Etikettarkiv: Utbildning

Stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor

Behöver du som psykolog stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor?

I Webbstöd för vården hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet. Det innehåller faktatexter, utbildningsfilmer och lärande exempel om vårdens arbete mot våld från verksamheter runt om i landet.

Webbstödet har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen.

Klicka här för att läsa mer om webbstöd

NCK

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet har i uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.

www.nck.uu.se

Språk och kunskap viktigt för HBTQ-patienter

Kunskap är a och o när det kommer till bra bemötande av HBTQ-personer, menar Maria Kindstedt från Sveriges Psykologers HBTQ-nätverk.
Kunskap är a och o när det kommer till bra bemötande av HBTQ-personer, menar Maria Kindstedt från Sveriges Psykologers HBTQ-nätverk.
Allt fler psykologer möter transpersoner och icke-binära. Vilka kunskaper och perspektiv är det viktigt att uppdatera sig med för att ge dessa patienter ett bra bemötande? Sveriges Psykologers HBTQ-nätverk tycker att fler ska googla.

Maria Kindstedt, förste samordnare i Sveriges Psykologers HBTQ-nätverk, ser att det finns ett ökat behov av kunskap gällande HBTQ-frågor.
– Det händer att vi hör av personer som gått till psykolog att de blivit bemötta på okunnigt eller kränkande sätt utifrån att de är HBTQ-personer, säger hon.
Enligt Maria Kindstedt handlar det ofta om okunskap från psykologens sida.
– Google finns, så ska man träffa klienter inom HBTQ-gruppen finns det mycket man kan ta reda på själv. Något man ska tänka på är att minoritetsstress är en av faktorerna bakom HBTQ-personers psykiska ohälsa. En psykolog som är nyfiken och ställer mycket frågor kan skapa ytterligare stress för stigmatiserade minoritetsgrupper. Man ska inte se klienten som ett tillfälle att självutbilda sig.

Ställa kontrollfråga
En viktig fråga att ställa sig är enligt Maria Kindstedt vad klienten söker för och vill ha hjälp med – är det relevant att klienten är HBTQ-person?
– Att problematisera sexuell läggning och könsidentitet om personen själv inte gör det utan söker för stress på jobbet till exempel, då kanske det inte spelar någon roll att klienten är bisexuell och har polyamorösa relationer. En kontrollfråga att ställa sig är: hur skulle jag bemöta personen om det var en heterosexuell cis-person?

Pronomen spelar roll
Språket spelar en viktig roll i psykologens möte med patienter, och Maria Kindstedt uppmanar psykologer att fråga sina klienter med vilket namn och pronomen de vill bli benämnda, även i journaler.
– Det finns enkla saker man kan göra för att skapa en trygghet, exempelvis att fråga om partner eller partners istället för flickvän eller pojkvän.
Maria Kindstedt tycker att man ska kunna kräva att en psykolog har en grundförståelse för intersektionalitet.
– Är det en HBTQ-person som söker hjälp så lever de under vissa premisser och då kan man läsa på, eller välja att hänvisa vidare till någon som kan mer.
Det går också bra att kontakta nätverket för utbildning och stöd.

Så möter vi barn på flykt

Sophie Arnö, psykolog och journalist, har mött flyktingbarn ute i Europa. Foto: Sandra Qvist
Sophie Arnö, psykolog och journalist, har mött flyktingbarn ute i Europa. Foto: Sandra Qvist
Psykologen och journalisten Sophie Arnö har under sina resor till bland annat Italien, Grekland och Jordanien träffat många barn på flykt. Hur ska vi bäst möta dem när de kommer till Sverige? Nu är hon aktuell med ny kurslitteratur på temat.

Sophie Arnö arbetar som Tema-redaktör på DN parallellt med sin privatpraktik och var under tio år chefredaktör för Rädda Barnens tidning ”Barn”.
– Det arbetet har fört mig ut över hela världen längs med flyktvägarna, och det jag sett och mött när jag följt de här barnen mitt i steget har gjort att jag också som psykolog blivit extra intresserad av trauma, säger hon.
I ”Barn på flykt – modernt krisstöd och traumamedvetet möte” varvas reportage med psykologisk forskning, och barnen barnen själva får komma till tals.
– Något som är viktigt att ha med sig är att alla barn som varit på flykt inte har blivit traumatiserade. Ibland pratas det som om alla blivit det, men en del har helt normala reaktioner på en påfrestande situation och återhämtar sig. Vi måste lära oss att skilja på vad som är patologiskt och inte, säger Sophie Arnö.

Barn inte bara sin flykt
Hennes viktigaste råd till psykologer som träffar barn på flykt är att inte glömma bort att leta efter barnens resurser, kapacitet och drömmar.
– Barnen är ju inte bara sin flykt, så ibland när de hamnar i kris kan det vara svårt att veta om det beror på flykten eller om det handlar om helt vanlig tonårsutveckling.
Sophie Arnö har haft tillfälle att fråga många barn hur de upplevt mottagandet i Sverige.
– Det är en sak som går igen; att det är jobbigt att bara bli sedd som ett offer, att det inte är någon som frågar om andra saker än det som är direkt relaterat till flykten.

