fbpx

Utvecklingsprojekt skapar delaktighet

Presentation

Ulrica Bonde, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, DBT-teamet i Kungälv. Foto: Markus Holm / Amplifyphoto
Ulrica Bonde, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, DBT-teamet i Kungälv. Foto: Markus Holm / Amplifyphoto
Inom vuxenpsykiatrin i Västra Götalandsregionen finns den regionala utvecklingsplanen som ett tydligt ramverk inom vilken mycket utveckling sker och det finns stora möjligheter för medarbetarna att delta i utvecklingsprojekt och kompetensutvecklas.

Det konstaterar Bengt-Arne Andersson, ordförande Samordningsråd VUP VGR och verksamhetschef VUP, Södra Älvsborgs sjukhus.
– Vi har sedan länge vetskapen om den betydelsefulla roll som psykologer spelar i vår verksamhet och satsar mycket på dem, både med nya typer av karriärvägar och kompetensutveckling; allt från att erbjuda många platser till psykologstudenter för deras PTP-tjänstgöring till specialisttjänster för de erfarna psykologerna.
Regionen har tillsatt regionala och lokala studierektorer som bidrar till utveckling av specialistkompetenser och det finns även en regional utbildningsenhet som påverkar utvecklingen av psykologyrket i regionen genom olika kompetenshöjande insatser.
En trend han ser framöver är att, i takt med ökad kunskaps- och metodutveckling, olika typer av vård koncentreras till specialiserade enheter inom regionen. Det kan handla om enheter för tvångssyndrom eller spelmissbruk.

Bengt-Arne Andersson, ordförande Samordningsråd VUP VGR och verksamhetschef VUP, Södra Älvsborgs sjukhus.
Bengt-Arne Andersson, ordförande Samordningsråd VUP VGR och verksamhetschef VUP, Södra Älvsborgs sjukhus.
Regional plan skapar struktur
Den regionala utvecklingsplanen, som Bengt-Arne Andersson refererar till som den tydliga struktur inom vilken vuxenpsykiatrin har utvecklats, var ett politiskt initiativ och togs fram för perioden 2014-2018. Nu diskuteras utformning och inriktning på nästa plan.
– Vi har en bred och stark kunskapsorganisation både lokalt och regionalt, vilket gör att utvecklingen fortsätter i samma riktning och med stor energi. Det ger våra medarbetare goda möjligheter att påverka sin arbetssituation och även vårdens utformning genom att delta i olika utvecklingsprojekt parallellt med det kliniska arbetet.
Huvudsyftet med utvecklingsplanen är att se till att den psykiatriska vården håller hög kvalitet, är jämnt fördelad i regionen och med ett likvärdigt vårdutbud.
– Inom de mer specialiserade enheterna finns också stora utvecklingsmöjligheter för de som vill fördjupa sig inom något av områdena.

Det nationella självskadeprojektet
Ett specialistprojekt som pågick under en längre tid var Nationella självskadeprojektet, som inleddes 2012 och nu gått över i den nya kunskapsorganisationen. Syftet var att förbättra bemötandet inom vården mot den patientgruppen samt att minska självskadebeteende genom att införa nya behandlingsmetoder och förstärka befintliga.
– Vi har bland annat tagit fram bemötandeutbildningar mot både sluten- och öppenvården för att ge verktyg att kunna hantera problematiska beteenden hos patienter som skär sig själva eller har annat självdestruktivt beteende, och för att ge personalen färdigheter att hantera egna känslor i mötet med patienten, förklarar Ulrica Bonde, leg. psykolog, leg. psykoterapeut, DBT-teamet i Kungälv samt en av projektledarna för projektet.
Självskadebeteende har en affektgrundande funktion, de drabbade har svårt att veta vad de känner och/eller hur de kan kommunicera det de känner. Självskadebeteendets funktion är ofta att minska svåra känslor, inte att få uppmärksamhet som det ibland framställs. Många skäms för det och försöker dölja det, vilket gör det svårt att upptäcka. Så i utbildningen är en viktig del att lära sig ställa rätt frågor.

Satsar på kompetenshöjning
Västra Götalandsregionen har satsat mycket på bemötandeutbildningen och idag finns utbildare i princip i alla sjukvårdsområden, men det krävs även behandlingar.
– För de med svåra psykiatriska problem finns DBT-behandling som man vet är effektiv, men den tar upp till två år att genomföra. Det fanns därför även ett behov av mer kortare insatser. Nationellt och i VGR har man satsat stort på införandet av Emotion Regulation Group Theraphy, ERGT, som löper under 16 veckor.
Man kan tro att det är jobbigt och ensamt att som psykolog jobba med sådana här svåra tillstånd, men Ulrica Bonde framhåller att det är en felaktig föreställning.
– Under behandlingar som DBT jobbar vi alltid i team vilket innebär att det hela tiden finns stöttning runt omkring och man känner sig aldrig utlämnad som enskild psykolog. Dessutom är det hoppfullt att se att patienterna kan sluta självskada och även att vi ofta kan avskriva diagnos.


Zophia Mellgren, projektledare och Evelina Stranne, biträdande projektledare i pilotprojektet ”Ungas psykiska hälsa – vårdcentral”. Foto: Patrik Bergenstav
Zophia Mellgren, projektledare och Evelina Stranne, biträdande projektledare i pilotprojektet ”Ungas psykiska hälsa – vårdcentral”. Foto: Patrik Bergenstav

Breddar vårdutbudet för psykisk ohälsa hos unga

Antalet unga som söker till vården för psykisk ohälsa har ökat stort. I Västra Götalandsregionens utvecklingsplan för barnpsykiatrin inkluderas därför vårdcentralerna mer aktivt för att nå ut till fler.

