Etikettarkiv: Nätbaserad behandling

Behövs mer forskning kring nätbaserad behandling

Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen

Nätbaserade behandlingsprogram utgör en allt viktigare del av många psykologers behandlingsarsenal. Forskning kring nätbaserad behandling går i allmänhet betydligt fortare än traditionell psykologisk forskning. Mycket av den forskning som bedrivs kring nätbaserad terapi kan även appliceras på traditionella fysiska terapimöten.

– Internet lämpar sig väl för att förmedla självhjälp i form av exempelvis KBT-baserad terapi med filmer och övningar. Forskning visar att nätterapi i många fall är lika effektivt som att träffa en psykolog fysiskt. En av de främsta fördelarna är möjligheten att på ett effektivt sätt nå ut till många människor. Det innebär i sin tur att varje enskild psykolog kan behandla betydligt fler individer. För klientens del har nätbaserad terapi många praktiska fördelar; för många kan det vara svårt att avsätta tid till att träffa en psykolog på dagtid, säger Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Linköpings universitet. Han började forska på nätbaserad terapi redan 1998 och var därmed en svensk pionjär på området.

”För klientens del har nätbaserad terapi många praktiska fördelar.”

Kontinuerlig uppföljning viktig
– En viktig slutsats från våra studier är att de flesta människor behöver någon form av mänsklig kontakt innan de startar ett nätbaserat terapiprogram. Det kan handla om ett kort telefonsamtal med eller en introduktion från en psykolog. Det är i många fall avgörande för att förebygga avhopp under programmets gång, säger Gerhard Andersson.
Han tror att psykologer framöver kommer att ha tillgång till fler pedagogiska stödresurser i form av olika nätbaserade terapiprogram, och att vi i framtiden får se betydligt mer ”blended treatment”, det vill säga en blandning av fysiska möten med psykolog och nätterapi.
– Jag tror att nya behandlingar kommer att tas fram och prövas i forskning, men att forskningen oftare kommer att genomföras med hjälp av nätet. Det innebär att resultat från internetstudier tjänar som inspiration för vanlig behandling ansikte mot ansikte, säger han. Den terapi vi främst forskat på är nätterapeutiska program som klienten följer via datorn, inte möten med psykolog via Teams eller liknande. Det är viktigt att kontinuerligt forska på den här typen av terapi för att tillföra evidens till behandlingarna, säger Gerhard Andersson.

Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Foto: Christina Ylander

IKBT effektivt vid depression
KBT via internet mot depression är ofta lika bra som traditionell KBT. Det visar en internationell studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkat. Det finns dock moment i vissa nätbaserade behandlingar som kan orsaka skada.
– Vid lindrig eller medelsvår depression är effekten av internet-KBT lika god som av sedvanlig KBT. Den faktor som visade sig betyda mest för prognosen var depressionens djup när behandling inleddes. Moment i vissa nätbaserade behandlingar kan orsaka skada, som program där det ingår enbart avslappning. Stöd från behandlare och sms-påminnelser ökade andelen patienter som fullföljde terapin, säger Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

”Vid lindrig eller medelsvår depression är effekten av internet-KBT lika god som vid sedvanlig KBT.”

Nätbehandling bör regleras
Hon anser att användningen av internet-KBT i hälso- och sjukvården bör regleras på samma sätt som läkemedel, det vill säga att dess vetenskapliga effekt bör ha bevisats innan behandlingsprogrammet exempelvis läggs ut på den nationella Stöd- och behandlingsplattformen.
– Även om vi vet att nätbaserat KBT är en effektiv behandlingsform, som vid depression eller ångestsyndrom, så bör dessa program alltid vara evidensbaserade, avslutar Cecilia Björkelund.

Vad anser du om internetbaserade terapier och behandlingsprogram? Ange gärna flera.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.