Yttre stabilitet
En stor påfrestning för barn som varit på flykt är enligt Sophie Arnö brist på yttre stabilitet.
– Många får flytta mellan olika boenden och vänta länge på besked om de får stanna eller inte. Då är det svårt att som psykolog gå in i en regelrätt behandling, man behöver kartlägga hur ungdomens yttre förutsättningar ser ut. Psykologutbildningarna lär ut mycket om trauma och stress men vi får inte glömma bort att också se till kontexten som patienten lever i.
Enligt siffror från Migrationsverket sökte 8 507 barn asyl i Sverige under förra året.

Kompetensutveckling – ett krav i USA

Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Kompetensutveckling är idag ett självklart inslag på många arbetsplatser i Sverige. Men i USA har man tagit det steget längre: där måste psykologer samla in vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation.

Många arbetsgivare idag är bra på att erbjuda kompetensutveckling enligt Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och KI.
– Men det beror på vad folk menar med vidareutbildning. Vissa vill gå en längre terapiutbildning trots att de jobbar som organisationskonsulter och då förstår jag att de får ett nej.

Mer centralt reglerat
Tobias Lundgren är tydlig: alla ska vidareutbilda sig, men det kräver ett system.
– I USA arbetar de med continuing education credits, de måste samla vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation. Det tycker jag att vi ska ha även i Sverige, kopplat till Socialstyrelsen. Det är egentligen självklart att man måste hålla sig uppdaterad och vara aktiv för att fortsätta arbeta som psykolog.
Han tror att många psykologer och arbetsgivare vill att frågan kring kompetensutveckling ska bli mer centralt reglerad via Socialstyrelsen.
Generellt sett är intresset för att vidareutbilda sig stort och Kompetescentrum upplever ett stort tryck.
– I en internutredning vi gjorde framkom att det finns behov av både längre och kortare kurser, till exempel två-dagars workshops för specifika metoder, utvärderingsförfaranden eller ledarskap, säger Tobias Lundgren.

Roller måste definieras
Frågan om kompetensutveckling tror han blir allt viktigare.
– Det kommer absolut att få större utrymme i framtiden. Man ska också komma ihåg att utbudet och efterfrågan förändras; till exempel efterfrågas nu specialistutbildningar eftersom specialisttjänsterna blir fler.
Rollen för specialistpsykologen definieras idag inte i alla verksamheter – beskrivningen saknas.
– Om man inte samkör utbildning och arbetsbeskrivning så blir det inte sällan så att man utbildar sig men fortsätter att jobba med precis samma saker som tidigare, säger Tobias Lundgren.
Arbetsgivare kan idag använda ett utbud av kompetensutveckling som konkurrensfördel.
– Jag tänker på exempelvis primärvården i mindre städer som ofta har svårt att locka psykologer. Genom att erbjuda vidareutbildning blir man mer attraktiv, säger Tobias Lundgren.

Kan du fortbilda dig i den omfattning du önskar i ditt yrke som psykolog?

Högt anseende och förtroende hjälper PBM att växa

Susanna Bohman, psykolog och teamledare vid PBM:s enhet inom Vårdvalet, Stockholm City.
Susanna Bohman, psykolog och teamledare vid PBM:s enhet inom Vårdvalet, Stockholm City.
PBM erbjuder tjänster inom beteendepsykologi för att bidra till förbättrad hälsa och långsiktigt hållbara resultat. Det omfattar såväl bedömning, behandling och rehabilitering för individer med utmattningssyndrom, smärta eller psykisk ohälsa som att skapa välmående, produktiva och effektiva organisationer.

PBM är i en spännande tillväxtfas med stora möjligheter för engagerade psykologer. När vårdvalet för långvarig smärta och/eller utmattningssyndrom infördes, ändrade företaget behandlingsupplägg i den del av verksamheten som vänder sig till landsting, till en mer renodlad multimodal rehabilitering.
– Sedan jag började arbeta här 2012 har det skett väldigt spännande förändringar i vårt arbetssätt. Idag arbetar vi teambaserat kring varje patient, alltså i samverkan med andra professioner såsom fysioterapeut, läkare och rehabkoordinator. Det ger oss bästa möjliga förutsättningar att hjälpa människor tillbaka till en fungerande vardag, berättar Susanna Bohman, psykolog och teamledare vid PBM:s enhet för stressrehabilitering, Stockholm City.
Innan Susanna sökte sig till PBM arbetade hon inom allmänpsykiatrin. Arbetet gav henne en bred bas att stå på, men efter några år kände hon att hon ville specialisera sig.
– Stressrelaterad psykisk ohälsa är något som länge har engagerat mig. Eftersom PBM är specialiserade på just detta område kändes det som rätt val att söka sig hit. I och med vårdvalet delades företagets verksamhetsområden upp, vilket gav mig förmånen att ytterligare fördjupa mig inom stressrehabilitering.