I den regionala utvecklingsplanen för barn- och ungdomspsykiatri i Västra Götalandsregionen (VGR) är målet att samtliga barn och ungdomar i regionen, oavsett var man bor eller vilka barnoch ungdomspsykiatriska behov man har, ska garanteras en likvärdig tillgänglighet, bedömning, utredning och behandling av god kvalitet.
– De regionala riktlinjerna ställer krav på hur vården ska ske på ett evidensbaserat sätt och utvecklingsplanen beskriver hur det ska göras, vilka kompetenser som kommer att behövas och hur organisationen ska utvecklas, förklarar Lars Ahngnell, ordförande Samordningsråd BUP VGR och verksamhetschef BUP, NU-sjukvården.

Större och mer robusta enheter
Gällande organisationen så konstaterar han att den behöver bli betydligt mer robust; idag är den sårbar bland annat på grund av den stora personalomsättningen som gör att kontinuiteten saknas.
– Vi kommer därför att skapa större och mer robusta enheter där målet är att det alltid finns tillgång på kompetens, även om någon slutar eller blir sjuk. För mig som verksamhetschef är det viktigt att se till att patienterna alltid har tillgång till högkvalitativ vård oberoende av var de bor, och utvecklingsplanen är ett viktigt redskap i den ambitionen.
Han förklarar vidare att utvecklingsplanen även gör det möjligt att erbjuda en attraktiv arbetsplats för psykologer som vill vara med och bidra till en fortsatt hållbar utveckling av psykiatrivården i regionen.
– Vi ser gärna att medarbetare parallellt med sitt kliniska arbete deltar i vårt utvecklingsarbete. På det viset säkrar vi dels att arbetet får verklighetsförankring och dels att medarbetarna blir delaktiga i utvecklingen.

Involverar vårdcentralerna mer
Ett exempel på ett sådant är pilotprojektet ”Ungas psykiska hälsa – vårdcentral” vars syfte är att utveckla en modell för VGR hur unga med psykisk ohälsa ska bedömas och vid behov behandlas bättre i primärvården.
I varje vårdcentrals grunduppdrag ingår det att göra en första bedömning av psykisk ohälsa hos barn och unga.
– Men erfarenheten visar att unga inte tagits om hand på rätt sätt på många vårdcentraler och därför beslutades att starta detta pilotprojekt. Det innebär en satsning med extra resurser till ett antal vårdcentraler för att särskilt ta hand om barn och unga med psykisk ohälsa i åldrarna 6–18 år, förklarar Zophia Mellgren, projektledare för pilotprojektet.
Både privata och offentliga vårdcentraler kunde söka till projektet och idag ingår 16 stycken.
– Vårdcentralerna ska jobba enligt den framtagna modellen och parallellt med det så följer vi upp och utvärderar resultaten. Hittills har det bara varit positiva omdömen från både patienter och anhöriga, fortsätter hon.

Stegvis vård
På var och en av de 16 vårdcentralerna finns nu team bestående av psykologer, psykoterapeut och socionom.
– Det ingår ett antal obligatoriska utbildningsinslag i evidensbaserade metoder som vårdcentralerna ska genomgå, och för att sprida kunskaperna bredare i regionen så erbjuds platser på utbildningarna även till personal från övriga vårdcentraler i regionen, förklarar Evelina Stranne, före detta områdeschef Psykisk hälsa på två av de ingående vårdcentralerna och sedan 1 mars även biträdande projektledare i projektet.
Det regionen vill åstadkomma med att involvera vårdcentralerna mer aktivt i att hantera psykisk ohälsa är att de ska kunna hantera mindre allvarliga tillstånd så att specialistvården kan fokusera och få tid till de som behöver mer omfattande insatser.
– Vi vill gärna kunna fånga upp unga redan när de första symptomen på psykisk ohälsa dyker upp så att det inte utvecklas till allvarligare problem. Om man jämför med den somatiska vården så sker den stegvis, där de enklare behandlingarna av exempelvis ont i halsen hanteras på vårdcentralen medan allvarliga problem remitteras till specialistvården. Så bör det naturligtvis även vara för psykiatriska problem vilket detta projekt syftar till och också har lyckats med, avslutar hon.

Lars Ahngnell, ordförande Samordningsråd BUP VGR och verksamhetschef BUP, NU-sjukvården.
Lars Ahngnell, ordförande Samordningsråd BUP VGR och verksamhetschef BUP, NU-sjukvården.

Vi söker psykologer till flera orter och enheter inom Västra Götalandsregionen. Klicka här för mer information och ansökan

Västra Götalandsregionen
Västra Götalandsregionen (VGR) har drygt 1,6 miljoner invånare bosatta i 49 kommuner. Specialiserad psykiatrisk vård bedrivs vid Kungälvs sjukhus, NU-sjukvården, Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU), Skaraborgs sjukhus (SkaS) och Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) med tillhörande öppenvårdsmottagningar. I VGR finns drygt 200 vårdcentraler.

Kontaktuppgifter:
Berit Lemburg
Tel: 0700-824 756
E-post: berit.lemburg@vgregion.se
www.vgregion.se/KPH

Publicerad: 03 april, 2019