Etikettarkiv: Specialist

Psykologers och specialistpsykologers löner måste höjas

Jaime Aleite, förhandlingschef på Psykologförbundet. Foto: Johan Paulin
Jaime Aleite, förhandlingschef på Psykologförbundet. Foto: Johan Paulin
Erfarna psykologer utan specialistutbildning bör ha en månadslön på 49900 kronor och erfarna specialistpsykologer bör ha en månadslön på 58 400 kronor. Det anser psykologerna i en ny undersökning.

– Undersökningsresultatet tyder på att många psykologer är bra på att värdesätta sitt arbete på ett korrekt sätt. Ett grundproblem för hela professionen är att lönenivåerna generellt sett är för låga och inte är proportionella till yrkets komplexitet och svårighetsgrad. Många psykologer har dessvärre för låga ingångslöner och en alltför dålig löneutveckling, säger Jaime Aleite, förhandlingschef på Psykologförbundet.
Psykologförbundets medlemmar omfattas av så kallade sifferlösa avtal, vilket innebär att det inte finns ett specificerat löneutrymme för psykologer. Medellönenivån ligger i dagsläget på 41 000 kronor, vilket Jaime Aleite anser är för lågt.
– Det vore önskvärt att psykologers medellön istället hamnar på 50 000 kronor. Många andra akademikergrupper med tuffa och krävande arbeten ligger på den lönenivån, och har därmed fått ett erkännande från sin arbetsgivare som även syns i plånboken. Det erkännandet har många psykologer ännu inte fått, säger han.

Specialistpsykolog bör ha 60 000
Psykologerna anser att månadslönen för en specialistpsykolog med drygt femton års yrkeserfarenhet som specialist bör ligga på 58 400 kronor. Psykologförbundet anser att drygt 60 000 kronor är en rimlig månadslön för en specialistpsykolog.
– Medellönen för specialistpsykologer ligger idag på cirka 46 000 kronor. Det är alltför lågt, i synnerhet med tanke på att specialistpsykologer har en högre specialisering än andra psykologer samt att de har ett ännu större ansvar i sin yrkesroll. Specialistpsykologer ska bland annat stötta kollegor, fungera som ett verksamhetsstöd, hantera särskilt komplexa patienter och säkerställa att den psykologiska behandlingen genomförs på ett patientsäkert och rättssäkert sätt. Dagens låga medellöner för specialistpsykologer riskerar att leda till att färre psykologer känner sig motiverade att skaffa sig en specialistkompetens, säger Jaime Aleite.

Rätt till rimlig ingångslön
Enligt färsk statistik från Psykologförbundet har lönenivåerna och löneutvecklingen haft en positiv utveckling i vissa län, i synnerhet där man haft svårt att rekrytera psykologer. I andra delar av landet, främst i storstadsregionerna, är medellönerna fortfarande alltför låga i förhållande till arbetets komplexitet. Utöver lönefrågan är karriärmöjligheter, tillgång till fortbildning, en god arbetsmiljö och att ha inflytande på arbetet exempel på frågor som många gånger är avgörande för att psykologer ska vilja stanna kvar hos en arbetsgivare.
– En viktig fråga som vi driver är att alla psykologer har rätt till en rimlig ingångslön. Dessvärre missköts lönesättningen för PTP-psykologer på flera håll i landet. De tillåts ibland inte ens löneförhandla, lönenivåerna bestäms istället utifrån fasta tariffer. En låg ingångslön innebär ofta att det tar tid innan man kommer upp i en rimlig lönenivå, även som legitimerad psykolog, säger Jaime Aleite.

Vilken månadslön anser du att en psykolog (utan specialistutbildning) med cirka 15 års yrkeserfarenhet som psykolog bör ha?

I genomsnitt anser psykologerna att en psykolog utan specialistutbildning med cirka 15 års yrkeserfarenhet som psykolog bör ha 49 900 kr i månadslön.
Vilken månadslön anser du att en specialistpsykolog med cirka 15 års yrkeserfarenhet som specialist bör ha?

