Etikettarkiv: Karolinska Institutet

Psykologerna är kunskapstörstiga

Maja Andersson, psykolog med inriktning mot dialektisk beteendeterapi och neuropsykiatrisk utredning och forskare på Karolinska Institutet.
Maja Andersson, psykolog med inriktning mot dialektisk beteendeterapi och neuropsykiatrisk utredning och forskare på Karolinska Institutet.

Totalt 70 procent av psykologerna kan tänka sig att forska inom något psykologiområde på hel- eller deltid. För psykologer som kombinerar klinisk verksamhet med forskning ger det en möjlighet att lyfta blicken och få tid att läsa, skriva och reflektera.

– Undersökningsresultatet vittnar om en kunskapstörst, en vilja att få utvecklas i sin profession eller ett faktiskt behov av att tillföra ny kunskap i sin verksamhet. Vissa kanske också har identifierat en kunskapslucka i sin kliniska vardag och har en konkret frågeställning, säger Maja Andersson, som kombinerar det kliniska arbetet som psykolog med inriktning mot dialektisk beteendeterapi och neuropsykiatrisk utredning med en forskartjänst på Karolinska Institutet. Hon är engagerad i ett forskningsprojekt med fokus på preventiva insatser för att minska psykisk ohälsa bland nyanlända ungdomar.

Stärker det kliniska arbetet
Hon har arbetat inom BUP i Halland, där flera kollegor kombinerade forskning med kliniskt arbete. Maja Andersson började som forskningsassistent, inspirerades av en kollega under PTP-tjänsten att fortsätta att odla intresset för forskning och fick därefter möjlighet att forska på fyrtio procent vid sidan av det kliniska arbetet.
– Forskningen stärker min motivation till det kliniska arbetet och vice versa. Arbetsveckorna blir mer varierade. Att enbart träffa patienter kan vissa veckor vara utmattande, forskningsverksamheten är en kontrast till det och utgör därför ett jättebra komplement, säger Maja Andersson.

Viktigt att psykologer som ägnar sig åt forskning inspirerar andra psykologer

Låg tröskel till forskarvärlden
För att fler psykologer ska kunna kombinera klinisk verksamhet med forskning krävs att arbetsgivare har en uppmuntrande inställning till det, och skapar rätt förutsättningar.
– Det är också viktigt att psykologer som ägnar sig åt forskning inspirerar andra psykologer genom att aktivt berätta om vad de gör och hur det är att kombinera dessa två världar. Steget till forskarvärlden behöver kanske inte vara så stort, säger Maja Andersson.

Kan du tänka dig att forska inom något psykologiområde (på heltid eller deltid)?
I vilken omfattning använder du forskningsbaserad kunskap i ditt arbete som psykolog?
Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 8-14 april 2020. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5-4 procentenheter.

Möte mellan farmakologi och psykologi

Foto: Shutterstock
Foto: Shutterstock
Allt fler patienter tar någon typ av läkemedel vilket ställer krav på nya kunskaper hos psykologer. Docenten Lotta Arborelius ser ett ökat intresse för farmakologi.

Lotta Arborelius är universitetslektor och docent i farmakologi vid Karolinska Institutet och har undervisat i farmakologi i över 25 år. Men när hon skulle hålla i en farmakologikurs för psykologstudenter hittade hon ingen bra kurslitteratur – allt var riktat till sjuksköterske- eller läkarstudenter med mycket större förkunskaper än psykologstudenterna.
– Jag frågade förlaget Natur & Kultur om de kände till någon bra som skulle passa dessa studenter, men det gjorde de inte. Istället föreslog de att jag skulle skriva den. Jag hade inte alls tänkt tanken, så jag blev först ganska ställd och behövde lite betänketid, säger Lotta Arborelius.

Lotta Arborelius, universitetslektor och docent i farmakologi vid KI. Foto: Claes Herrlander
Lotta Arborelius, universitetslektor och docent i farmakologi vid KI. Foto: Claes Herrlander
Viktigt förstå interaktioner
Mötet resulterade i boken ”Neurofarmakologi – för psykologer, psykoterapeuter och beteendevetare”, som bland annat förklarar nervcellen, vad som händer när ett läkemedel kommer in i kroppen och går närmare in på läkemedel som används vid vanliga psykiatriska diagnoser. Också eventuella interaktioner mellan farmakologisk och psykologisk behandling tas upp.
– Problemet med många studier som gjorts om sådana interaktioner är att man sätter in medicinsk behandling och terapi samtidigt – i verkligheten kommer till exempel en deprimerad person först till en vårdcentral och får antidepressiva, och får ofta sedan stå i kö ganska länge innan personen får psykologhjälp. Men hur de olika behandlingsformerna kan interagera med varandra – positivt eller negativt – är en viktig diskussion att ha, säger Lotta Arborelius.

Patientperspektiv
Att allt fler människor idag står på någon typ av läkemedel gör att intresset för farmakologi ökar bland psykologer, enligt Lotta Arborelius, och hon önskar att de övriga psykologutbildningarna liksom den på KI gav mer utrymme åt ämnet.
– Jag håller också i en specialistkurs i neuropsykofarmakologi för legitimerade psykologer, och de tycker att de har nytta av dessa kunskaper. Exempelvis får de lättare att diskutera med läkare och annan vårdpersonal eftersom de får lite mer samma språk, och eftersom det idag oftast är psykologen som träffar patienten mest regelbundet kan det vara viktigt att känna till och vara uppmärksam på exempelvis biverkningar och in- och utsättningssymptom av olika läkemedel. Dessutom, ju mer kunskap psykologer har inom farmakologi desto lättare är det för patienter att prata om att de är oroliga eller kanske inte vill ta sin medicin, så det är viktigt även ur ett patientperspektiv.
Enligt siffror från Socialstyrelsen tog 6,6 miljoner personer (66 procent av befolkningen) ut något läkemedel förra året och 975 196 personer fick antidepressiva läkemedel utskrivna.