Etikettarkiv: Barn

Ökad kompetens om traumatisering hos barn

Psykologen Poa Samuelberg leder projektet ”Trauma på kartan”.

Psykologen och barnexperten Poa Samuelberg är projektledare för regeringsuppdraget ”Trauma på kartan”, som ska öka kompetensen kring våldsutsatthet och traumatisering hos barn.

Barnafrid, nationellt kunskapscentrum om våld mot barn på Linköpings universitet, har av regeringen fått i uppdrag att utveckla och genomföra ett program för kompetensutveckling i psykiatrisk traumavård som riktar sig till personal i första linjens vård för barn och unga med psykisk ohälsa, och den specialiserade psykiatrin för barn och unga.
– Vi har bland annat lanserat ett basprogram om våld mot barn, och en kurs i barnpsykiatrisk traumavård. Båda utbildningarna är kostnadsfria och innehåller teoretisk kunskap men också färdigheter, exempelvis hur screenar man för våld och vad innebär krisstöd i praktiken? Det här är ett kunskapsfält i vården med stora brister, även när det kommer till samverkan med andra myndigheter, säger Poa Samuelberg, psykolog, som leder satsningen.

”Det är oerhört viktigt att tidigt uppmärksamma våld och övergrepp.”

Stort gensvar
Sverige har exempelvis fått internationell kritik för att inte leva upp till standard i att uppmärksamma problem och ge rehabiliterande insatser till barn efter våldsutsatthet. Trots att våldsutsatthet hos barn är överrepresenterat i den kliniska populationen, är det många behandlare som sällan eller aldrig ställer frågor om barns erfarenhet. Tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserad vård för posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, hos barn är bristfällig i många regioner och väntetiderna långa.
– Gensvaret på ”Trauma på kartan” har varit stort från både kliniker och chefer. För basutbildningen har vi på kort tid fått 15 000 registrerade användare. Det säger något om det stora behovet av kunskap.

Fått tilläggsuppdrag
Kunskapen om barn och trauma har vuxit de senaste åren inte minst genom ny forskning, något som Poa Samuelberg välkomnar.
– Det är oerhört viktigt att tidigt uppmärksamma våld och övergrepp eftersom det riskerar att leda till långvariga och funktionsnedsättande svårigheter, och i värsta fall en för tidig död.
”Trauma på kartan” har fått ett tilläggsuppdrag av regeringen där kompetensprogram digitaliseras för att nå ut till fler.

Barns känslor i fokus

Reyhaneh Ahangaran, skolpsykolog som skriver böcker där barn får möta och lära sig om känslor.

Barns känslor har fått en större status och är något som fler väljer att prata om.
– Att kunna prata om känslor och ha ett språk för det är enligt forskning en jätteviktig skyddsfaktor för framtida psykisk ohälsa, säger psykologen Reyhaneh Ahangaran.

Skolpsykologen Reyhaneh Ahangaran skriver böcker där barn får möta och lära sig om känslor. Den tredje kommer i sommar och heter ”Ska det kännas så här? – och andra svåra frågor”.
– Jag jobbade länge inom barnpsykiatrin och märkte att det fanns ett tomrum, jag hade inget att hänvisa mina yngre patienter till. Ungdomar har ofta mycket information på nätet, men det saknades lästips för barn på låg- och mellanstadiet. Jag började skriva ihop eget material till dem och till slut blev det böcker av det, säger hon.
Enligt Reyhaneh Ahangaran har det också skett en förskjutning i vem böcker och information riktar sig till.
– Det har alltid funnits många böcker riktade till föräldrar. Att det går via föräldrar är en tradition, men mina böcker handlar om att vuxna och barn ska hitta ett gemensamt språk kring känslor.

”Mina böcker handlar om att vuxna och barn ska hitta ett gemensamt språk kring känslor.”