I genomsnitt anser psykologerna att en specialistpsykolog med cirka 15 års yrkeserfarenhet som specialist bör ha 58 400 kr i månadslön.
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykologisk behandling populärast bland psykologer

Martin Björklind, legitimerad psykolog och professionsstrateg på Psykologförbundet. Foto: Johan Paulin
Martin Björklind, legitimerad psykolog och professionsstrateg på Psykologförbundet. Foto: Johan Paulin
Psykologer anser att specialistutbildning och specialistbehörighet bör regleras statligt på nationell nivå. Det främsta skälet till att så många psykologer vill se offentligt reglerade specialistutbildningar är att specialistpsykologer fyller en central och mycket viktig funktion i arbetet med att främja människors psykiska hälsa.

– Specialistpsykologer tar ansvar för metodutveckling, hanterar de svåraste ärendena, kvalitetssäkring och att implementera aktuella forskningsresultat i verksamheten. Samhället behöver dessutom fler specialistpsykologer. Det är därför rimligt att utbildningarna regleras offentligt snarare än att Psykologförbundet ansvarar för dem, säger Martin Björklind, legitimerad psykolog och professionsstrateg på Psykolog­förbundet.

Psykologisk behandling intressantast
I Framtidens Karriär – Psykologs undersökning framgår att psykologernas intresse är högst för specialistutbildningarna inom psykologisk behandling/psykoterapi, klinisk vuxenpsykologi, neuropsykologi samt arbets- och organisationspsykologi. Intresset är lägst för specialistutbildningarna inom funktionshindrens psykologi, beroendepsykologi och forensisk psykologi.
– Det beror förmodligen på att det finns en lång tradition bland många psykologer att vidareutbilda sig till psykoterapeuter. Förbundets specialistutbildningar inom beroendepsykologi och funktionshindrens psykologi är dessutom relativt nya. Intresset för dem kommer sannolikt att öka i takt med att kännedomen om dem ökar, säger Martin Björklind.

Nära samverkan krävs
Han anser att det är svårt att rangordna vilka specialistutbildningar som efterfrågas mest av arbetsgivarna eftersom specialistutbildningarna med inriktning mot hälsofrämjande och förebyggande arbete, specialistvård och primärvård kompletterar varandra och behövs i lika stor utsträckning.
– Verksamheterna har bäst känne­dom om hur deras behov av olika insatser från specialistkompetenser ser ut. Därför efterlyser vi en nära samverkan mellan verksamheter, utbildningsarrangörer och Psykologförbundet. Vi vill även att det ska vara Socialstyrelsen som utfärdar yrkesbevisen för specialistpsykologerna, säger Martin Björklind.

Vilka av Psykologförbundets tio specialistinriktningar skulle du helst vilja vidareutbilda dig inom? Ange gärna flera och bortse från vad du arbetar med idag och om du redan är specialiserad.

1. Psykologisk behandling/Psykoterapi
2. Klinisk vuxenpsykologi
3. Neuropsykologi
4. Arbets- och organisationspsykologi
5. Klinisk barn- och ungdomspsykologi
6. Hälsopsykologi
7. Pedagogisk psykologi
8. Forensisk psykologi
9. Beroendepsykologi
10. Funktionshindrens psykologi

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Anser du att specialistutbildning och specialistbehörighet för psykologer ska regleras statligt på nationell nivå?

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer i Sverige 20–23 april 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Kompetensutveckling – ett krav i USA

Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Kompetensutveckling är idag ett självklart inslag på många arbetsplatser i Sverige. Men i USA har man tagit det steget längre: där måste psykologer samla in vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation.

Många arbetsgivare idag är bra på att erbjuda kompetensutveckling enligt Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och KI.
– Men det beror på vad folk menar med vidareutbildning. Vissa vill gå en längre terapiutbildning trots att de jobbar som organisationskonsulter och då förstår jag att de får ett nej.

