Etikettarkiv: Ledarskap

Ledarskapet berikas när psykologer tar steget

Sara Henrysson Eidvall, ordförande för Nationella föreningen för arbets- och organisationspsykologer. Foto: David Brohede
Sara Henrysson Eidvall, ordförande för Nationella föreningen för arbets- och organisationspsykologer. Foto: David Brohede
Även om psykologutbildningen utgör en mycket bra grund för olika typer av chef- och ledarskapsroller så är en chefs­karriär inte ett självklart val för många psykologer. Psykologen Sara Henrysson Eidvall tycker psykologkompetensen är en ovärderlig tillgång som ledare.

– Ledarskap handlar till stor del om att kunna motivera människor och förstå gruppers dynamik. Som psykolog har man en djupgående och mycket användbar kunskap på det här området. Psykologers intresse för att axla chef- och ledarskapsroller är dock mindre än man kan önska. Det beror förmodligen på att många upplever en konflikt mellan psykologens motiverande och behandlande roll och chefsrollens krav på att kunna leda och styra, säger Sara Henrysson Eidvall, som arbetade med rehabilitering och barnpsykiatri innan hon började arbeta med arbets- och organisationspsykologi. Hon är numera konsult och föreläsare, och ordförande för Nationella föreningen för arbets- och organisationspsykologer.

Vidga bilden
Hon anser att fler psykologer bör vidga sin bild av hur deras kompetens kan användas och hur yrkesrollen kan se ut, och tillägger att det finns mycket fler inslag av ledarskap i psykologens yrkesroll än vad man till en början kan tro.
– Människor som söker sig till psykologyrket är generellt sett mer relationsorienterade än uppgiftsorienterade, men det behöver definitivt inte finnas någon motsättning däremellan. Många ryggar inför en chefsroll eftersom det ofta innebär att man kliver ur gruppen och kanske till och med ställer sig framför samma grupp, samt att det inkluderar ekonomi- och personalansvar. Men man kan även utöva ledarskap inom exempelvis projektutveckling, metodutvecklingsarbete, som gruppsamtalsledare och i många andra sammanhang, säger Sara Henrysson Eidvall.

Börja i mindre skala
Hennes råd till psykologer som är intresserade av att prova på en ledarskapsroll är att ta vara på de möjligheter som dyker upp, att tydligt kommunicera dina önskemål till din chef samt att gräva där du står genom att exempelvis börja med att utöva ledarskap i mindre skala.
– Som psykolog kommer man långt i ledarskapssammanhang med sin grundutbildning. Visst kan man behöva utöka sin kompetens med ekonomi och management, men den organisationspsykologiska grundkompetensen som bland annat inkluderar målteori, samarbetsprocesser och gruppdynamik utgör på många sätt grunden för ett framgångsrikt ledarskap. Det finns det forskningsstöd för, säger Sara Henrysson Eidvall.

Kompetensutveckling – ett krav i USA

Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Kompetensutveckling är idag ett självklart inslag på många arbetsplatser i Sverige. Men i USA har man tagit det steget längre: där måste psykologer samla in vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation.

Många arbetsgivare idag är bra på att erbjuda kompetensutveckling enligt Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och KI.
– Men det beror på vad folk menar med vidareutbildning. Vissa vill gå en längre terapiutbildning trots att de jobbar som organisationskonsulter och då förstår jag att de får ett nej.

Mer centralt reglerat
Tobias Lundgren är tydlig: alla ska vidareutbilda sig, men det kräver ett system.
– I USA arbetar de med continuing education credits, de måste samla vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation. Det tycker jag att vi ska ha även i Sverige, kopplat till Socialstyrelsen. Det är egentligen självklart att man måste hålla sig uppdaterad och vara aktiv för att fortsätta arbeta som psykolog.
Han tror att många psykologer och arbetsgivare vill att frågan kring kompetensutveckling ska bli mer centralt reglerad via Socialstyrelsen.
Generellt sett är intresset för att vidareutbilda sig stort och Kompetescentrum upplever ett stort tryck.
– I en internutredning vi gjorde framkom att det finns behov av både längre och kortare kurser, till exempel två-dagars workshops för specifika metoder, utvärderingsförfaranden eller ledarskap, säger Tobias Lundgren.

