Etikettarkiv: Psifos

Skolpsykologer växlar ständigt mellan olika perspektiv

Rauli Sulanko, skolpsykolog i Malmö och ordförande i Psifos och Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och vice ordförande i Psifos.
Rauli Sulanko, skolpsykolog i Malmö och ordförande i Psifos och Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och vice ordförande i Psifos.
Som skolpsykolog arbetar man ofta självständigt och har ett brett uppdrag för att skapa en hälsofrämjande miljö för alla som vistas i skolan. Den psykologiska kompetensen är ofta väldigt uppskattad av såväl skolpersonal som elever och föräldrar.

Som skolpsykolog har man även en stor frihet i att planera sin tid och definiera sitt uppdrag som en del av ett elevhälsoteam. Drygt hälften av psykologerna kan tänka sig att arbeta som psykolog inom förskola, grundskola eller gymnasium.
– Det är inte någon jättehög siffra. Spontant tänker jag att det skulle kunna vara fler psykologer som kan tänka sig att arbeta i skolans värld. Det borde attrahera fler att arbeta med förebyggande och systematiskt hälsoarbete på en så viktig plats som en skola, säger Rauli Sulanko, skolpsykolog i Malmö och ordförande i Psifos, Sveriges Psykologförbunds nationella förening för psykologer i förskola och skola. Han tog psykologexamen 2011 och har sedan dess arbetat som skolpsykolog, numera på en central enhet i Malmö stad.
Det finns ett stort behov av skolpsykologer runtom i landet. Det är inte ovanligt med en skolpsykolog på uppemot 1 500 elever, men Sveriges Psykologförbund arbetar för att varje psykolog ska ansvara för högst 500 elever.

Skapa hälsofrämjande miljöer
– Många mindre glesbygdskommuner har svårt att rekrytera skolpsykologer. De hyr ofta in psykologkonsulter istället, men det är svårt att uppnå samma kontinuitet i det hälsofrämjande arbetet med en konsult, säger Rauli Sulanko.
Somliga skolpsykologer ingår i ett centralt elevhälsoteam i en kommun, medan andra har en specifik rektor som sin chef. Då är det den enskilda skolledaren som avgör vilka arbetsuppgifter skolpsykologen ska fokusera på.
– Skolpsykologens viktigaste uppgift är att skapa hälsofrämjande miljöer och arbeta med långsiktiga och systematiska förändringsprocesser av lärandemiljön. Man gör även individuella bedömningar av olika elever. För att trivas i rollen som skolpsykolog är det en fördel om man är någorlunda insatt i hur skolan fungerar och har en bred yrkeserfarenhet, säger Rauli Sulanko.

Komplex yrkesroll
– Det är glädjande att 53 procent kan tänka sig att arbeta som skolpsykolog, vi behöver bli fler psykologer i skolan, säger Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och vice ordförande i Psifos. Hon har varit psykolog sedan 2010 och arbetade inom barn- och ungdomspsykiatrin fram till 2015 då hon började arbeta som skolpsykolog.
Efterfrågan på skolpsykologer varierar, delvis beroende på hur den socioekonomiska strukturen ser ut i olika kommuner. I kommuner med stora socioekonomiska utmaningar är behovet av elevhälsofrämjande arbete större.
– Skolpsykologens yrkesroll är komplex eftersom man behöver analysera och göra interventioner på såväl organisationsnivå som gruppnivå och individnivå. Det gäller att ständigt kunna skifta mellan dessa tre nivåer. Det hälsofrämjande arbetet utgör en viktig bas i skolpsykologens arbete, men vi har också en viktig uppgift i att uppmärksamma och bedöma neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa bland eleverna. Som skolpsykolog är det bra att vara välorganiserad och kunna planera sin egen arbetstid, säger Lena Svedjehed.

Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom förskola, grundskola eller gymnasium?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Stor efterfrågan på psykologer på mindre orter

Yannick Kercoff, psykolog och ordförande för Psykologförbundet i Västerbottens läns landsting, Lena Öjehagen, psykolog och studierektor för PTP-programmet i Landstinget Dalarna och Daniel Påhlsson, skolpsykolog i Bollnäs kommun och styrelseledamot i Psifos.
Yannick Kercoff, psykolog och ordförande för Psykologförbundet i Västerbottens läns landsting, Lena Öjehagen, psykolog och studierektor för PTP-programmet i Landstinget Dalarna och Daniel Påhlsson, skolpsykolog i Bollnäs kommun och styrelseledamot i Psifos.
Hela 78 procent av psykologerna kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Trots det har såväl landsting som kommun ofta svårt att attrahera psykologer dit.