Viktig skyddsfaktor
Forskning har visat att ett barns förmåga att uttrycka sina känslor är en viktig skyddsfaktor för framtida psykisk ohälsa.
– Det har över huvud taget blivit mindre tabu med psykisk ohälsa. Det började med vuxna och tagit sig ner i åldrarna. En del är rädda för att väcka den björn som sover genom att börja prata om jobbiga saker med barn, men barn går redan med mycket tankar om tuffa grejer.
Dock ser Reyhaneh Ahangaran en viss risk med att tröskeln för att vara öppen med och söka hjälp för psykisk ohälsa filas ner.
– Vissa föräldrar har en tendens att psykiatrisera eller att göra en väldigt stor grej av negativa känslor som bara är en naturlig del av livet; det ingår att vara ledsen ibland. Vissa kan då bli handfallna och ta hjälp för snabbt, vilket kan signalera till barnen att det är allvarligt. Istället hade det kanske räckt med fler och längre samtal mellan barn och förälder.

Läsa böcker
Enligt Reyhaneh Ahangaran finns ingen nedre åldersgräns för när ett barn kan få professionell hjälp för sina känslor.
– Ju yngre barnen är desto mer jobbar man via de vuxna som är runt barnet. Det kan vara svårt att jobba direkt med yngre barn, då det inte ger så stor effekt alla gånger. Att komma till BUP och prata med en psykolog en timme i veckan blir så isolerat från resten av livet, och ju yngre man är desto svårare har man att överföra kunskapen till livet utanför. Föräldrar kan göra många saker hemma för att få barn att prata om känslor, till exempel läsa böcker med sina barn och prata om karaktärer och deras känslor, och i förlängningen också barnets.

Så möter vi barn på flykt

Sophie Arnö, psykolog och journalist, har mött flyktingbarn ute i Europa. Foto: Sandra Qvist
Sophie Arnö, psykolog och journalist, har mött flyktingbarn ute i Europa. Foto: Sandra Qvist
Psykologen och journalisten Sophie Arnö har under sina resor till bland annat Italien, Grekland och Jordanien träffat många barn på flykt. Hur ska vi bäst möta dem när de kommer till Sverige? Nu är hon aktuell med ny kurslitteratur på temat.

Sophie Arnö arbetar som Tema-redaktör på DN parallellt med sin privatpraktik och var under tio år chefredaktör för Rädda Barnens tidning ”Barn”.
– Det arbetet har fört mig ut över hela världen längs med flyktvägarna, och det jag sett och mött när jag följt de här barnen mitt i steget har gjort att jag också som psykolog blivit extra intresserad av trauma, säger hon.
I ”Barn på flykt – modernt krisstöd och traumamedvetet möte” varvas reportage med psykologisk forskning, och barnen barnen själva får komma till tals.
– Något som är viktigt att ha med sig är att alla barn som varit på flykt inte har blivit traumatiserade. Ibland pratas det som om alla blivit det, men en del har helt normala reaktioner på en påfrestande situation och återhämtar sig. Vi måste lära oss att skilja på vad som är patologiskt och inte, säger Sophie Arnö.

Barn inte bara sin flykt
Hennes viktigaste råd till psykologer som träffar barn på flykt är att inte glömma bort att leta efter barnens resurser, kapacitet och drömmar.
– Barnen är ju inte bara sin flykt, så ibland när de hamnar i kris kan det vara svårt att veta om det beror på flykten eller om det handlar om helt vanlig tonårsutveckling.
Sophie Arnö har haft tillfälle att fråga många barn hur de upplevt mottagandet i Sverige.
– Det är en sak som går igen; att det är jobbigt att bara bli sedd som ett offer, att det inte är någon som frågar om andra saker än det som är direkt relaterat till flykten.

Yttre stabilitet
En stor påfrestning för barn som varit på flykt är enligt Sophie Arnö brist på yttre stabilitet.
– Många får flytta mellan olika boenden och vänta länge på besked om de får stanna eller inte. Då är det svårt att som psykolog gå in i en regelrätt behandling, man behöver kartlägga hur ungdomens yttre förutsättningar ser ut. Psykologutbildningarna lär ut mycket om trauma och stress men vi får inte glömma bort att också se till kontexten som patienten lever i.
Enligt siffror från Migrationsverket sökte 8 507 barn asyl i Sverige under förra året.