Etikettarkiv: Göteborgs universitet

Biblioterapi – en vetenskaplig knäckfråga

Cecilia Pettersson, universitetslektor och litteraturvetare, ser biblioterapin som ett tvärvetenskapligt fält.
Cecilia Pettersson, universitetslektor och litteraturvetare, ser biblioterapin som ett tvärvetenskapligt fält.
Hur kan skönlitteratur användas inom terapin? Litteraturvetaren Cecilia Pettersson var en av de första i Sverige att forska på ämnet och driver idag Nätverket för litteratur och klinisk psykologi vid Göteborgs universitet tillsammans med psykologiforskaren Elisabeth Punzi.

För några år sedan var begreppet biblioterapi nästan helt okänt i Sverige, och kom in i Nationalencyklopedin först 2013.
– I USA har biblioterapin varit en mer eller mindre etablerad behandlingsform i omkring hundra år, där intresserar man sig gärna för alternativa terapiformer. I Sverige finns en större misstänksamhet, säger Cecilia Pettersson.
Att det finns olika begreppsdefinitioner och stridigheter om hur biblioterapi ska användas kan vara en delförklaring till att det ännu är relativt okänt i Sverige.
– Biblioterapi är läsning i syfte att främja hälsa och välbefinnande, sen har det funnits tradition inom forskning att använda det i psykologi och psykoterapi. Den första avhandlingen som skrevs 1950 i USA tog begrepp från psykoanalysen och etablerade dem inom biblioterapin. Sedan dess har biblioterapin haft en psykoterapeutisk slagsida.

Svårt att mäta
En knäckfråga för biblioterapins framtid i Sverige tror Cecilia Petterson är vilken syn som finns på forskningen, om det kräver evidens.
– Det är mycket som inte låter sig mätas. Ska biblioterapi bli en behandlingsmetod som får en plats i svensk vård måste man värdera kvalitativ forskning. I nuläget finns kvantitativ forskning som till exempel använder mängden sidor som man läst som ett mått på om det varit lyckat eller inte, och då missar man helt det som biblioterapin är.

Nytt tvärvetenskapligt projekt
Cecilia Petterssons studie ”Kvinnors erfarenheter av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven” visade bland annat att läsningen hade en positiv effekt på kvinnornas mående.
– Det var flera som sa att det här med att läsa mycket, det fungerar inte alls – så fort de började tänka i prestationstermer blev det en låsning. Men när läsningen fick ta den tid den ville blev det mycket meningsfullt. Sådant kan inte fångas upp i en studie som mäter antal sidor.
Nu är Cecilia Pettersson aktuell med ett nytt projekt, där biblioterapins inverkan på kvinnor med psykisk ohälsa efter förlossning ska undersökas. Studien är en del av Vetenskapsrådsfinansierade projektet ”Mamma hursomhelst. Litterära, vårdrelaterade och mediala berättelser”.

Forskningssvep: klänningar, AI och transportkänslor

Bodil Karlsson, Göteborgs universitet, forskar om perception (Foto: Göran Olofsson) och klänningen som blev viral 2015 och blev startskottet för Bodil Karlssons forskning.
Bodil Karlsson, Göteborgs universitet, forskar om perception (Foto: Göran Olofsson) och klänningen som blev viral 2015 och blev startskottet för Bodil Karlssons forskning.
Psykologisk forskning pågår som vanligt för fullt över hela landet. Här är tre heta studier att hålla koll på.

