Etikettarkiv: Corona

Den psykiska ohälsan ökar under coronapandemin

Foto: Shutterstock

Majoriteten av psykologerna ser att den psykiska ohälsan ökar i coronatider – och få tycker att samhället varit väl rustat för att hantera krisen.
– Alla påverkas men på olika sätt, säger psykologen Liria Ortiz.

En majoritet av psykologerna anser att den psykiska ohälsan kommer att öka. Psykologen Liria Ortiz, som är en del av Suicide Zeros expertråd, är övertygad.
– Det finns evidens från andra kriser, till exempel vid ebolautbrottet, där man man har gjort studier och följt upp hur människor reagerar. Det finns fyra faktorer som påverkar och alla dessa är aktuella i coronakrisen: osäkerhet om hur man kommer att påverkas, social isolering, förändrade vanor och ekonomi. Man kan oroas över hur det ska gå i samhället, men vi tänker i första hand på oss själva. Hur kommer jag att påverkas?

När man redan mår dåligt är det lätt att tappa tilltro till framtiden i ett sånt här läge

Suicidtalen ökar
Svaret beror på hur man hade det innan krisen.
– Var du en person som hade det bra? Fungerade dina sociala relationer? Då kommer du att hitta sätt att umgås ändå. Man fikar kanske över datorn, delar olika stunder på andra sätt. Men säg att du redan hade svårigheter med social interaktion, isolering kommer att bli mer påtaglig för den personen, säger Liria Ortiz.
Enligt henne minskar den fysiska aktiviteten under corona, vilket försämrar även den psykiska hälsan. Samtidigt ökar alkoholkonsumtionen – något som har ett starkt samband med våld i nära relationer. Även suicidtalen riskerar att öka.
– Jag är volontär på Minds självmordslinje och det vi vet är att suicid ökar vid kriser. Det kommer förmodligen att ske även nu. När man redan mår dåligt är det lätt att tappa tilltro till framtiden i ett sånt här läge, säger Liria Ortiz.

Psykologen Liria Ortiz menar att psykologer är viktiga i tider av kris. Foto: Model House
Psykologen Liria Ortiz menar att psykologer är viktiga i tider av kris. Foto: Model House

Tillfälle eller förbannelse
Hon anser inte att samhället varit tillräckligt rustat för den ökade psykiska ohälsan, att det behövs ett ökat stöd till bland annat vård och hjälplinjer. Däremot betonar hon att det inte är så att alla per automatik mår sämre av coronakrisen.
– Alla påverkas men på olika sätt, beroende på hur man mått tidigare, hur man är lagd och vilken inställning man haft till livet. Ser man det här som en möjlighet till förändringar och nya utmaningar eller inte? Är det ett tillfälle att umgås mera med familjen eller är det en förbannelse med mer tät kontakt? Svaret på dessa frågor kommer i många fall att bero på hur det var innan coronakrisen.
Psykologens roll i krisen är viktig enligt Liria Ortiz, inte minst genom närvaro i media.
– Vi har kunskap, så vi inte bara tycker saker utan kan falla tillbaka på vad vi vet om kriser och psykisk hälsa, och därför kan vi förmedla en mer nyanserad och saklig syn på saker och ting. Det behövs i tider då många är oroliga.

Christina Allaskog hos Riksföreningen Äldres Hälsa vill se bättre samverkan mellan aktörer.
Christina Allaskog hos Riksföreningen Äldres Hälsa vill se bättre samverkan mellan aktörer.

Befinner sig i sorg
Christina Allaskog är initiativtagare till Riksföreningen Äldres Hälsa. Även hon ser den ökade psykiska ohälsan.
– För riskgrupperna är det ett väldigt farligt virus och kan innebära livsfara. Många har förlorat en släkting, vän eller familjemedlem på grund av corona och det gör att många befinner sig i sorg.
Våldet i hemmet är dessutom ett ökat problem – även för de äldre.
– Många tänker på yngre kvinnor och barn, men våldet upphör inte för att man fyller 65. När vi uppmanas att isolera oss hemma minskar insynen vilket gör att våldet kan fortgå eller i värsta fall eskalera, säger Christina Allaskog.
Ensamheten är ett stort problem bland de äldre, inte minst bland de som inte är så digitaliserade.
– Många lever i ett digitalt utanförskap. Det är något man får jobba med på sikt.

När vi uppmanas att isolera oss hemma minskar insynen vilket gör att våldet kan fortgå eller i värsta fall eskalera

Bättre samverkan
Christina Allaskog tror att coronakrisen blivit en väckarklocka.
– När vi sitter i karantänliknande förhållanden inser vi hur ensamma vi känner oss utan varandra. Faktum är att det här är vardag för äldre som är långvarigt ensamma även i vanliga fall. Det finns till och med de som är höggradigt socialt isolerade, detta innebär att de har kontakt med andra – fysiskt eller via telefon eller internet – mer sällan än en gång per vecka.
Christina Allaskog hoppas att samhället kommer att ta fram åtgärder för att möta den psykiska ohälsan i coronapandemins spår.
– Det handlar om en bättre samverkan mellan olika aktörer, att såväl det offentliga som näringslivet och civilsamhället samverkar och hjälps åt. Förhoppningsvis lär vi oss något av detta och kan stå bättre rustade inför framtiden, om något liknande skulle hända igen.

Hur påverkar Coronapandemin den psykiska ohälsan i samhället? På grund av Coronapandemin kommer den psykiska ohälsan att…
Är samhället rustat för att möta den ökade psykiska ohälsan på grund av Coronapandemin?
Får psykologen en viktigare roll i samhället i samband med en pandemi eller annan katastrof?
Om undersökningen:

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8–14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Digital psykologi får skjuts framåt

Jesper Enander, chef för psykologtjänsten på Kry (Foto: Magnus Länje), Niels Eék, filosofie licentiat och specialist i klinisk psykologi och Hanna Rohani, verksamhetsansvarig för psykologtjänster på Doktor24.
Jesper Enander, chef för psykologtjänsten på Kry (Foto: Magnus Länje), Niels Eék, filosofie licentiat och specialist i klinisk psykologi och Hanna Rohani, verksamhetsansvarig för psykologtjänster på Doktor24.

I spåren av Coronakrisen har psykologi på distans ökat dramatiskt. 94 procent av psykologerna anser att digital psykologi på distans kan vara till nytta för patienten/klienten. 93 procent kan själva tänka sig att ha patient-/klientsamtal på distans.

– Det är glädjande att så många kan tänka sig att arbeta som psykolog på distans. Det innebär många fördelar för patienten eftersom de kan få hjälp utan att behöva ta sig till en mottagning. Psykologer blir också mer tillgängliga på patientens egna villkor, de kan exempelvis välja att kontakta en psykolog utanför vanliga kontorstider, säger Jesper Enander, chef för psykologtjänsten på Kry. Han har varit psykolog i drygt tio år och forskar även om digital psykologi vid Karolinska Institutet.

På patientens villkor
95 procent av psykologerna anser att digital psykologi på distans får en ökad betydelse i samband med Coronapandemin.
– Det är förstås en effekt av att efterfrågan på digital vård har ökat. Tidigare har psykologbehandling till stor del erbjudits på vårdens villkor eftersom man varit begränsad till specifika tider och platser. Internetbehandling ritar om spelplanen och möjliggör behandling mer på patientens villkor, säger Jesper Enander.