Mer centralt reglerat
Tobias Lundgren är tydlig: alla ska vidareutbilda sig, men det kräver ett system.
– I USA arbetar de med continuing education credits, de måste samla vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation. Det tycker jag att vi ska ha även i Sverige, kopplat till Socialstyrelsen. Det är egentligen självklart att man måste hålla sig uppdaterad och vara aktiv för att fortsätta arbeta som psykolog.
Han tror att många psykologer och arbetsgivare vill att frågan kring kompetensutveckling ska bli mer centralt reglerad via Socialstyrelsen.
Generellt sett är intresset för att vidareutbilda sig stort och Kompetescentrum upplever ett stort tryck.
– I en internutredning vi gjorde framkom att det finns behov av både längre och kortare kurser, till exempel två-dagars workshops för specifika metoder, utvärderingsförfaranden eller ledarskap, säger Tobias Lundgren.

Roller måste definieras
Frågan om kompetensutveckling tror han blir allt viktigare.
– Det kommer absolut att få större utrymme i framtiden. Man ska också komma ihåg att utbudet och efterfrågan förändras; till exempel efterfrågas nu specialistutbildningar eftersom specialisttjänsterna blir fler.
Rollen för specialistpsykologen definieras idag inte i alla verksamheter – beskrivningen saknas.
– Om man inte samkör utbildning och arbetsbeskrivning så blir det inte sällan så att man utbildar sig men fortsätter att jobba med precis samma saker som tidigare, säger Tobias Lundgren.
Arbetsgivare kan idag använda ett utbud av kompetensutveckling som konkurrensfördel.
– Jag tänker på exempelvis primärvården i mindre städer som ofta har svårt att locka psykologer. Genom att erbjuda vidareutbildning blir man mer attraktiv, säger Tobias Lundgren.

Kan du fortbilda dig i den omfattning du önskar i ditt yrke som psykolog?

Vad kännetecknar en attraktiv psykologarbetsgivare?

Martin Björklind, psykolog och professionsstrateg på Sveriges Psykologförbund (Foto: Johan Paulin) och Antonia Reuter, leg. psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi samt verksamhetschef för ett åttiotal psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.
Martin Björklind, psykolog och professionsstrateg på Sveriges Psykologförbund (Foto: Johan Paulin) och Antonia Reuter, leg. psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi samt verksamhetschef för ett åttiotal psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.
Bra lön, en bra arbetsledning, rimlig arbetsbelastning, att erbjudas kompetensutveckling och fortbildning samt bra team är de faktorer som främst kännetecknar en attraktiv arbetsgivare för psykologer, enligt Framtidens Karriär – Psykologs undersökning mot psykologer.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Lön är självklart en viktig fråga, men många psykologer rankar karriärmöjligheter lika högt. Rimlig arbetsbelastning är självklart viktigt, inte minst i vårdyrken som ofta är utsatta för stress. Vad gäller ledarskapet så är det viktigt att hitta en balans mellan en tydlig styrning med gemensamma mål och en tilltro till psykologens autonoma kompetens, säger Martin Björklind, professionsstrateg på Sveriges Psykologförbund och själv psykolog.

Fler specialistpsykologtjänster
Han anser att arbetsgivare bör erbjuda samtliga psykologer avsatt tid för teamsamverkan, reflektion och erfarenhetsutbyte, vilket många psykologer verkligen värdesätter. En av de viktigaste åtgärderna för psykologarbetsgivare som vill stärka sin attraktivitet är, enligt Martin Björklind, att genomföra långsiktiga och genomtänkta satsningar på fler specialistpsykologtjänster.
– Psykologer bör erbjudas liknande specialiseringsmöjligheter som exempelvis läkare. Vi arbetar för att specialistpsykologtjänster ska bli legio på arbetsplatserna och så småningom finansieras offentligt. Det bör vara samhällets snarare än ett fackförbunds ansvar att reglera och driva specialistutbildningen för psykologer. Det gagnar både befolkningen och psykologers professionsutveckling. Det är dock viktigt att specialisttjänsterna medför nya ansvarsområden och en högre lön, säger Martin Björklind.

