Etikettarkiv: Västerbottens läns landsting

Samma yrke – olika karriärvägar

Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Nils Berginström, psykolog på Neurorehab NUS i Umeå. Foto: EdelPhoto
Annalena Pejok och Nils Berginström blev färdiga psykologer på 2000-talet. Idag arbetar Annalena inom primärvården medan Nils återfinns inom neurorehabilitering. Gemensamt har de ett starkt intresse för ämnet och möjligheten att göra skillnad för människor, var och en på sitt håll.

Nils Berginström tog sin psykologexamen 2009 och gjorde sin PTP-tjänst på Neurorehab NUS i Umeå.
– Under det året fick jag verkligen upp ögonen för arbetet med traumatiska hjärnskador hos barn och unga. Efter avslutad PTP fick jag ett erbjudande om att bli tillsvidareanställd vilket jag tackade ja till, ett val jag inte har ångrat.
Det som Nils lyfter fram som en av de stora behållningarna med att vara psykolog inom detta fält är att det verkligen går att göra skillnad.
– Med hjälp av neuropsykologiska bedömningsinstrument kan vi fånga subtila förändringar i neuropsykologiskt fungerande hos dessa patienter som inte går att upptäcka på andra sätt. Våra tester måste till för att fånga dessa bitar, se var bristerna finns och vad vi kan göra åt dem ur ett rehab-perspektiv.
Nils har även slagit in på forskningsspåret. Sedan 2014 delar han sin tid mellan arbetet på kliniken och en doktorandtjänst.
– Det är en perfekt kombination där jag får ut väldigt mycket från klinik till forskning, men även från forskning till klinik. Projektet är inriktat på mental trötthet, i dagsläget har vi tre studier klara och den fjärde på gång. Om allt går enligt plan kommer jag att disputera i början av nästan år.
Nils har även ett sidouppdrag som samordnare för PTP-psykologer.
– Jag anordnar ett program med gemensamma tematräffar för PTP-psykologerna samt fungerar som kontaktperson och bollplank. Det är ett roligt uppdrag som jag verkligen brinner för.

Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Annalena Pejok, psykolog i primärvården på Byske hälsocentral.
Primärvård
Annalena har valt en lite annan karriärväg.
– Jag tog min examen 2002 och arbetade sedan inom psykiatri, elevhälsa och företagshälsovård men har sedan nio år arbetat i primärvården, på Byske hälsocentral. Det är väldigt meningsfullt och givande. Man får möjlighet att komma in tidigt i processer och göra skillnad, och genom teamsamarbete kan man förbättra människors hela mående, både det psykiska och somatiska.
En annan fördel, menar Annalena, är att det är en låg tröskel in för befolkningen.
– Man ska kunna träffa en psykolog lika lätt som en läkare eller annan vårdprofession som man kan behöva.
Som psykolog inom primärvården finns det olika karriärvägar. Många väljer att gå specialistutbildning. Annalena har valt en annan inriktning.
– Jag har ett utvecklingsuppdrag där jag jobbar organisatoriskt både med att samordna psykologer samt driva frågor om psykologisk kompetens inom primärvården. Jag är också psykologiskt sakkunnig i diskussioner med barnpsykiatrin, stresskliniken och vuxenpsykiatrin.
En viktig anledning till att hon trivs så bra i verksamheten är närheten till patienters vardag.
– Det är jättekul att vara primärvårdspsykolog. Jag är känd på bygden, så blir det om man jobbar på ett litet ställe. Det skapar en stor trygghet bland patienterna, den responsen får jag nästan varje vecka. Det är viktigt för många att jag finns här och att de kan höra av sig vid behov. Det känns väldigt meningsfullt att finnas med i människors liv på det sättet.

Handledare
Vid sidan av sina andra uppdrag är Anna­lena också handledare för PTP-psykologer.
– Om vi ska jobba med att stärka vården måste vi också erbjuda en god väg in i psykologyrket. Primärvården är också ett bra ställe att göra sin PTP på eftersom man får en allsidig klinisk träning. Sedan ska man ju även jobba organisatoriskt under sin PTP och det finns det alla möjligheter till. Som kliniskt verksam psykolog är detta verkligen en bra plats att vara på.
Även Nils kan varmt rekommendera sitt yrkesval till andra psykologer.
– För att bygga kompetens och utvecklas måste man möta många människor med varierande besvär, det får man göra om jobbar på våra kliniker. Vi kan använda hela vårt register som psykologer och tillsammans med de andra i teamet göra ganska mycket för våra patienter.

Västerbottens läns landsting
Som psykolog arbetar du för att främja psykisk hälsa och förebygga ohälsa bland befolkningen i Västerbotten. Hos oss återfinns psykologer inom en rad olika områden, till exempel psykiatri, primärvård, rehabilitering, barnsjukvård, geriatrik och habilitering.