Bodil Karlsson, doktorand vid Göteborgs universitets psykologiska institution, tar i sin forskning avstamp i den bild på en klänning som blev viral 2015. Under hashtaggen #dressgate fördes heta diskussioner om huruvida klänningen var i svart och blått eller vitt och guld.
– Min avhandling handlar om hur människor bedömer om en fråga har ett rätt svar eller inte. Samtidigt dök den här bilden upp och startade en debatt på temat på ett enkelt sätt, säger Bodil Karlsson om forskningsidén.
Hon lät 190 personer svara på en webbenkät med frågor om vilken färg de ser på klänningen samt vad det rätta svaret är. Studien visade på en diskrepans mellan svaren, alltså att personer inte litade på vad de såg.
– Man har ju sett att människor kan ha minnesupplevelser av saker som inte alls har hänt, och tydligen kan man också se saker i realtid som man inte tror är sanna. Man tror kanske mer på att det någon annan säger är sant snarare än det man själv upplever.
Studien visade också att optimister i högre utsträckning än andra inte trodde att det fanns ett rätt svar.
– Vi har hittat det här sambandet i tre olika studier i Sverige och tror att det kanske är något kulturellt. Vi har försökt göra samma sak i Japan och då hittade vi ingenting. Eventuellt kan det i Sverige vara mer politiskt korrekt att säga att det inte finns ett rätt svar, säger Bodil Karlsson.
Just nu söker hon forskningsanslag för att fortsätta titta på vad som händer i hjärnan och mäta deltagarnas färgseende.

Margareta Friman, Karlstads universitet, forskar om transporter. Foto: Maria Obed
Margareta Friman, Karlstads universitet, forskar om transporter. Foto: Maria Obed
Vardagsresandets känslor
Vid Karlstads universitet arbetar psykologiprofessorn Margareta Friman med ett långvarigt forskningsprogram som handlar om transporter, och har nyligen tillsammans forskare i psykologi och transportgeografi publicerat studien ”How does travel affect emotional well-being and life satisfaction?”. Forskarna har utvecklat en app som deltagarna i studien kunde göra rapporter i under sina resor: till exempel om bussen var sen eller de inte fick någon sittplats, om de kände sig uttråkade eller glada. Också kvalitativa intervjuer genomfördes.
– Vi har inte bara velat titta på den kognitiva aspekten, hur människor värderar sitt resande och tänker kring restid och komfort. Vi har kunnat visa att vardagsresande och pendling har betydelse för hur människor mår i stort och det kan vara viktigt att känna till för exempelvis arbetsgivare.
Enligt Margareta Friman förvånar det många att vardagsresor kan ha en känslomässig betydelse.
– Som politiker eller trafikplanerare har man inte tänkt på de aspekterna, utan man är väldigt fokuserad på infrastruktur och de hårda bitarna. Men man bör alltså få med hur människor upplever sitt vardagsresande, särskilt i dessa dagar när vi vill att människor ska resa mer hållbart. Det är viktigt att utveckla alternativ som inte ses som en bestraffning som sänker livskvaliteten.
Margareta Friman ser en trend där trafik- och stadsplanerare i större utsträckning börjat ta till sig de psykologiska effekterna av hur man rör sig i staden. Hennes forskningsgrupp har flera nya studier på gång som bland annat handlar om kollaborativ kollektivtrafik, samåkning och beteendepåverkansåtgärder för ett mer hållbart resande.

Sverker Sikström, Lunds universitet, forskar om ord och AI. Foto: Lunds universitet
Sverker Sikström, Lunds universitet, forskar om ord och AI. Foto: Lunds universitet
Ord istället för siffror
Sverker Sikström, psykologiprofessor vid Lunds universitet, har tillsammans med sin forskargrupp i vår vunnit Sparbanken Skånes pris för framtidens innovationer för sin forskning där ord och AI ska förbättra diagnostiseringen av psykisk ohälsa.
– Vi jobbar med att komplettera skattningsskalor med ord. Patienter som kommer till en psykiatrisk klinik fyller inte bara i siffror utan får också med ord beskriva hur de mår. Sedan använder vi artificiell intelligens, AI, för att tolka orden till en diagnos, säger Sverker Sikström.
Forskningen bakom metoden presenteras i studien ”Semantic Measures: Using Natural Language Processing to Measure, Differentiate and Describe Psychological Constructs” som är under tryck i Psychological Methods.
– Jag tror att om 5-10 år kommer den här metoden att vara något som är vedertaget och använt, säger Sverker Sikström.
Forskargruppen har gått ut med information om sin metod till en rad kliniker som svarat med intresse. De har också fått anslag till att fortsätta sin forskning.