psykiatrisk akut- och korttidsvård finns på båda orterna. Verksamheten för missbruks- och beroendevård finns i Falun.
BUP:s (barn- och ungdomspsykiatri) uppgift är att möta barn och ungdomar till och med 17 år som har allvarlig psykisk ohälsa och deras familjer. BUP:s öppenvård finns i Avesta, Falun, Borlänge, Ludvika och Mora. Inom BUP Dalarna finns också fyra länsövergripande enheter, Tornet (ätstörningsenhet), Kunskapscentrum neuropsykiatri, Familjeterapienheten samt Avd.68/slutenvården. De länsövergripande enheterna ligger i Falun.
Habiliteringen har enheter i Borlänge, Falun, Mora, Ludvika samt Hedemora/Avesta.

Landstinget Dalarna
Tel: 023-49 00 00
E-post: landstinget.dalarna@ltdalarna.se
www.ltdalarna.se

Det våras för app-terapi

Hoa Lys app ska vara mer som ett gym än som ett sjukhus.
Hoa Lys app ska vara mer som ett gym än som ett sjukhus.
Numera kan man göra läkarbesök via mobilen – och apparna inriktade på vårt psykiska mående blir allt fler. Utvecklarna beskriver hjälpen i träningstermer och ser ett ökat intresse för komplement till psykologers arbete.

En rad svenska appar med psykologisk inriktning har tagit sig in på marknaden. Ett exempel är Remente, där användare dokumenterar vad som får dem att må bra och lägger upp steg till nya mål.
– Vi har blivit fysiskt duktiga på att träna och hålla oss i form men mentalt springer vi maratonet utan att ha tränat för det. Min tanke är att vi kan arbeta mer preventivt och kontinuerligt även med vår mentala hälsa, säger grundaren David Brudö.
Appen har ingen ambition att ersätta psykologisk behandling, men kan enligt David Brudö vara ett stöd för det klassiska psykologsamtalet, bland annat genom psykoedukation.

Hoa Lys utbytesår i Tokyo blev startskottet till hans arbete med psykologiappar.
Hoa Lys utbytesår i Tokyo blev startskottet till hans arbete med psykologiappar.
Mer gym än sjukhus
Hoa Ly, doktor i psykologi, ligger bakom appen Shim som beskrivs som en digital kompis som hjälper användaren att ägna sig åt tankar som främjar mentalt välmående.
– Syftet är att få användaren att må bättre, men är absolut inte som en behandling. Det är mer ett gym än ett sjukhus, säger Hoa Ly.
Han ser en utveckling där allt fler psykologer tar till sig appar som verktyg.
– När jag 2011 började forska på appar som en del i psykologisk behandling var det många som höjde på ögonbrynen. Nu verkar det mycket mer självklart, säger Hoa Ly.
David Brudö tror att appen kommer att hitta in i allt fler terapirum.
– Jag tror inte att det är en fråga om vi ska ha in digitala verktyg, utan när och hur det ska ske. Det blir extremt kraftfullt när man kan blanda det digitala och det mänskliga.

Pilotstudie gjord
Enligt psykologprofessorn Per Carlbring finns det också risker med den här typen av appar.
– Alla behandlingar kan ha negativa effekter och till och med ge en försämring. En klar risk är att dåliga appar i bästa fall är verkningslösa och då fördröjer tiden det tar innan man får en behandling som faktiskt fungerar. Därmed inte sagt att appar inte kan ha mycket stora fördelar. Problemet är att i princip inga appar är vetenskapligt utvärderade, så vi vet väldigt lite om deras effekter.
Området ökar inom forskningen och en svensk pilotstudie är gjord på just Shim. Den publicerades i Internet Interventions och visade på ett samband mellan användning av appen och minskad stress och ökat välmående, efter två veckors användning. Studien var begränsad till en grupp på 28 personer och Hoa Ly är en av forskarna bakom studien som gjorts i samarbete med Linköpings universitet.