– Det är förstås positivt, men överraskande att så många som 78 procent kan tänka sig att arbeta på en mindre ort. Min erfarenhet är att betydligt färre än 78 procent av psykologerna verkligen söker sig till mindre orter, säger Yannick Kercoff, psykolog på barn- och ungdomshabiliteringen på Skellefteå lasarett samt ordförande för Psykologförbundet i Västerbottens läns landsting.

Svårt att tillsätta tjänster
De allra minsta orterna har oftast allra svårast att attrahera psykologer, men Yannick Kercoffs erfarenhet är att även medelstora orter har svårt att tillsätta alla vakanta psykologtjänster. De flesta verksamheter på mindre orter har i dagsläget ett stort behov av psykologer, från elevhälsan till primärvården och BUP.
– Psykologarbetsgivare på mindre orter bör bli bättre på att marknadsföra den livskvalitet många mindre orter kan erbjuda, alltifrån boendemöjligheter till natursköna omgivningar. Landstingen behöver även tänka mer innovativt genom att erbjuda attraktivare och mer flexibla anställningsvillkor, säger Yannick Kercoff.

Bättre på att ställa krav
Han anser att landstingen bör vara mer lyhörda för psykologernas önskemål. Samtidigt bör psykologer bli bättre på att ställa krav på sina arbetsgivare när de förhandlar i samband med att de skriver på sitt anställningskontrakt.
– Många psykologer på mindre orter saknar kollegor. Genom att öka antalet psykologer och etablera regionala nätverk för psykologer kan även de som arbetar på mindre orter få erfarenhetsutbyte. Det är även viktigt att lyfta fram fördelarna, till exempel möjligheten att arbeta brett och få mycket variation i vardagen, säger Yannick Kercoff.

Villkor och karriärvägar
Lena Öjehagen, psykolog och studierektor för PTP-programmet i Landstinget Dalarna, blir förvånad över att det är så många som kan tänka sig att arbeta på mindre ort.
– Vi märker inte det när vi rekryterar psykologer till Landstinget Dalarna. De senaste åren har det blivit allt svårare att fylla våra vakanta tjänster för såväl legitimerade psykologer som för PTP-psykologer, säger hon.
Hon anser att eftersom psykologer är så pass attraktiva för många olika arbetsgivare, måste vi tänka till både vad gäller villkor och karriärvägar för att öka intresset för att jobba på en mindre ort, och dessutom locka med en livsstil med närhet till naturen och lägre bostadspriser.
– För att öka intresset att göra sin PTP-tjänstgöring på mindre ort har vi valt att satsa på att införa fasta kvalitetssäkrade PTP-platser med start för första gången i september 2018. Vår förhoppning är att våra PTP-psykologer ska trivas så pass bra att de vill stanna kvar efter avslutad PTP-tjänstgöring, säger Lena Öjehagen.

Viktig teammedlem
– Som psykolog på en mindre ort är du en viktig teammedlem. Många av våra PTP-psykologer väljer att göra sin tjänstgöring där av just den anledningen. Man upplever sig sedd på ett annat sätt jämfört med i en större stad där man lättare blir en i mängden, säger Lena Öjehagen.
Vad gäller rekryteringsbehovet hos Landstinget Dalarna, anser Lena Öjehagen att det är psykiatrin som har störst rekryteringsbehov, både inom BUP och vuxenpsykiatrin. Men behovet av psykologer i primärvården ökar också.

Psykologisk kunskap i skolan
– Undersökningsresultatet är en positiv överraskning. Psykologer behövs överallt i samhället, såväl i skolan som inom sjukvården och i privata sektorn. När det saknas psykologer på exempelvis BUP så påverkar det även oss som arbetar inom elevhälsan, och vice versa. I skolan upplever jag att det finns en stor efterfrågan på psykologisk kunskap som är svår att mätta. Mindre orter är mer sårbara, men samtidigt kan en enskild psykolog göra stor skillnad där om kompetensen används på rätt sätt, säger Daniel Påhlsson, skolpsykolog i Bollnäs kommun och styrelseledamot i Psifos, Sveriges nationella förening för psykologer i förskola och skola.
Han anser att goda pendlingsmöjligheter som minskar avstånden mellan mindre orter och större städer är en faktor som kan öka mindre orters attraktivitet.
– De främsta fördelarna med att arbeta på en mindre ort är en hög grad av självständighet i arbetet, och gott om variation i arbetsuppgifterna. Samtidigt krävs en balans mellan självständigheten och bra chefsstöd, ett nätverk med andra psykologer och tillgång till handledning och fortbildning. Ytterligare en fördel med att arbeta på en mindre ort är att organisationerna är mindre, vilket ger bra möjligheter att påverka beslut som rör hela organisationen, säger Daniel Påhlsson.

Skulle du som psykolog kunna tänka dig att arbeta på en mindre ort i Sverige?