Etikettarkiv: Kompetensutveckling

Bra lön viktigast för att psykologer ska stanna

Bra lön, kompetensutveckling och bra ledarskap är de viktigaste faktorerna för att psykologer ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare.

Vilka av följande faktorer anser du är viktigast för att en psykolog ska stanna långsiktigt hos sin arbetsgivare? Ange gärna flera.

1. Bra lön/löneutveckling
2. Erbjudas kompetensveckling och fortbildning
3. Bra ledarskap/arbetsledning
4. Rimlig arbetsbelastning
5. Bra team/arbetskamrater
6. Möjlighet att påverka din arbetssituation
7. Bra utvecklingsmöjligheter
8. Tid till återhämtning och reflektion
9. Bra/trygg arbetsmiljö
10. Mer tid för patienterna/klienterna
11. Administrativ avlastning
12. Låg personalomsättning
13. Möjlighet att arbeta med forskning
14. Bra introduktion för nyanställda
15. Övrigt
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Hög utvecklingsambition inom Region Kronobergs psykiatri

Susann Winst, Maja Hansson och Martin Glosax på psykiatrin i Region Kronoberg. Foto: Martina Wärenfeldt
Susann Winst, Maja Hansson och Martin Glosax på psykiatrin i Region Kronoberg. Foto: Martina Wärenfeldt

Arbetsmiljön inom psykiatrin i Region Kronoberg präglas av stark sammanhållning och aktivt kunskapsutbyte. Här har psykologerna goda möjligheter att fortbilda sig och påverka sin arbetssituation samtidigt som de får chansen att vara delaktiga i regionens vårdutveckling.

I Region Kronoberg verkar barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och vuxenpsykiatrin (VUX) under samma centrum. Klinikerna samverkar redan inom flera områden, vilket skapar stora samordningsvinster, och det råder en positiv stämning och en strävan efter att utveckla och förbättra arbetet.
– Att arbeta inom psykiatrin är både utmanande och roligt. Jag som arbetar inom BUP trivs väldigt bra med att få lära känna både barnen och deras familjer, och det är verkligen givande att se de resultat som uppnås genom förändringsarbetet, säger Maja Hansson, psykolog inom småbarnsteamet, som även arbetar med inriktning på traumafokuserad KBT med de äldre barnen.

Del av samhällsutvecklingen
Där är hon överens med kollegan Martin Glosax, psykolog, psykoterapeut, handledare och lärare inom psykoterapi.
– Jag arbetar inom VUX med personer med OCD; psykiatri handlar för mig om att kunna göra en omedelbar skillnad, men också om att vara en del av samhällsutvecklingen och engagera sig i samhällsrelaterade frågor, betonar Martin, som också undervisar vid Linnéuniversitetet.

À jour med forskningen
Både Martin och Maja betonar den goda sammanhållningen vid de respektive klinikerna, men även de starka satsningar som finns inom regionen på kompetens, vårdprocesser och -utveckling, samverkan och patientsäkerhet.
– Att jobba inom psykiatrin i Kronoberg innebär att man får vara en del i satsningar på den regionala utvecklingen, vilket bland annat inkluderar att digitalisera den psykiatriska vården för att göra den tillgänglig för befolkningen. På mer lokal nivå finns det ett tydligt fokus på kompetensutveckling, något som ytterligare förstärks av den närhet vi har till akademin, bland annat genom en satsning vi har på att anställa disputerade psykologer, berättar Martin.
– Den närheten märks i vardagen. Det finns ett intresse och en lyhördhet för att ta vara på vår kompetens och dra nytta av den, och möjligheterna att specialisera sig inom ett eller flera områden är många. Kort sagt har vi en hög utvecklingsambition, vilket medför att vi håller oss à jour med forskning och utveckling såväl nationellt som internationellt. Det finns mycket att lära och vi vill ligga längst fram, avslutar Maja.