Västerbottens läns landsting
901 89 Umeå
Tel: 090-785 00 00
www.vll.se

Stor efterfrågan på psykologer på mindre orter

Yannick Kercoff, psykolog och ordförande för Psykologförbundet i Västerbottens läns landsting, Lena Öjehagen, psykolog och studierektor för PTP-programmet i Landstinget Dalarna och Daniel Påhlsson, skolpsykolog i Bollnäs kommun och styrelseledamot i Psifos.
Yannick Kercoff, psykolog och ordförande för Psykologförbundet i Västerbottens läns landsting, Lena Öjehagen, psykolog och studierektor för PTP-programmet i Landstinget Dalarna och Daniel Påhlsson, skolpsykolog i Bollnäs kommun och styrelseledamot i Psifos.
Hela 78 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Trots det har såväl landsting som kommun ofta svårt att attrahera psykologer dit.

– Det är förstås positivt, men överraskande att så många som 78 procent kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Min erfarenhet är att betydligt färre än 78 procent av psykologerna verkligen söker sig till mindre orter, säger Yannick Kercoff, psykolog på barn- och ungdomshabiliteringen på Skellefteå lasarett samt ordförande för Psykologförbundet i Västerbottens läns landsting.

Svårt att tillsätta tjänster
De allra minsta orterna har oftast allra svårast att attrahera psykologer, men Yannick Kercoffs erfarenhet är att även medelstora orter har svårt att tillsätta alla vakanta psykologtjänster. De flesta verksamheter på mindre orter har i dagsläget ett stort behov av psykologer, från elevhälsan till primärvården och BUP.
– Psykologarbetsgivare på mindre orter bör bli bättre på att marknadsföra den livskvalitet många mindre orter kan erbjuda, alltifrån boendemöjligheter till natursköna omgivningar. Landstingen behöver även tänka mer innovativt genom att erbjuda attraktivare och mer flexibla anställningsvillkor, säger Yannick Kercoff.

Bättre på att ställa krav
Han anser att landstingen bör vara mer lyhörda för psykologernas önskemål. Samtidigt bör psykologer bli bättre på att ställa krav på sina arbetsgivare när de förhandlar i samband med att de skriver på sitt anställningskontrakt.
– Många psykologer på mindre orter saknar kollegor. Genom att öka antalet psykologer och etablera regionala nätverk för psykologer kan även de som arbetar på mindre orter få erfarenhetsutbyte. Det är även viktigt att lyfta fram fördelarna, till exempel möjligheten att arbeta brett och få mycket variation i vardagen, säger Yannick Kercoff.

Villkor och karriärvägar
Lena Öjehagen, psykolog och studierektor för PTP-programmet i Landstinget Dalarna, blir förvånad över att det är så många som kan tänka sig att arbeta på mindre ort.
– Vi märker inte det när vi rekryterar psykologer till Landstinget Dalarna. De senaste åren har det blivit allt svårare att fylla våra vakanta tjänster för såväl legitimerade psykologer som för PTP-psykologer, säger hon.
Hon anser att eftersom psykologer är så pass attraktiva för många olika arbetsgivare, måste vi tänka till både vad gäller villkor och karriärvägar för att öka intresset för att jobba på en mindre ort, och dessutom locka med en livsstil med närhet till naturen och lägre bostadspriser.
– För att öka intresset att göra sin PTP-tjänstgöring på mindre ort har vi valt att satsa på att införa fasta kvalitetssäkrade PTP-platser med start för första gången i september 2018. Vår förhoppning är att våra PTP-psykologer ska trivas så pass bra att de vill stanna kvar efter avslutad PTP-tjänstgöring, säger Lena Öjehagen.

Viktig teammedlem
– Som psykolog på en mindre ort är du en viktig teammedlem. Många av våra PTP-psykologer väljer att göra sin tjänstgöring där av just den anledningen. Man upplever sig sedd på ett annat sätt jämfört med i en större stad där man lättare blir en i mängden, säger Lena Öjehagen.
Vad gäller rekryteringsbehovet hos Landstinget Dalarna, anser Lena Öjehagen att det är psykiatrin som har störst rekryteringsbehov, både inom BUP och vuxenpsykiatrin. Men behovet av psykologer i primärvården ökar också.

Psykologisk kunskap i skolan
– Undersökningsresultatet är en positiv överraskning. Psykologer behövs överallt i samhället, såväl i skolan som inom sjukvården och i privata sektorn. När det saknas psykologer på exempelvis BUP så påverkar det även oss som arbetar inom elevhälsan, och vice versa. I skolan upplever jag att det finns en stor efterfrågan på psykologisk kunskap som är svår att mätta. Mindre orter är mer sårbara, men samtidigt kan en enskild psykolog göra stor skillnad där om kompetensen används på rätt sätt, säger Daniel Påhlsson, skolpsykolog i Bollnäs kommun och styrelseledamot i Psifos, Sveriges nationella förening för psykologer i förskola och skola.
Han anser att goda pendlingsmöjligheter som minskar avstånden mellan mindre orter och större städer är en faktor som kan öka mindre orters attraktivitet.
– De främsta fördelarna med att arbeta på en mindre ort är en hög grad av självständighet i arbetet, och gott om variation i arbetsuppgifterna. Samtidigt krävs en balans mellan självständigheten och bra chefsstöd, ett nätverk med andra psykologer och tillgång till handledning och fortbildning. Ytterligare en fördel med att arbeta på en mindre ort är att organisationerna är mindre, vilket ger bra möjligheter att påverka beslut som rör hela organisationen, säger Daniel Påhlsson.

Skulle du som psykolog kunna tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige?