Etikettarkiv: Beroendevård

Gör verklig skillnad i vuxen­psykiatrin och beroendevården

Charlotta Munck, överläkare, medicinskt ledningsansvarig och enhetschef vid Psykiatri och beroendemottagningen på vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje. Foto: Mia Lewell

I vuxenpsykiatrin och beroendevården kan psykologer göra verklig skillnad för många människor. Ett tydligare medicinskt och psykologiskt perspektiv på beroendevård samt en mer integrerad vuxenpsykiatri och beroendevård öppnar upp för nya psykologiska karriärmöjligheter inom dessa områden.

– Det är inte förvånande att tre av fyra psykologer kan tänka sig att arbeta i den regionala hälso- och sjukvården. Dessa verksamheter erbjuder många utvecklingsmöjligheter för just psykologer, vilket professionen förstås känner till, säger Charlotta Munck, överläkare, medicinskt ledningsansvarig och enhetschef vid Psykiatri och beroendemottagningen på vårdbolaget Tiohundra i Norrtälje. Där erbjuds en beroendevård och vuxenpsykiatri som är helt integrerad, vilket främjar en nära samverkan mellan läkare, sjuksköterskor och psykologer och goda möjligheter att adressera underliggande psykiska besvär med koppling till beroendeproblematik.

”Vuxenpsykiatri och beroendevård är otroligt dynamiska arbetsområden.”

Nya behandlingsmodeller
Det integrerade professionsöverskridande arbetssättet som ger en helhetssyn på patienten och problembilden bidrar, enligt Charlotta Munck, till att göra beroendevården attraktiv för fler psykologer. Ett sådant arbetssätt minskar också risken att viktiga aspekter av en patients problembild faller mellan stolarna.
– Ytterligare en faktor som kan stärka beroendevårdens attraktivitet bland psykologer är det faktum att det bedrivs mycket forskning och utvecklas nya behandlingsmodeller för personer med beroendesjukdom. Det tydliggör att beroendeproblematik faktiskt är en sjukdom som påverkar hjärnan och som kan behandlas med psykologiska, medicinska och sociala metoder, säger Charlotta Munck.

Dynamiska arbetsområden
Karriärvägarna inom både vuxenpsykiatri och beroendevård är många för psykologer, som kan välja chefsspåret, fokusera på att utveckla nya behandlingsmodeller, inrikta sig mot olika typer av terapier, specialisera sig på utredningar eller nischa sig inom beroendevård utifrån ett psykologiskt perspektiv.
– Vuxenpsykiatri och beroendevård är otroligt dynamiska arbetsområden där kunskapsmassan växer i snabb takt. Som psykolog i dessa verksamheter kan man verkligen göra skillnad för individens livssituation. Man arbetar dessutom ofta brett med olika typer av patienter med varierande problematik, vilket i sig ger goda förutsättningar för kontinuerlig professionell utveckling, säger Charlotta Munck.

Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom den regionala hälso- och sjukvården?
Vilka områden inom den regionala hälso- och sjukvården skulle du helst arbeta med? Ange gärna flera.
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 28 maj–7 juni 2021. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Förebygg hot och våld med tydliga spelregler

Psykologen och författaren Alexander Tilly. Foto: Kenneth Svedlund
Psykologen och författaren Alexander Tilly. Foto: Kenneth Svedlund
27 procent av psykologerna har utsatts för hot och våld i sitt yrke. Psykologen och författaren Alexander Tilly, som specialiserat sig på hot och våld i arbetslivet, rekommenderar psykologer att våga stå fast vid de spelregler man upprättat för relationen med klienten och att öka riskmedvetenheten i sitt dagliga arbete.

– Undersökningsresultatet är dessvärre inte särskilt förvånande och möjligen är det ännu fler då det kan vara förknippat med skam eller skuld att tillstå att man hotats. Även om många andra yrkesgrupper är mer utsatta bör hot eller våld mot psykologer alltid tas på allvar och anmälas. Psykologer i beroendevården, rättspsykiatrin och kriminalvården är särskilt utsatta, säger Alexander Tilly.

Tydliga spelregler
Han anser att kompetens kring hur man bör hantera hot eller våld i tjänsten bör inkluderas i psykologutbildningen. En annan viktig förebyggande åtgärd är att upprätta tydliga spelregler för kontakten mellan psykolog och klient och att verkligen följa dessa regler.
– Man bör vara medveten om att incidenter som inkluderar hot eller våld inte är begränsade till terapirummet. När man möter en klient på parkeringen, i hissen, på tågperrongen eller liknande kan klienter agera annorlunda än i terapirummet, vilket kan resultera i hot eller våld. Det bästa sättet att hantera den här typen av situationer är att vara ordentligt förberedd och ha en plan för hur de ska hanteras, säger Alexander Tilly.

Tillämpa ett risktänk
Han betonar vikten av att alltid anmäla och synliggöra alla incidenter som inkluderar hot eller våld på jobbet. Att skapa normer på arbetsplatsen som medför en nolltolerans mot hot och våld är också viktigt.
– Våga erkänna att vissa klientsituationer kan bli farliga. Som psykolog är det lätt att bli så behandlingsorienterad att man helt glömmer bort risktänket. Om du arbetar med en riskfylld klientgrupp bör du göra en riskanalys av hela din arbetsprocess, även när du tar dig till och från din arbetsplats. Det är arbetsgivarens ansvar att samtliga psykologer utbildas i att hantera och förebygga hot och våld, det är viktigt att inkludera utbildningen i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Alexander Tilly.

Manipulation ökar toleransnivån
Han framhåller risken i att psykologer förklarar hot och våld med att klienten saknar insikt, kunskap och förståelse kring hur de ska hantera situationen på ett effektivt sätt och därför tar till hot och våld. Många är i själva verket väl medvetna om vad de gör och använder manipulation för att få sin vilja igenom. Inte minst om det finns något att vinna, som ett utlåtande eller en förmån. Klienter som gått länge i terapi kan bli ”terapitränade” och lära sig vilka ord som är värdeladdade för terapeuten och som signalerar känslomässig insikt. Smicker och komplimanger kan vara andra verktyg för en klient att påverka de beslut en terapeut fattar. Det finns också en risk att man låter sig manipuleras på olika sätt av klientgrupper som det kan vara svårt att ställa krav på, vilket kan öka toleransnivån för hot och våld i tjänsten.
– En del psykologer lär sig att betrakta hot eller våld som uttryck för symtom som psykologen ska hjälpa klienten att undersöka och komma till rätta med. Istället för att tidigt dra en gräns när incidenter inträffar och exempelvis benämna det som inträffar, avbryta terapin eller lämna rummet. Det bidrar till en normalisering och acceptans av problematiska beteenden, kan göra klienten en stor otjänst i ett längre perspektiv och kan försätta psykologen i en mer utsatt situation, säger Alexander Tilly.

Har du som psykolog blivit utsatt för hot eller våld i ditt yrke?