Vi söker psykologer till Barn- och ungdomspsykiatrin. Läs mer och ansök här

Psykiatrin i Region Kronoberg
I Kronobergs län bedrivs högspecialiserad psykiatri för såväl barn och ungdomar som vuxna. Arbetet bedrivs i tvärprofessionella team med patienten i centrum. Såväl BUP-kliniken som VUX öppenvård och mottagningsverksamhet finns på Centrallasarettet i Växjö och på lasarettet i Ljungby. Den slutna psykiatriska specialistvården finns på Sigfridsområdet i Växjö, där det även finns en psykiatrisk akutmottagning.

Region Kronoberg
Tel. vxl: 0470-58 80 00
www.regionkronoberg.se

Tiohundra satsar på psykologer

Sophie Lindberg, psykolog och verksamhetschef, Frida Langvad, psykolog och samordnare och Tomas Tegethoff, psykolog hos Tiohundra. Foto: Conny Holm
Sophie Lindberg, psykolog och verksamhetschef, Frida Langvad, psykolog och samordnare och Tomas Tegethoff, psykolog hos Tiohundra. Foto: Conny Holm
Vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje satsar stort på utveckling av vården kring psykisk ohälsa inom tre områden: Psykiatrin, BUP och primärvården. Psykologer kommer att ha en central och spännande roll i denna utveckling.

Psykologen och verksamhetschefen Sophie Lindberg har varit verksam inom olika psykiatriverksamheter i Norrtälje sedan legitimationen 1999. Idag är hon verksamhetschef över det område som har flest psykologer i TioHundra.
– Psykologer har betydande roller inom såväl barn- och vuxenpsykiatri, barn- och vuxenhabilitering, som unga vuxna-mottagning och första linjens barnpsykiatri. Olika satsningar på psykologer har gjorts de senaste åren säger Sophie. Vi har bland annat inrättat specialisttjänster på några enheter. Forskning och utveckling står högt på agendan och nyligen blev ett kliniskt forskningsprojekt på BUP färdigt och sammanställt.
Sophie menar också att det är enkelt att samverka med andra aktörer då Norrtälje är relativt litet. Närheten till Stockholm gör att samverkan med verksamheter där också sker kontinuerligt.

En mängd olika samverkanstyper
Inom barn- och ungdomspsykiatrin arbetar psykologen och samordnaren Frida Langvad. Hon håller med Sophie och betonar att det är den trygga och stabila personalgruppen och det gränsöverskridande samarbetet som gör Tiohundra till en så intressant arbetsgivare.
– Här finns en uppsjö olika samverkanstyper, både internt inom Tiohundra och externt med socialtjänst, skola, arbetsförmedling och andra myndigheter. Förutom att vi har en platt organisation som gör det lätt att få kontakt med andra verksamheter har vi regelbundna möten för att utveckla våra processer. Det innebär ett kontinuerligt kunskapsutbyte som också skapar enorma möjligheter för oss att utveckla den psykiatriska vården.

Inspirerande inom primärvården
Psykolog Tomas Tegethoff, som är verksam inom primärvården i Norrtälje, berättar att psykologens roll blir allt viktigare på en vårdcentral:
– Vår breda kompetens inom psykologi behöver utnyttjas mer, framför allt vid förebyggande och hälsobefrämjande åtgärder. Tiohundra vill därför satsa stort på forskning och utveckling för att göra primärvården i Norrtälje till Sveriges bästa. Det är en spännande tid med mycket nytänkande. Därför söker vi duktiga och kreativa psykologer som kan bidra på olika sätt.

Vårdbolaget Tiohundra
Vårdbolaget Tiohundra ägs av kommunalförbundet Sjukvård och omsorg i Norrtälje, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och Norrtälje kommun. Här samlas allt från traditionell landstingsverksamhet såsom sjukhus, primärvård och psykiatri till traditionell kommunal verksamhet, till exempel äldreomsorg, socialpsykiatri och LSS-boenden i samma bolag.