Goda möjligheter att göra karriär
Susannas seniora roll inom teamet har gett henne bättre insyn i vad som sker inom företaget samt goda möjligheter att vara med och påverka, till exempel i fråga om nya rutiner eller kvalitetsarbete. Hon understryker att det finns möjligheter för psykologer att utvecklas inom företaget på olika sätt.
– Här finns goda möjligheter till fortbildning genom kurser och föreläsningar. Själv har jag nyligen genomgått en specialistkurs som var väldigt givande.
Hon berättar att arbetet kvalitetsmässigt blivit allt bättre i och med det multimodala samarbetet, men att det alltjämt finns en stark strävan efter att utveckla verksamheten.
– Det är en stor fördel att ha kollegor att lära av och PBM har alltid varit psykologtätt. Dessutom har vi ett strukturerat arbetssätt där det är tydligt vem som har vilket ansvarsområde; organisationen fungerar väl och skickliga administratörer frigör tid åt oss att fokusera på mötet med patienterna.

Satsar på organisationsutveckling
Förutom att vara verksamma inom vårdvalet har PBM också verksamhet som vänder sig mot arbetsgivare, då både med behandling och som organisations- och ledarutvecklingskonsulter. Susannas psykologkollega, organisationskonsulten Josef Ericson, förde med sig dylik kompetens när han kom till PBM Göteborg för tre år sedan.
– Jag har sedan tidigare arbetat med att förena affärs- och verksamhetsnytta med psykologisk kunskap. Hos PBM fanns möjligheten att fortsätta satsa på affärsutveckling och mest av allt att koppla vår kunskap till kundens verksamhet och kundens affär. I kombination med att jag upplevde att företaget hade en solid bas att stå på, med bra metodologi och god kompetens, gjorde detta att rollen hos PBM kändes intressant att ta sig an, berättar Josef, som numera också är key account manager för PBM i Göteborgsregionen.

Är i en tillväxtfas
PBM växer kraftigt och Josef har som ansvar att PBM i Göteborg har ett strategiskt angreppssätt vad gäller utveckling och försäljning, vilket både är varierande och utmanande.
– Den ständiga utvecklingen är typisk för vårt sätt att arbeta i konsultrollen och eftersom vi hela tiden får ta oss an mer komplexa och utmanande uppdrag får vi en fantastisk kompetensutveckling direkt i arbetet. Dessutom får vi kontinuerlig handledning av väldigt hög klass. Jag tycker också att vi har en positiv lösningsorienterad stämning, där det finns en stark vilja att bidra och påverka.
Företaget har ett högt anseende och likaledes förtroende hos sina kunder – Josef poängterar att det har sin grund i att PBM gång efter annan bevisat sin kompetens och att man åstadkommer resultat som gör skillnad på riktigt.
– Vi bemannar utifrån kompetens och har mycket stöd i varandra, både lokalt och nationellt. Det är något speciellt med att arbeta i ett psykologföretag – här finns så otroligt mycket kunskap om hur människor och grupper fungerar och det genomsyrar vårt sätt att förhålla oss till allt vi gör, avslutar han.

Josef Ericson, psykolog, organisationskonsult och key account manager för PBM i Göteborgsregionen. Foto: Patrik Bergenstav
Josef Ericson, psykolog, organisationskonsult och key account manager för PBM i Göteborgsregionen. Foto: Patrik Bergenstav

PBM
PBM är experter inom beteendepsykologi, och bygger sina metoder på en väl utvecklad vetenskaplig grund. Med sitt stora utbud av tjänster inom beteendepsykologi hjälper företaget både individer och organisationer till bestående beteendeförändring. PBM:s tjänsteutbud sträcker sig över allt från behandling och utredning för individer, till utbildning och kartläggning för organisationer och företag.

PBM
Tel: 08-408 879 00
E-post: info@pbm.se
www.pbm.se

Samma yrke – olika karriärvägar

Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Annalena Pejok och Nils Berginström blev färdiga psykologer på 2000-talet. Idag arbetar Annalena inom primärvården medan Nils återfinns inom neurorehabilitering. Gemensamt har de ett starkt intresse för ämnet och möjligheten att göra skillnad för människor, var och en på sitt håll.

Nils Berginström tog sin psykologexamen 2009 och gjorde sin PTP-tjänst på Neurorehab NUS i Umeå.
– Under det året fick jag verkligen upp ögonen för arbetet med traumatiska hjärnskador hos barn och unga. Efter avslutad PTP fick jag ett erbjudande om att bli tillsvidareanställd vilket jag tackade ja till, ett val jag inte har ångrat.
Det som Nils lyfter fram som en av de stora behållningarna med att vara psykolog inom detta fält är att det verkligen går att göra skillnad.
– Med hjälp av neuropsykologiska bedömningsinstrument kan vi fånga subtila förändringar i neuropsykologiskt fungerande hos dessa patienter som inte går att upptäcka på andra sätt. Våra tester måste till för att fånga dessa bitar, se var bristerna finns och vad vi kan göra åt dem ur ett rehab-perspektiv.
Nils har även slagit in på forskningsspåret. Sedan 2014 delar han sin tid mellan arbetet på kliniken och en doktorandtjänst.
– Det är en perfekt kombination där jag får ut väldigt mycket från klinik till forskning, men även från forskning till klinik. Projektet är inriktat på mental trötthet, i dagsläget har vi tre studier klara och den fjärde på gång. Om allt går enligt plan kommer jag att disputera i början av nästan år.
Nils har även ett sidouppdrag som samordnare för PTP-psykologer.
– Jag anordnar ett program med gemensamma tematräffar för PTP-psykologerna samt fungerar som kontaktperson och bollplank. Det är ett roligt uppdrag som jag verkligen brinner för.

Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Primärvård
Annalena har valt en lite annan karriärväg.
– Jag tog min examen 2002 och arbetade sedan inom psykiatri, elevhälsa och företagshälsovård men har sedan nio år arbetat i primärvården, på Byske hälsocentral. Det är väldigt meningsfullt och givande. Man får möjlighet att komma in tidigt i processer och göra skillnad, och genom teamsamarbete kan man förbättra människors hela mående, både det psykiska och somatiska.
En annan fördel, menar Annalena, är att det är en låg tröskel in för befolkningen.
– Man ska kunna träffa en psykolog lika lätt som en läkare eller annan vårdprofession som man kan behöva.
Som psykolog inom primärvården finns det olika karriärvägar. Många väljer att gå specialistutbildning. Annalena har valt en annan inriktning.
– Jag har ett utvecklingsuppdrag där jag jobbar organisatoriskt både med att samordna psykologer samt driva frågor om psykologisk kompetens inom primärvården. Jag är också psykologiskt sakkunnig i diskussioner med barnpsykiatrin, stresskliniken och vuxenpsykiatrin.
En viktig anledning till att hon trivs så bra i verksamheten är närheten till patienters vardag.
– Det är jättekul att vara primärvårdspsykolog. Jag är känd på bygden, så blir det om man jobbar på ett litet ställe. Det skapar en stor trygghet bland patienterna, den responsen får jag nästan varje vecka. Det är viktigt för många att jag finns här och att de kan höra av sig vid behov. Det känns väldigt meningsfullt att finnas med i människors liv på det sättet.

Handledare
Vid sidan av sina andra uppdrag är Anna­lena också handledare för PTP-psykologer.
– Om vi ska jobba med att stärka vården måste vi också erbjuda en god väg in i psykologyrket. Primärvården är också ett bra ställe att göra sin PTP på eftersom man får en allsidig klinisk träning. Sedan ska man ju även jobba organisatoriskt under sin PTP och det finns det alla möjligheter till. Som kliniskt verksam psykolog är detta verkligen en bra plats att vara på.
Även Nils kan varmt rekommendera sitt yrkesval till andra psykologer.
– För att bygga kompetens och utvecklas måste man möta många människor med varierande besvär, det får man göra om jobbar på våra kliniker. Vi kan använda hela vårt register som psykologer och tillsammans med de andra i teamet göra ganska mycket för våra patienter.

Västerbottens läns landsting
Som psykolog arbetar du för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland befolkningen i Västerbotten. Hos oss återfinns psykologer inom en rad olika områden, till exempel psykiatri, primärvård, rehabilitering, barnsjukvård, geriatrik och habilitering.

Västerbottens läns landsting
901 89 Umeå
Tel: 090-785 00 00
www.vll.se

Psykologers ställning stärks i Landstinget Sörmland

Patrik Fridlund, leg. psykolog i primärvården och Nina Stühmeyer, studierektor för PTP-programmet. Foto: Johan Klinthammar
Patrik Fridlund, leg. psykolog i primärvården och Nina Stühmeyer, studierektor för PTP-programmet. Foto: Johan Klinthammar
En intensiv satsning för att stärka psykologernas roll pågår i Landstinget Sörmland. Förutom aktiviteter inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin, finns ett ambitiöst och uppskattat PTP-program. Fler psykologer behövs för att möta behoven.

För två år sedan startade Landstinget Sörmland ett ambitiöst PTP-program som får ett mycket gott betyg av deltagarna.
– Våra PTP-psykologer anser att de får en god bredd av arbetsuppgifter och att handledning är både frekvent och engagerad. Hela sex av tio stannar i landstinget efter avslutad PTP, vilket visar att Landstinget Sörmland är en uppskattad arbetsgivare, säger Nina Stühmeyer som är studierektor för PTP-programmet.
– Vi har ett starkt fokus på utbildning och utveckling. Två heldagar i månaden träffas vi och deltar i föreläsningar, diskussioner, fallseminarier och gemensamma studiebesök. Ett betydelsefullt informellt nätverk bildas eftersom våra PTP-psykologer träffas så ofta, berättar Nina Stühmeyer.

Engagemang och kvalitet viktiga
Engagemanget är avgörande för programmet enligt Nina Stühmeyer. Hon deltar i alla utbildningstillfällen för att fånga upp synpunkter och frågor från PTP-psykologerna.
Landstinget Sörmland arbetar aktivt för att kvaliteten på PTP ska bli så jämn som möjligt oavsett var i landstinget du arbetar. För att uppnå detta har man bland annat centralfinansierade tjänster. PTP-programmet säkerställer att krav uppfylls och betalar lönen, men det är verksamheten som anställer PTP-psykologen.
– För att kunna erbjuda en hög kvalitet på PTP behöver vi hitta och behålla handledare. Vi erbjuder dem utbildning, handledarträffar och stöd i olika former. Handledarna är otroligt engagerade och gör ett fantastiskt jobb, säger Nina Stühmeyer.