Roller måste definieras
Frågan om kompetensutveckling tror han blir allt viktigare.
– Det kommer absolut att få större utrymme i framtiden. Man ska också komma ihåg att utbudet och efterfrågan förändras; till exempel efterfrågas nu specialistutbildningar eftersom specialisttjänsterna blir fler.
Rollen för specialistpsykologen definieras idag inte i alla verksamheter – beskrivningen saknas.
– Om man inte samkör utbildning och arbetsbeskrivning så blir det inte sällan så att man utbildar sig men fortsätter att jobba med precis samma saker som tidigare, säger Tobias Lundgren.
Arbetsgivare kan idag använda ett utbud av kompetensutveckling som konkurrensfördel.
– Jag tänker på exempelvis primärvården i mindre städer som ofta har svårt att locka psykologer. Genom att erbjuda vidareutbildning blir man mer attraktiv, säger Tobias Lundgren.

Kan du fortbilda dig i den omfattning du önskar i ditt yrke som psykolog?

Psykologernas nationella beslut för psykisk hälsa och ohälsa

Om psykologerna skulle vara nationellt ansvariga för psykisk hälsa och ohälsa, skulle de satsa på förebyggande arbete med barn, bättre strukturer med psykologer i chefsposition och mer resurser till primärvården så att fler psykologer kan anställas.

Ett slumpmässigt urval av psykologer i Sverige fick frågan ”Vilka beslut skulle du fatta om du var nationellt ansvarig för psykisk hälsa och ohälsa i Sverige?”

Förebyggande arbete med barn och ungdomar
Över 50% av svaren gällde satsningar på förebyggande arbete med barn. Man nämner att detta arbete bör börja med samtal med nyblivna föräldrar, barnavårdscentral, förskola och skola. Man menar också att lärare och förskolelärare behöver ha kunskap om psykologi, förutom att det behövs mer psykologer och specialistpsykologer i skola och förskola. ”Jag vill ha 3 obligatoriska vägledande samtal för alla 15-åringar i landet.”
Som exempel på en allmän preventiv åtgärd är att fler får lära sig om ångest, depression, stress och hur man kan hantera dem. Här kan man utgå från forskning om goda levnadsvanor som främjar hälsa och välmående.

Psykologer i chefsposition
Här menar många att den som är ansvarig för psykologers arbete i landsting och kommun alltid ska vara en psykolog, både kliniskt ansvarig som ansvarig för fortbildning och vidareutveckling i arbetet. Man framför också att det är viktigt att uppgradera psykiatrins status både för patienter och för personal, ”psykiatri måste inte vara hopplöst”.
Man ska strukturera upp psykiatrin och göra nationella riktlinjer för att bedriva psykiatri. Man vill byta ut ansvariga personer på socialstyrelsen mot personer som läser internationell forskning objektivt.

Fler psykologer i primärvården
En stor del av menar även att det behövs mer resurser till primärvården så att det kan anställas fler psykologer till vårdcentraler. Alla vård/hälsocentraler ska ha tillgång till ett psykosocialt team inklusive kurator och psykolog. ”En psykolog kan ha samma roll som en husläkare som håller koll på någons mentala hälsa över livet, exempelvis ett samtal om året.” Många anser också att man ska subventionera all psykoterapi och att det ska ingå i högkostnadsskyddet. Man vill även ge människor möjlighet att söka hjälp av privatpraktiserande psykolog till subventionerad kostnad.
Många vill tillföra resurser för att förbättra utbildningen för psykologer. Dessutom behöver man anställa fler psykologer med bra löner. Några vill ha färre socionomer och fler psykologer inom psykiatrin.

Nationella beslut för psykisk hälsa och ohälsa
1. Preventivt arbete med fokus på barn och unga
2. Fler psykologer i chefsposition
3. Mer resurser till primärvården
4. Förbättra utbildningen för psykologer
5. Bättre löner
6. Subventionerad vård

Vad kännetecknar en attraktiv psykologarbetsgivare?

Martin Björklind, psykolog och professionsstrateg på Sveriges Psykologförbund (Foto: Johan Paulin) och Antonia Reuter, leg. psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi samt verksamhetschef för ett åttiotal psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.
Martin Björklind, psykolog och professionsstrateg på Sveriges Psykologförbund (Foto: Johan Paulin) och Antonia Reuter, leg. psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi samt verksamhetschef för ett åttiotal psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.
Bra lön, en bra arbetsledning, rimlig arbetsbelastning, att erbjudas kompetensutveckling och fortbildning samt bra team är de faktorer som främst kännetecknar en attraktiv arbetsgivare för psykologer, enligt Framtidens Karriär – Psykologs undersökning mot psykologer.