Tiohundra AB
Box 905
761 29 Norrtälje
Tel: 0176-10 100
E-post: registrator@tiohundra.se
www.tiohundra.se/ledigajobb

Kompetensutveckling – ett krav i USA

Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Kompetensutveckling är idag ett självklart inslag på många arbetsplatser i Sverige. Men i USA har man tagit det steget längre: där måste psykologer samla in vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation.

Många arbetsgivare idag är bra på att erbjuda kompetensutveckling enligt Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och KI.
– Men det beror på vad folk menar med vidareutbildning. Vissa vill gå en längre terapiutbildning trots att de jobbar som organisationskonsulter och då förstår jag att de får ett nej.

Mer centralt reglerat
Tobias Lundgren är tydlig: alla ska vidareutbilda sig, men det kräver ett system.
– I USA arbetar de med continuing education credits, de måste samla vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation. Det tycker jag att vi ska ha även i Sverige, kopplat till Socialstyrelsen. Det är egentligen självklart att man måste hålla sig uppdaterad och vara aktiv för att fortsätta arbeta som psykolog.
Han tror att många psykologer och arbetsgivare vill att frågan kring kompetensutveckling ska bli mer centralt reglerad via Socialstyrelsen.
Generellt sett är intresset för att vidareutbilda sig stort och Kompetescentrum upplever ett stort tryck.
– I en internutredning vi gjorde framkom att det finns behov av både längre och kortare kurser, till exempel två-dagars workshops för specifika metoder, utvärderingsförfaranden eller ledarskap, säger Tobias Lundgren.

Roller måste definieras
Frågan om kompetensutveckling tror han blir allt viktigare.
– Det kommer absolut att få större utrymme i framtiden. Man ska också komma ihåg att utbudet och efterfrågan förändras; till exempel efterfrågas nu specialistutbildningar eftersom specialisttjänsterna blir fler.
Rollen för specialistpsykologen definieras idag inte i alla verksamheter – beskrivningen saknas.
– Om man inte samkör utbildning och arbetsbeskrivning så blir det inte sällan så att man utbildar sig men fortsätter att jobba med precis samma saker som tidigare, säger Tobias Lundgren.
Arbetsgivare kan idag använda ett utbud av kompetensutveckling som konkurrensfördel.
– Jag tänker på exempelvis primärvården i mindre städer som ofta har svårt att locka psykologer. Genom att erbjuda vidareutbildning blir man mer attraktiv, säger Tobias Lundgren.

Kan du fortbilda dig i den omfattning du önskar i ditt yrke som psykolog?

”Som skolpsykolog kan jag verkligen göra skillnad”

Ida Mellström, leg. psykolog på Hagsätraskolan och Ormkärrskolan i Stockholm, spelar gärna biljard tillsammans med eleverna när hon får tid. Foto: Gonzalo Irigoyen
Ida Mellström, leg. psykolog på Hagsätraskolan och Ormkärrskolan i Stockholm, spelar gärna biljard tillsammans med eleverna när hon får tid. Foto: Gonzalo Irigoyen
Skolpsykologen Ida Mellström gillar att hennes jobb har stor betydelse för många ungas liv. Och så är det såklart peppande att få höra att hennes idéer och satsningar leder till en allmänt ökad trivsel på skolan.

Ida Mellström har visserligen ett eget arbetsrum på Hagsätraskolan i Stockholm, där hon jobbar heltid som psykolog, men hon rör sig gärna bort från kontorsstolen. När det finns tid över gör hon bäst nytta ute på skolan, menar hon. Den dagliga kontakten med eleverna ger henne en bra inblick i barnens funderingar och miljön de vistas i. Och det är många som kommer fram och vill prata med henne när hon passerar i korridoren, slår sig ner i matsalen vid lunchen eller när hon ber att få vara med och spela ett parti biljard på rasten.
– Det är inte som i vuxenvärlden att kontakten med psykologen kan verka stigmatiserande. Barn är nyfikna, intresserade och spontana. En elev beskrev att jag var som en känslodoktor, det är en fin beskrivning tycker jag, säger Ida Mellström.

Får själv styra över sitt arbetssätt
Ida Mellström hade en tydlig bild av på vilket sätt hon ville jobba när hon sökte tjänsten som skolpsykolog inom Stockholms stad. Hennes fokus ligger på att arbeta med hälsofrämjande och förebyggande åtgärder och att utgå från större grupper snarare än att bara ge individuella punktinsatser. Att hon fått utbildningsförvaltningens och skolledningens förtroende och stöd för sin inriktning är en betydelsefull faktor till att hon trivs så bra.
– Jag har själv fått vara med och utforma min roll som skolpsykolog och styr relativt fritt hur jag planerar mina arbetsdagar. Samtidigt jobbar jag tätt tillsammans med elevhälsoteamet på skolan och har stöttande roll gentemot lärarna. Att jobbet som skolpsykolog skulle vara ensamt, som vissa kanske kan tro, stämmer inte alls in på min situation.
Ofta efterfrågas Ida Mellströms kompetens av lärare på skolan. Det kan handla om att ett barn är utåtagerande, har inlärningssvårigheter, problem med kompisrelationer eller att det är allmänt stökigt i en större grupp. Rör det sig om yngre barn brukar Ida Mellström börja med att göra observationer i klassrummet. Därefter ger hon läraren verktyg för att ändra på situationen utifrån en uttänkt strategi som bygger på en beteendeanalytisk grund. Rör det sig om barn i mellan- eller högstadiet blir det ofta aktuellt att även föra en dialog tillsammans med föräldrar och lärare och ha möten tillsammans med en elev eller en grupp elever.
En viktig del i Ida Mellströms arbete är även att hitta vägar till preventiva förbättringar inom vissa fokusområden. Just nu är hon delaktig i att starta upp ett projekt som syftar till att minska elevernas ogiltiga frånvarotid.
– Anledningen till skolket kan vara alltifrån att eleven får obehagskänslor av att gå in på skolan till att det finns en social problematik eller osäkerhet kring vad studierna ska leda till. I vårt arbete försöker vi hitta orsakerna till frånvaron så att vi kan sätta in rätt insatser.

Satsning på sexualundervisning gav resultat
Ida Mellström lyfter även fram möjligheten att driva egna frågor som en fördel i sitt jobb. Hon har fördjupat sig i hur sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan stärkas och har startat en utbildningsgrupp för lärare. Genom att hålla interna föreläsningar för lärarna har de blivit säkrare i hur de kan ta upp ämnet på ett givande sätt. Satsningen uppskattas och har gett effekt.
Eleverna känner nu att deras frågor blir besvarade och tas på allvar. Från skolans sida har det bidragit till att man kunnat motverka sexuella trakasserier, fått igång diskussioner om jämställdhet och att man lyckats ge en nyanserad bild av vad sex kan innebära så att inte sökningar på internet blir den främsta informationskällan.
– I de klasser vi varit och pratat med eleverna om sex upplever lärarna att det blivit allmänt lugnare på lektionerna och att de kränkande könsorden minskat. Att få den responsen är ett fint betyg på att jag verkligen kan göra skillnad som skolpsykolog.

Stockholms stad, Utbildningsförvaltningen
Stockholms stad har 140 kommunala grundskolor och 28 kommunala gymnasieskolor. Som skolpsykolog uppmuntras du att ta ett eget ansvar men är samtidigt en del i ett elevhälso­team på den skola du jobbar på. Stockholms stads utbildningsförvaltning erbjuder kontinuerlig kompetensutveckling till alla skolpsykologer.
Stockholms stad söker nu fler psykologer som lockas av att kunna göra skillnad för elevers framtid och hälsa.

Kontakt:
Britta Hansen, medicinskt ledningsansvarig vid Utbildningsförvaltningen
Tel: 076-123 28 26
E-post: britta.hansen@stockholm.se
www.stockholm.se