Förändringar i primärvården
Inom primärvården genomförs en intensiv personal- och utbildningssatsning som stärker psykologers möjlighet att arbeta professionellt och effektivt. Som en del av arbetet med att öka kompetensnivån bland de psykosociala resurserna, rekryterar man fler psykologer.
– Under de tre senaste åren har vi ökat antalet legitimerade psykologer från 5 till 24 samt även anställt 7 stycken legitimerade psykoterapeuter. Personalsatsningen som gjorts av landstinget behövs verkligen för att möta det samhällsbehov som finns idag, berättar Patrik Fridlund som kombinerar arbetet som legitimerad psykolog på en vårdcentral med en deltidstjänst på primärvårdens utvecklingsenhet.
– Landstinget arbetar även med implementering av stegvis vård. Patienter ska kunna få jämlik vård på alla vårdcentraler i Sörmland. Med den utökade personalstyrkan kan vi erbjuda förbättrad tillgänglighet, snabba bedömningar vid ett första besök och därefter behandling eller stödinsats. Patienten ska vid behov få möjligheten att träffa en psykolog mycket snabbare, ibland redan vid det första besöket på vårdcentralen. Gruppbehandlingar av patienter med ångestproblem och lindrig depression gör också att fler kan få behandling snabbare. En nyhet som förhoppningsvis kommer att genomföras under 2018 är att även kunna erbjuda KTB-behandling på internet, säger Patrik Fridlund.

Cecilia Peimer, leg. psykolog och enhetschef BUP. Foto: Pierre Pocs
Cecilia Peimer, leg. psykolog och enhetschef BUP. Foto: Pierre Pocs
Stort engagemang inom BUP
Barn- och ungdomspsykiatrin är ytterligare ett område inom Landstinget Sörmland där psykologer erbjuds en spännande roll.
– Att jobba inom barn- och ungdomspsykiatrin är väldigt brett och stimulerande. Vi får träffa alla möjliga människor i olika åldrar: barn, ungdomar, föräldrar, syskon, mor- och farföräldrar. Vi samverkar med skola, socialtjänsten, kommunen, Barnahus och många andra vårdgrannar. Arbetet är väldigt omväxlande och ingen dag är den andra lik, berättar Cecilia Peimer, legitimerad psykolog och enhetschef för BUP på Mälarsjukhuset.
– Engagemanget på barn- och ungdomspsykiatrin i Sörmland är verkligen enormt. Psykologerna har en stark gemenskap och jobbar för att behålla kvaliteten samtidigt som vi håller köerna så korta som möjligt. Viljan är stor att utvecklas – både som grupp och individ, fortsätter Cecilia Peimer.
– Som psykolog i Landstinget Sörmland har du stora möjligheter att utvecklas. Det dagliga arbetet är väldigt stimulerande och det finns många utbildningar att välja mellan. Du kan delta i utvecklingsarbeten, jobba som teamledare eller chef, ingå i specialistordningen för psykologer eller delta vid de övriga utbildningssatsningar som sker kontinuerligt på kliniken, avslutar Cecilia Peimer.

Landstinget Sörmland
Landstinget Sörmland har inlett en intensiv satsning för att stärka psykologernas roll.
Satsningen på psykologerna består av många olika delar. Några exempel:
• Arbete med karriärutvecklingsmodell för psykologer är påbörjat.
• Ett ambitiöst PTP-program ger psykologer en god start i arbetslivet.
• Inom primärvården ska patienten få träffa en psykolog tidigare och få behandling eller stödinsats.
• BUP erbjuder psykologen en bred och stimulerande arbetsmiljö.
• Psykologer erbjuds många möjligheter till utbildning och utveckling.
www.landstingetsormland.se

”Som skolpsykolog kan jag verkligen göra skillnad”

Ida Mellström, leg. psykolog på Hagsätraskolan och Ormkärrskolan i Stockholm, spelar gärna biljard tillsammans med eleverna när hon får tid. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ida Mellström, leg. psykolog på Hagsätraskolan och Ormkärrskolan i Stockholm, spelar gärna biljard tillsammans med eleverna när hon får tid. Foto: Gonzalo Irigoyen
Skolpsykologen Ida Mellström gillar att hennes jobb har stor betydelse för många ungas liv. Och så är det såklart peppande att få höra att hennes idéer och satsningar leder till en allmänt ökad trivsel på skolan.

Ida Mellström har visserligen ett eget arbetsrum på Hagsätraskolan i Stockholm, där hon jobbar heltid som psykolog, men hon rör sig gärna bort från kontorsstolen. När det finns tid över gör hon bäst nytta ute på skolan, menar hon. Den dagliga kontakten med eleverna ger henne en bra inblick i barnens funderingar och miljön de vistas i. Och det är många som kommer fram och vill prata med henne när hon passerar i korridoren, slår sig ner i matsalen vid lunchen eller när hon ber att få vara med och spela ett parti biljard på rasten.
– Det är inte som i vuxenvärlden att kontakten med psykologen kan verka stigmatiserande. Barn är nyfikna, intresserade och spontana. En elev beskrev att jag var som en känslodoktor, det är en fin beskrivning tycker jag, säger Ida Mellström.