Möjlighet att påverka arbetssituationen
– Undersökningsresultatet verkar relevant och ligger i linje med min uppfattning. Löneutvecklingen är förstås viktig, men en bra chef, rimlig arbetsbelastning och bra kollegor är och förblir viktiga faktorer. De faktorer som psykologerna i undersökningen främst anser karakteriserar en attraktiv arbetsgivare känner jag igen från andra undersökningar och samtal med psykologer. En faktor som borde rankas högre i undersökningen är möjligheten att påverka sin egen arbetssituation, det vet jag av erfarenhet att psykologer värdesätter, säger Antonia Reuter, leg. psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi samt verksamhetschef för ett åttiotal psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.

Fler bör få arbeta strategiskt
Hon betraktar även möjlighet till reflektion samt tid för utvecklingsarbete som viktigt för psykologarbetsgivares attraktivitet. Administrativ avlastning har också inverkan på attraktiviteten. Ytterligare en faktor som Antonia Reuter understryker är att fler psykologer ges möjlighet att arbeta strategiskt med exempelvis organisationsutvecklingsfrågor.
– Fler psykologer bör finnas representerade i ledningsgrupper i hela sjukvården, från primärvård till sjukhusvård. Fler arbetsgivare bör tillvarata psykologers kunskap och kompetens på ett mer strategiskt sätt. Man talar ofta om vikten av tvärprofessionell samverkan i hälso- och sjukvården, men fler behöver arbeta för att verkligen inkludera psykologer i det övergripande och beslutsfattande arbetet. I den förvaltning där jag arbetar finns numera en egen organisation för barn och ungas hälso- och sjukvård med psykolog i ledningsgrupper, vilket tillför ett mervärde för organisationen, avslutar Antonia Reuter.

Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare för psykologer? Ange gärna flera.


1. Bra lön/löneutveckling
2. Bra ledarskap/arbetsledning
3. Rimlig arbetsbelastning
4. Erbjuder kompetensveckling och fortutbildning
5. Bra team/arbetskamrater
6. Möjlighet att påverka din arbetssituation
7. Bra arbetsmiljö
8. Tid till återhämtning och reflektion
9. Bra utvecklingsmöjligheter
10. Administrativ avlastning
11. Mer tid för patienterna/klienterna
12. Möjlighet att forska
13. Bra introduktion för nyanställda
14. Trygg arbetsplats
15. Låg personalomsättning
16. Ligger långt framme inom välfärdsteknik/digitalisering
17. Övrigt

Statligt reglerad specialistutbildning

9 av 10 psykologer anser att specialistutbildningen och specialistbehörighet för psykologer bör regleras statligt på nationell nivå.

Framtidens Karriär – Psykolog har kartlagt psykologers uppfattning kring en statlig reglering av specialistutbildning och specialistbehörighet för psykologer.
Även Psykologförbundet anser att den specialistutbildning och specialistbehörighet som idag handhas av förbundet bör bli statligt reglerad:
• Ytterst handlar det om att säkerställa patientsäkerheten.
• Det skulle möta hälso- och sjukvårdens behov av kvalificerad psykologisk bedömning, diagnostisering, utredning och behandling.
• Det skulle innebära en transparent kvalitetssäkring av utbildningen.
• Med reglering följer direktiv, och utbildningssatsningen skulle ge en tydligare avkastning för de verksamheter där specialisterna arbetar.

Anser du att specialistutbildning och specialistbehörighet för psykologer ska regleras statligt på nationell nivå?


Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer i Sverige 20–23 april 2018. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.