– Undersökningsresultatet är inte förvånande. Lön är självklart en viktig fråga, men många psykologer rankar karriärmöjligheter lika högt. Rimlig arbetsbelastning är självklart viktigt, inte minst i vårdyrken som ofta är utsatta för stress. Vad gäller ledarskapet så är det viktigt att hitta en balans mellan en tydlig styrning med gemensamma mål och en tilltro till psykologens autonoma kompetens, säger Martin Björklind, professionsstrateg på Sveriges Psykologförbund och själv psykolog.

Fler specialistpsykologtjänster
Han anser att arbetsgivare bör erbjuda samtliga psykologer avsatt tid för teamsamverkan, reflektion och erfarenhetsutbyte, vilket många psykologer verkligen värdesätter. En av de viktigaste åtgärderna för psykologarbetsgivare som vill stärka sin attraktivitet är, enligt Martin Björklind, att genomföra långsiktiga och genomtänkta satsningar på fler specialistpsykologtjänster.
– Psykologer bör erbjudas liknande specialiseringsmöjligheter som exempelvis läkare. Vi arbetar för att specialistpsykologtjänster ska bli legio på arbetsplatserna och så småningom finansieras offentligt. Det bör vara samhällets snarare än ett fackförbunds ansvar att reglera och driva specialistutbildningen för psykologer. Det gagnar både befolkningen och psykologers professionsutveckling. Det är dock viktigt att specialisttjänsterna medför nya ansvarsområden och en högre lön, säger Martin Björklind.

Möjlighet att påverka arbetssituationen
– Undersökningsresultatet verkar relevant och ligger i linje med min uppfattning. Löneutvecklingen är förstås viktig, men en bra chef, rimlig arbetsbelastning och bra kollegor är och förblir viktiga faktorer. De faktorer som psykologerna i undersökningen främst anser karakteriserar en attraktiv arbetsgivare känner jag igen från andra undersökningar och samtal med psykologer. En faktor som borde rankas högre i undersökningen är möjligheten att påverka sin egen arbetssituation, det vet jag av erfarenhet att psykologer värdesätter, säger Antonia Reuter, leg. psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi samt verksamhetschef för ett åttiotal psykologer för mödra- och barnhälsovården i Västra Götalandsregionen.

Fler bör få arbeta strategiskt
Hon betraktar även möjlighet till reflektion samt tid för utvecklingsarbete som viktigt för psykologarbetsgivares attraktivitet. Administrativ avlastning har också inverkan på attraktiviteten. Ytterligare en faktor som Antonia Reuter understryker är att fler psykologer ges möjlighet att arbeta strategiskt med exempelvis organisationsutvecklingsfrågor.
– Fler psykologer bör finnas representerade i ledningsgrupper i hela sjukvården, från primärvård till sjukhusvård. Fler arbetsgivare bör tillvarata psykologers kunskap och kompetens på ett mer strategiskt sätt. Man talar ofta om vikten av tvärprofessionell samverkan i hälso- och sjukvården, men fler behöver arbeta för att verkligen inkludera psykologer i det övergripande och beslutsfattande arbetet. I den förvaltning där jag arbetar finns numera en egen organisation för barn och ungas hälso- och sjukvård med psykolog i ledningsgrupper, vilket tillför ett mervärde för organisationen, avslutar Antonia Reuter.

Vilka av följande faktorer kännetecknar en attraktiv arbetsgivare för psykologer? Ange gärna flera.


1. Bra lön/löneutveckling
2. Bra ledarskap/arbetsledning
3. Rimlig arbetsbelastning
4. Erbjuder kompetensveckling och fortutbildning
5. Bra team/arbetskamrater
6. Möjlighet att påverka din arbetssituation
7. Bra arbetsmiljö
8. Tid till återhämtning och reflektion
9. Bra utvecklingsmöjligheter
10. Administrativ avlastning
11. Mer tid för patienterna/klienterna
12. Möjlighet att forska
13. Bra introduktion för nyanställda
14. Trygg arbetsplats
15. Låg personalomsättning
16. Ligger långt framme inom välfärdsteknik/digitalisering
17. Övrigt