Får själv styra över sitt arbetssätt
Ida Mellström hade en tydlig bild av på vilket sätt hon ville jobba när hon sökte tjänsten som skolpsykolog inom Stockholms stad. Hennes fokus ligger på att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och att utgå från större grupper snarare än att bara ge individuella punktinsatser. Att hon fått utbildningsförvaltningens och skolledningens förtroende och stöd för sin inriktning är en betydelsefull faktor till att hon trivs så bra.
– Jag har själv fått vara med och utforma min roll som skolpsykolog och styr relativt fritt hur jag planerar mina arbetsdagar. Samtidigt jobbar jag tätt tillsammans med elevhälsoteamet på skolan och har stöttande roll gentemot lärarna. Att jobbet som skolpsykolog skulle vara ensamt, som vissa kanske kan tro, stämmer inte alls in på min situation.
Ofta efterfrågas Ida Mellströms kompetens av lärare på skolan. Det kan handla om att ett barn är utåtagerande, har inlärningssvårigheter, problem med kompisrelationer eller att det är allmänt stökigt i en större grupp. Rör det sig om yngre barn brukar Ida Mellström börja med att göra observationer i klassrummet. Därefter ger hon läraren verktyg för att ändra på situationen utifrån en uttänkt strategi som bygger på en beteendeanalytisk grund. Rör det sig om barn i mellan- eller högstadiet blir det ofta aktuellt att även föra en dialog tillsammans med föräldrar och lärare och ha möten tillsammans med en elev eller en grupp elever.
En viktig del i Ida Mellströms arbete är även att hitta vägar till preventiva förbättringar inom vissa fokusområden. Just nu är hon delaktig i att starta upp ett projekt som syftar till att minska elevernas ogiltiga frånvarotid.
– Anledningen till skolket kan vara alltifrån att eleven får obehagskänslor av att gå in på skolan till att det finns en social problematik eller osäkerhet kring vad studierna ska leda till. I vårt arbete försöker vi hitta orsakerna till frånvaron så att vi kan sätta in rätt insatser.

Satsning på sexualundervisning gav resultat
Ida Mellström lyfter även fram möjligheten att driva egna frågor som en fördel i sitt jobb. Hon har fördjupat sig i hur sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan stärkas och har startat en utbildningsgrupp för lärare. Genom att hålla interna föreläsningar för lärarna har de blivit säkrare i hur de kan ta upp ämnet på ett givande sätt. Satsningen uppskattas och har gett effekt.
Eleverna känner nu att deras frågor blir besvarade och tas på allvar. Från skolans sida har det bidragit till att man kunnat motverka sexuella trakasserier, fått igång diskussioner om jämställdhet och att man lyckats ge en nyanserad bild av vad sex kan innebära så att inte sökningar på internet blir den främsta informationskällan.
– I de klasser vi varit och pratat med eleverna om sex upplever lärarna att det blivit allmänt lugnare på lektionerna och att de kränkande könsorden minskat. Att få den responsen är ett fint betyg på att jag verkligen kan göra skillnad som skolpsykolog.

Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen
Stockholms stad har 140 kommunala grundskolor och 28 kommunala gymnasieskolor. Som skolpsykolog uppmuntras du att ta ett eget ansvar men är samtidigt en del i ett elevhälso­team på den skola du jobbar på. Stockholms stads utbildningsförvaltning erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling till alla skolpsykologer.
Stockholms stad söker nu fler psykologer som lockas av att kunna göra skillnad för elevers framtid och hälsa.

Kontakt:
Britta Hansen, medicinskt ledningsansvarig vid Utbildningsförvaltningen
Tel: 076-123 28 26
E-post: britta.hansen@stockholm.se
www.stockholm.se

Landstinget Dalarna satsar på karriärvägar för psykologer

Rieke Matthei och Linnea Nordkvist, psykologer hos BUP i Dalarna. Foto: Björn Johansson / Kola Productions
Rieke Matthei och Linnea Nordkvist, psykologer hos BUP i Dalarna. Foto: Björn Johansson / Kola Productions

Psykologer har nyckelroll inom BUP

Hos BUP i Dalarna har psykologen en nyckelroll och väldigt goda möjligheter till professionell utveckling. Uppdraget är brett och inkluderar såväl öppenvård som slutenvård samt länsöver­gripande specialiserade enheter med inriktning på bland annat ätstörning, neuropsykiatri och familjeterapi.

Psykologen Rieke Matthei har arbetat vid BUP i Mora i tio år. Hon trivs bra och snart är hon klar med sin psykoterapeututbildning, vilken utgör en del av hennes specialistutbildning. Sedan sex månader har hon dessutom axlat rollen som medicinskt ledningsansvarig på BUP i Mora.
– Det är roligt att kunna kombinera mitt kliniska arbete med övergripande uppgifter på organisatorisk nivå. Verksamheten på BUP är mångfacetterad och vi psykologer har en nyckelroll utifrån vår kunskap vad gäller diagnostik, utredning och psykoterapi samt utvärdering och utveckling av insatser, säger hon.

Höga ambitioner för utveckling
BUP i Dalarna har höga ambitioner för att utveckla verksamheten, bland annat genom att utvärdera, effektivisera och knyta den starkare till aktuell forskning.
– Inom BUP:s verksamhet får man en gedigen kunskap om olika diagnoser, behandlingsinriktningar och förklaringsmodeller till barns och ungdomars svårigheter. Det finns goda möjligheter att utbilda sig till specialist eller att på andra sätt fördjupa sig inom ett specifikt område. Exempel på utvecklingsområden inom BUP Dalarna är internetbaserad terapi, gruppverksamheter, dialektisk beteendeterapi (DBT) och arbetsmodeller utifrån ett Essenceperspektiv för insatser vid misstanke om neuropsykiatrisk problematik, berättar kollegan och psykologen Linnea Nordkvist som utbildar sig till specialistpsykolog med inriktning mot neuropsykologi.