Når nya patientgrupper
– Coronapandemin har definitivt gett psykologi på distans en rejäl skjuts framåt. När psykologer och patienter väl testat digital behandling så kommer det att generera en långsiktig efterfrågan på det här sättet att administrera behandling, säger Niels Eék, filosofie licentiat och specialist i klinisk psykologi, sektionsledare på Sahlgrenska Universitetssjukhusets ePsykiatrienhet. Han forskar även på internetbehandlingar för personer med alkoholberoende.
En stor fördel med digital psykologi är, enligt Niels Eék, att den når individer som annars inte kontaktat en psykolog. Det gör det i sin tur möjligt för fler psykologer att arbeta mer förbyggande och att kunna hjälpa patienten med färre besök än vid fysisk behandling.
– Digital psykologi ger även en mer flexibel arbetssituation för psykologer, som till exempel kan arbeta hemifrån i ökad utsträckning. Internetbehandling kommer definitivt att finnas kvar som en naturlig del av psykologyrket framöver, även när Coronapandemin är över, säger Niels Eék.

Välkomnar utvecklingen
– Psykologyrket begränsas inte av tid och rum. Det är därför ingen dramatisk förändring för psykologer att erbjuda patientsamtal på distans. För patienter med långa avstånd eller begränsad tillgång till psykologer ökar distansbehandling tillgängligheten. Det är inte förvånande att majoriteten av psykologerna välkomnar den digitala ökningen, säger Hanna Rohani, verksamhetsansvarig för psykologtjänster på Doktor24. Hon har tidigare arbetat som klinisk psykolog i fem år, varav tre år på distans.
– Även efter Coronapandemin kommer fler aktörer förmodligen att erbjuda digital behandling som ett komplement till fysiska patientmöten. Samtidigt hoppas jag att man inte helt övergår till det digitala framöver eftersom de fysiska patientmötena fyller en ovärderlig funktion, säger Hanna Rohani.
Hon anser att teknikutvecklingen medför många nya möjligheter. Framöver kan psykologer exempelvis använda VR till att exponera patienten för olika saker.
– För att säkerställa kvalitetsnivån på den digitala behandlingen så är det viktigt att som kliniker sätta tydliga ramar och riktlinjer för patienten. Det är också viktigt att man utvecklar tekniska plattformar som inte tummar på patienternas integritet, säger Hanna Rohani.

Anser du att digital psykologi på distans kan vara till nytta för patienten/klienten?
Får digital psykologi på distans en ökad betydelse i samband med Coronapandemin?
Kan du tänka dig att ha patient-/klientsamtal på distans?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8-14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5-4 procentenheter.

Ökad psykisk ohälsa i Coronapandemins spår

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock

Psykologer har givit sina synpunkter på hur Coronapandemin kommer att påverka den psykiska ohälsan. Människor oroar sig över hela sin livssituation, som hälsa, arbetslöshet och ekonomi.

Ett slumpmässigt urval av psykologer har svarat på frågan ”På vilket sätt kommer Coronapandemin att påverka den psykiska ohälsan?”

Oro och ökad självmordsrisk
Över hälften av psykologerna som svarade påvisade att stark oro kan leda till djupare depression, panikångest, och till och med en ökad självmordsrisk. En generell oro i samhället ökar oron hos den enskilda individen. En djup oro kan även finnas hos de som arbetar mer än normalt i en stressad situation, exempelvis inom sjukvården, att de på sikt blir utbrända.
Hälsoångest ökar både för egen del, men också för nära och kära. Man är rädd för att bli smittad, vara smittad utan symtom och då kunna smitta andra. Kris och sorg uppstår när man förlorar någon som man inte har kunnat ta farväl av. Det kan uppstå rädsla och oro över att något liknande upprepas och världen upplevs mer otrygg. ”Vad som helst kan hända när som helst.”

Isolering och social distans
Isolering, inaktivitet och rubbade rutiner påverkar den psykiska hälsan. Människor i isolering riskerar att bli deprimerade. Det kan också vara svårt att genomföra pågående behandlingar, både fysiska och psykiska, för att man sitter i karantän. Framförallt kommer människor som redan mår dåligt att bli mer ensamma och de tappar viktiga sammanhang.

Arbetslöshet och ekonomi
Stress och oro för ekonomin kommer att drabba många, inte minst barn som befinner sig i familjer där en eller kanske båda föräldrarna har förlorat jobb och inkomst. Permitteringar och uppsägningar ökar lavinartat. Stöd från Arbetsförmedling och Försäkringskassa fungerar sämre på grund av hög personalfrånvaro och därmed ökad stress och ökad belastning på de som arbetar.
”Social isolering i kombination med arbetslöshet och ekonomiska svårigheter kommer sannolikt att öka depressionerna, kanske även självmorden.” Våld i hemmet har man redan konstaterat har ökat som en följd av karantän och större konsumtion av alkohol och droger.
På den positiva sidan kan situationen leda till att man stannar upp, drar ner på tempot och reflekterar över vad som är viktigt och meningsfullt i livet.

Så kan Coronapandemin påverka den psykiska ohälsan

1. Oro, ångest, depression
2. Risk för utbrändhet
3. Isolering och social distans
4. Ekonomisk oro
5. Oro för att själv bli sjuk
6. Oro för anhöriga
7. Arbetslöshet
8. Våld i nära relationer

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8–14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Nationell plan för elevhälsan saknas i coronakrisen

Malin Valsö ser att arbetet hos skolpsykologer skiljer sig mycket åt under coronakrisen.
Malin Valsö ser att arbetet hos skolpsykologer skiljer sig mycket åt under coronakrisen.

Elevhälsan står inför stora utmaningar när barn och ungas hälsa sviktar under coronapandemin. Psykologen Malin Valsö efterfrågar en nationell plan och råder skolpsykologer att ha koll på särskilda riskgrupper.

Malin Valsö, skolpsykolog och vd för Elevhälsokonsulterna, ser hur barn och ungas mående påverkas negativt av coronapandemin.
– Om man har haft psykisk ohälsa tidigare så försämras den i det här läget. Barnen drabbas också om man har en förälder som har psykisk ohälsa. Alla rutiner faller dessutom om man inte kan gå till skolan, och rutiner är viktiga för barn, de blir trygga av igenkänning. Även om barnen kommer till skolan blir de oroliga när många elever och lärare är borta.

Min stora oro är att spridningen i kunskapsutveckling i varje elevgrupp kommer att bli ännu större än tidigare

Skolan trygg punkt
De som drabbas hårdast är barn som även i vanliga fall har svårt att hänga med i skolan, och som har en långvarig frånvaro.
– Det märker vi inte nu, men min stora oro är att spridningen i kunskapsutveckling i varje elevgrupp kommer att bli ännu större än tidigare, säger Malin Valsö.
Också elever som har svåra hemförhållanden såsom våld, hedersproblem­atik och fattigdom får ökad psykisk ohälsa i karantän.
– Skolan är en trygg punkt, som delvis kan kompensera för otrygga hemförhållanden. Barnen kan få andrum i skolan, men nu har vi ingen koll. Det är en jätteriskgrupp som vi inte heller vet så mycket om. De far illa men exakt vilka konsekvenser det får vet vi inte.

Lägga upp plan
Elevhälsan står i detta inför svåra utmaningar, och hur man arbetar skiljer sig mycket åt, även inom kommuner.
– Jag vet elevhälsoteam som ställt in alla möten och istället täckt upp för annan frånvarande skolpersonal. Andra har haft möten och lagt upp en plan och strategi för barnen i riskgrupperna. Det finns möjligheter att ringa hem, prata med elev eller vårdnadshavare, försöka att hitta lösningar.
Malin Valsö är kritisk till att det i nuläget inte finns någon nationell plan för elevhälsan i coronatider.
– Man pratar mycket om likvärdig skola, som är en skyddsfaktor mot allt från kriminalitet till utanförskap. Det handlar mycket om att även de svagare barnen ska ha samma möjligheter, men som läget är nu kommer likvärdigheten att minska. Det finns ingen plan eller samordning vilket gör att elevhälsan brister på många håll, och det är barnen som får betala priset.