Etikettarkiv: KI

Möte mellan farmakologi och psykologi

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Allt fler patienter tar någon typ av läkemedel vilket ställer krav på nya kunskaper hos psykologer. Docenten Lotta Arborelius ser ett ökat intresse för farmakologi.

Lotta Arborelius är universitetslektor och docent i farmakologi vid Karolinska Institutet och har undervisat i farmakologi i över 25 år. Men när hon skulle hålla i en farmakologikurs för psykologstudenter hittade hon ingen bra kurslitteratur – allt var riktat till sjuksköterske- eller läkarstudenter med mycket större förkunskaper än psykologstudenterna.
– Jag frågade förlaget Natur & Kultur om de kände till någon bra som skulle passa dessa studenter, men det gjorde de inte. Istället föreslog de att jag skulle skriva den. Jag hade inte alls tänkt tanken, så jag blev först ganska ställd och behövde lite betänketid, säger Lotta Arborelius.

Lotta Arborelius, universitetslektor och docent i farmakologi vid KI. Foto: Claes Herrlander
Lotta Arborelius, universitetslektor och docent i farmakologi vid KI. Foto: Claes Herrlander
Viktigt förstå interaktioner
Mötet resulterade i boken ”Neurofarmakologi – för psykologer, psykoterapeuter och beteendevetare”, som bland annat förklarar nervcellen, vad som händer när ett läkemedel kommer in i kroppen och går närmare in på läkemedel som används vid vanliga psykiatriska diagnoser. Också eventuella interaktioner mellan farmakologisk och psykologisk behandling tas upp.
– Problemet med många studier som gjorts om sådana interaktioner är att man sätter in medicinsk behandling och terapi samtidigt – i verkligheten kommer till exempel en deprimerad person först till en vårdcentral och får antidepressiva, och får ofta sedan stå i kö ganska länge innan personen får psykologhjälp. Men hur de olika behandlingsformerna kan interagera med varandra – positivt eller negativt – är en viktig diskussion att ha, säger Lotta Arborelius.

Patientperspektiv
Att allt fler människor idag står på någon typ av läkemedel gör att intresset för farmakologi ökar bland psykologer, enligt Lotta Arborelius, och hon önskar att de övriga psykologutbildningarna liksom den på KI gav mer utrymme åt ämnet.
– Jag håller också i en specialistkurs i neuropsykofarmakologi för legitimerade psykologer, och de tycker att de har nytta av dessa kunskaper. Exempelvis får de lättare att diskutera med läkare och annan vårdpersonal eftersom de får lite mer samma språk, och eftersom det idag oftast är psykologen som träffar patienten mest regelbundet kan det vara viktigt att känna till och vara uppmärksam på exempelvis biverkningar och in- och utsättningssymptom av olika läkemedel. Dessutom, ju mer kunskap psykologer har inom farmakologi desto lättare är det för patienter att prata om att de är oroliga eller kanske inte vill ta sin medicin, så det är viktigt även ur ett patientperspektiv.
Enligt siffror från Socialstyrelsen tog 6,6 miljoner personer (66 procent av befolkningen) ut något läkemedel förra året och 975 196 personer fick antidepressiva läkemedel utskrivna.

Kompetensutveckling – ett krav i USA

Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi.
Kompetensutveckling är idag ett självklart inslag på många arbetsplatser i Sverige. Men i USA har man tagit det steget längre: där måste psykologer samla in vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation.

Många arbetsgivare idag är bra på att erbjuda kompetensutveckling enligt Tobias Lundgren, enhetschef på Kompetenscentrum för psykoterapi, ett samarbete mellan Stockholms läns landsting och KI.
– Men det beror på vad folk menar med vidareutbildning. Vissa vill gå en längre terapiutbildning trots att de jobbar som organisationskonsulter och då förstår jag att de får ett nej.

Mer centralt reglerat
Tobias Lundgren är tydlig: alla ska vidareutbilda sig, men det kräver ett system.
– I USA arbetar de med continuing education credits, de måste samla vidareutbildningspoäng för att behålla sin legitimation. Det tycker jag att vi ska ha även i Sverige, kopplat till Socialstyrelsen. Det är egentligen självklart att man måste hålla sig uppdaterad och vara aktiv för att fortsätta arbeta som psykolog.
Han tror att många psykologer och arbetsgivare vill att frågan kring kompetensutveckling ska bli mer centralt reglerad via Socialstyrelsen.
Generellt sett är intresset för att vidareutbilda sig stort och Kompetescentrum upplever ett stort tryck.
– I en internutredning vi gjorde framkom att det finns behov av både längre och kortare kurser, till exempel två-dagars workshops för specifika metoder, utvärderingsförfaranden eller ledarskap, säger Tobias Lundgren.

Roller måste definieras
Frågan om kompetensutveckling tror han blir allt viktigare.
– Det kommer absolut att få större utrymme i framtiden. Man ska också komma ihåg att utbudet och efterfrågan förändras; till exempel efterfrågas nu specialistutbildningar eftersom specialisttjänsterna blir fler.
Rollen för specialistpsykologen definieras idag inte i alla verksamheter – beskrivningen saknas.
– Om man inte samkör utbildning och arbetsbeskrivning så blir det inte sällan så att man utbildar sig men fortsätter att jobba med precis samma saker som tidigare, säger Tobias Lundgren.
Arbetsgivare kan idag använda ett utbud av kompetensutveckling som konkurrensfördel.
– Jag tänker på exempelvis primärvården i mindre städer som ofta har svårt att locka psykologer. Genom att erbjuda vidareutbildning blir man mer attraktiv, säger Tobias Lundgren.

Kan du fortbilda dig i den omfattning du önskar i ditt yrke som psykolog?