Tvärprofessionella team och handledning
Både Linnea och Rieke är överens om att de har ett mycket givande uppdrag med spännande utmaningar och frågeställningar. Arbetet sker ofta i tvärprofessionella team, vilket kvalitetssäkrar bedömningar och medför intressanta diskussioner.
– Vi har ett gott teamarbete, regelbunden handledning och för PTP-psykologerna finns ett upprättat PTP-program med regelbundna träffar. Det pågår också ett arbete med att införa mer strukturerade utvärderingsformer för de insatser vi gör vilket vi tycker är mycket viktigt. Arbetsmiljön är trevlig och familjär. Sen är det faktiskt fantastiskt att bo så nära naturen och ha tillgång till ett rikt kulturutbud, avslutar de.


Mattias Lindström, psykolog vid HAB i Hedemora/Avesta och Mathilda Folkesson, psykolog vid HAB i Ludvika. Foto: Janne Åsberg
Mattias Lindström, psykolog vid HAB i Hedemora/Avesta och Mathilda Folkesson, psykolog vid HAB i Ludvika. Foto: Janne Åsberg

Följ patienterna genom livet vid HAB

Habilitering är en spännande och utmanande specialisering som tillåter psykologer att följa sina patienter genom livet. Inom HAB Dalarna finns det dessutom ett sällsynt gott kollegialt utbyte, med många gemensamma aktiviteter, temadagar och yrkesträffar.

För Mathilda Folkesson, psykolog vid HAB Ludvika och yrkesutvecklare vid HAB Dalarna, är det den unika målgruppen som är det roligaste med att arbeta inom habiliteringen, och förutom en kort vända till arbetsförmedlingen har hon varit enheten i Ludvika trogen.
– Jag har arbetat som psykolog i 10 år. Det är ett spännande uppdrag och en oerhört inspirerande målgrupp, som omfattar människor med funktionsnedsättningar, både medfödda och tidigt förvärvade. Den största fördelen är att jag har möjligheten att följa dem under livets olika faser. Det innebär både utrednings- och behandlingsuppdrag, något som jag tycker är väldigt givande.

Öppen organisation
Kollegan Mattias Lindström är å sin sida verksam inom HAB i Hedemora/Avesta, men hans upplevelse av arbetet stämmer väl överens med Mathildas.
– Förutom att uppgifterna är både spännande och utmanande arbetar vi i en strukturerad och öppen organisation som ger utmärkta förutsättningar för utbyte mellan oss psykologer. Dalarna är ett stort landsting, men trots det har vi mängder av länsövergripande möten, temadagar, yrkesträffar och mycket annat. På så vis lär vi oss hela tiden av och stimulerar varandra till utveckling och vi har dessutom väldigt roligt tillsammans.

Stor frihet inom arbetet
Möjligheterna inom yrkesgruppen till fortbildning är enligt såväl Mattias som Mathilda ovanligt goda; förutom individuellt utformade fortbildningsplaner finns en övergripande årsplan för hela yrkesgruppen, och liksom i övriga landstinget kan psykologerna gå vidare till specialistutbildningar.
– Därutöver finns det genom yrkesutvecklarna en smidig väg mellan yrkesgrupp och ledning, vilket innebär att eventuella önskemål och förbättringsförslag snabbt hamnar hos rätt person. Miljön är lyhörd och vi har stor frihet att själva välja hur vi ska lägga upp arbetet – kort sagt har vi bästa tänkbara plattform att stå på för att göra ett riktigt bra jobb, avslutar de.


Staffan Malmberg och Mehrdad Beigi, psykologer vid vuxenpsykiatrin på Falu lasarett. Foto: Per Eriksson
Staffan Malmberg och Mehrdad Beigi, psykologer vid vuxenpsykiatrin på Falu lasarett. Foto: Per Eriksson

Utvecklande utbyten vid VUP i Falun

Arbetet inom vuxenpsykiatrin (VUP) i Falun präglas av mångsidighet och bredd. Stämningen mellan medarbetarna är öppen och stöttande och det finns ett uttalat fokus både på kollegialt lärande och på andra fortbildningsmöjligheter.

– För mig är det i första hand kunskapsutbytet som jag dagligen har med andra psykologer som är avgörande för mitt val av arbetsplats. Jag känner gott stöd från min närmsta chef och det är väldigt givande att ha så många psykologkollegor; det öppnar upp för en dynamisk dialog kring hur vi bäst bedriver och utvecklar vårt arbete, vilket är en av många fördelar med att arbeta inom det offentliga, säger Staffan Malmberg, psykolog vid vuxenpsykiatrin på Falu lasarett.

Stor bredd på arbetet
Han berättar om tillfredsställelsen de gånger man kan hjälpa människor och få dem att må bättre, och där får han medhåll av psykologkollegan Mehrdad Beigi.
– Man får träffa så enormt många olika sorters människor som alla är unika och har olika svårigheter och förutsättningar. Diagnostiskt kan det omfatta allt från ångeststörningar och depressioner till neuropsykiatriska störningar, personlighetssyndrom och mycket annat, och det är väldigt givande att kunna vara ett stöd för dem. Det är utvecklande både på ett personligt plan och i yrkesrollen – det finns alltid något nytt att fördjupa sig inom.

Goda karriärmöjligheter
Både Mehrdad och Staffan är överens om att landstingets vuxenpsykiatri rymmer möjligheter ur fortbildnings- och karriär­synpunkt. Både verksamhetschef i Falun och divisionschef är psykologer och psykiatrins utvecklingsenhet anordnar kurser och utbildningar efter behov. De som är intresserade av handledning får tillgång till det, något de flesta utnyttjar.
– Traditionellt sett har det varit skralt med karriärvägar för psykologer, men det är något Dalarna arbetar för att råda bot på. Ett led i det arbetet är en specialistordning som ger oss psykologer möjligheten att bli specialister inom till exempel klinisk psykologi och klinisk neuroposykologi. Det kan senare leda till specialisttjänster, som dessutom ger ett lönepåslag. Det finns också möjligheten att dela upp sitt arbete för att kunna forska, så oavsett vilken väg man vill gå finns det intressanta alternativ inom landstinget, avslutar de.


Stor frihet under ansvar hos VUP i Mora

VUP i Mora präglas av ett mycket lyhört klimat, där psykologernas kompetens och önskemål tas på allvar. Det varierade arbetet bedrivs i tvärprofessionella team med patienten i fokus, vilket skapar en bra plattform för kollegialt kunskapsutbyte.

Psykologen Anita Norman har arbetat med både öppen- och slutenvård inom psykiatrin i många år. Det finns många aspekter av sitt arbete som hon trivs med, men hon framhäver i synnerhet det faktum att hon får verka med stor frihet under ansvar.
– Möjligheten att själv lägga upp mitt arbete och välja hur jag bedriver vård är det absolut bästa med mitt jobb. Dessutom är arbetet på mottagningen oerhört varierat, dels på grund av hur mottagningens behov ser ut, men också med stor hänsyn till vad jag vill arbeta med. I nuläget är jag verksam i ett DBT-team och i startgroparna för ett Autismteam samtidigt som jag gör utredningar och besöksbedömningar. Dessutom har vi förmånen att arbeta i team med andra yrkesgrupper, något som skapar en miljö av ständigt kollegialt lärande och nya initiativ.

Kan tala för patienterna
VUP i Mora tar vara på sina psykologers kunskaper och Anita betonar att hon får gehör för sina förslag – den lyhörda stämningen har bland annat resulterat i att psykologerna vid mottagningen har kunnat utveckla egna start-up-grupper utifrån blandade diagnoser och framöver kan en del av satsningarna komma att utmynna i spännande forskningsprojekt.
– Ledningen stämmer av med oss psykologer och det gör att jag upplever att jag verkligen kan tala för patienternas räkning, vilket är oerhört viktigt i min yrkesroll. Det märks också i den rådande inställningen till fortbildning och karriär; de utbildningar jag vill ha och behöver får jag och det finns en väldigt uppmuntrande attityd till att psykologer ska våga axla ledningsroller.

Plats för familj och fritid
Anita rekommenderar varmt andra psykologer att söka sig till VUP i Mora, inte minst på grund av att det här finns utrymme för en mindre stressig vardag med plats för både familj och fritid.
– Jag är uppvuxen i Orsa och därför kanske lite bortskämd, men det finns verkligen fantastiska möjligheter till aktiviteter här. Förutom det självklara med skidåkning och vandring finns ett underbart hästliv och jättefina faciliteter. Här finns något för alla, avslutar hon.

Landstinget Dalarna
Välkommen till Landstinget Dalarna! Här finner du ett betydelsefullt arbete i en engagerad och trygg organisation som följer människor genom hela livet.
Psykiatrin i Dalarna erbjuder psykiatrisk hjälp och vård till dem som lider av eller riskerar att utveckla psykisk sjukdom.
Den psykiatriska öppenvården är en specialistverksamhet för personer med allvarlig psykisk sjukdom och finns i Avesta, Falun, Borlänge, Ludvika och Mora. Inom vuxenpsykiatrin i Dalarna finns den psykiatriska slutenvården placerad i Falun och i Säter, psykiatrisk akut- och korttidsvård finns på båda orterna. Verksamheten för missbruks- och beroendevård finns i Falun.
BUP:s (barn- och ungdomspsykiatri) uppgift är att möta barn och ungdomar till och med 17 år som har allvarlig psykisk ohälsa och deras familjer. BUP:s öppenvård finns i Avesta, Falun, Borlänge, Ludvika och Mora. Inom BUP Dalarna finns också fyra länsövergripande enheter, Tornet (ätstörningsenhet), Kunskapscentrum neuropsykiatri, Familjeterapienheten samt Avd.68/slutenvården. De länsövergripande enheterna ligger i Falun.
Habiliteringen har enheter i Borlänge, Falun, Mora, Ludvika samt Hedemora/Avesta.

Landstinget Dalarna
Tel: 023-49 00 00
E-post: landstinget.dalarna@ltdalarna.se
www.ltdalarna.se