Alla inlägg av stellanstal

Vi har uppdragen för dig som är psykolog!

Agila är ett av Nordens största företag för vårdbemanning och rekrytering inom hälsa, sjukvård, social omsorg och skola. Vi har varit verksamma sedan 2008 och bemannar idag regioner, kommuner och privata kunder över hela Sverige och Norge.

Tveka inte att höra av dig till oss så berättar vi gärna mer om vad vi kan erbjuda just dig!
Mejla till kontakt@agila.se eller ring oss på 08 410 725 00.

Klicka här för att läsa mer om vad vi erbjuder

Jobba som psykolog på Kriminalvården

Som psykolog i Kriminalvården kan du ha olika uppdrag, men gemensamt är det övergripande målet att minska risken för återfall i brott.

Du arbetar med psykologisk bedömning och behandling, både individuellt och i grupp.

Klicka här för att läsa mer om att jobba som psykolog hos oss

Podd – Utan att passera gå
Hur håller man isär rivaliserande gäng i fängelset? Får man grillad oxfilé när man sitter inne? Ser fängelser egentligen ut som i amerikanska serier? Det här är Utan att passera gå – en podd som tar dig med till den ofria världen. Lyssna på berättelser om hur det egentligen är i den ofria världen. Lyssna på utan att passera gå. Finns där poddar finns.

Klicka här för att läsa mer om och lyssna på podden

Kriminalvården

Vi bryter den onda cirkeln

Kriminalvården är en del av rättsväsendet. Vi har ansvar för fängelser, frivård och häkten. Vi arbetar för att göra samhället säkrare och tryggare. Vårt viktigaste mål är att minska återfall i brott – att bryta den onda cirkeln.

www.kriminalvarden.se

Böcker och filmer om psykologi från Natur & Kultur

Hos oss hittar du böcker och arbetsmaterial för dig som arbetar inom psykologi, psykiatri eller psykoterapi.

Besök oss gärna på nok.se

Läs mer om vår utgivning på psykologiwebben.se

Natur & Kultur

Natur & Kultur är en stiftelse som utan ägare kan agera självständigt och långsiktigt. Vårt mål är att genom stöd, inspiration, utbildning och bildning verka för tolerans, humanism och demokrati. Vi är ett klimatneutralt förlag.

www.nok.se

Stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor

Behöver du som psykolog stöd och inspiration i ditt arbete med våldsutsatta kvinnor?

I Webbstöd för vården hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet. Det innehåller faktatexter, utbildningsfilmer och lärande exempel om vårdens arbete mot våld från verksamheter runt om i landet.

Webbstödet har utvecklats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen.

Klicka här för att läsa mer om webbstöd

NCK

Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet har i uppdrag att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor, våld i samkönade relationer samt hedersrelaterat våld och förtryck. NCK driver också den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen 020-50 50 50.

www.nck.uu.se

Stöd vid NPF bör inte villkoras av diagnos

Gunilla Granholm, specialistpsykolog på BUP i Region Skåne.

68 procent av psykologerna anser att väntetiderna, för att barn och unga med behov ska få en NPF-utredning, är mycket för långa. Motsvarande siffra bland skolpsykologer är 80 procent. Ett skäl till de långa utredningsköerna är att stöd och insatser i praktiken villkoras av att diagnosen är ställd.

Vård- och insatsprogrammet, VIP adhd, föreslår i stället att stöd och insatser ges redan innan diagnosen är ställd.
– Undersökningsresultatet förvånar mig inte. Köerna är på många håll väldigt långa och psykologer träffar många av de här barnen och deras familjer. Att skolpsykologerna i ännu högre grad tycker så kan vara en signal om att svårigheterna är än mer märkbara i skolan och att skolan därför upplever köerna som ett ännu större problem, säger Gunilla Granholm, specialistpsykolog på BUP i Region Skåne samt ordförande i nationella arbetsgruppen ADHD inom ramen för Nationellt programområde Psykisk Hälsa i det nationella systemet för kunskapsstyrning. Hon har lett arbetet med att utveckla vård- och insatsprogrammet för adhd, VIP adhd, som presenterades våren 2021.

Långa väntetider förödande
Vård- och insatsprogrammet för adhd vänder sig till personal som möter barn, ungdomar, vuxna eller äldre med adhd eller symtom på adhd och är framställt för att passa såväl skola och sjukvård som socialtjänst. VIP adhd ska se till att rätt kunskap används i mötet mellan personal och individ, och fungerar som ett verktyg för att göra kunskapen om adhd mer lättillgänglig och praktiskt användbar.
– För barn med stora behov och omfattande funktionsnedsättning kan långa väntetider vara helt förödande, särskilt om de inte får annat stöd under tiden. De hinner utveckla andra psykiatriska tillstånd som ångest och depression till följd av att de inte får rätt sorts stöd för sin adhd eller autism. En allvarlig konsekvens är skolmisslyckande, något som är en avgörande riskfaktor för hur det går för en i livet, säger Gunilla Granholm.

”För barn med stora behov och omfattande funktionsnedsättning kan långa väntetider vara helt förödande.”

Stöd villkoras av diagnos
En bidragande orsak till de långa köerna är att stöd och insatser vid symtom på adhd i praktiken villkoras av att diagnosen är ställd. Det sker i vården och även i skolan.
– Det leder till ett ökat behov av en diagnos och att trycket på vården ökar med konsekvensen att insatser fördröjs i väntan på en diagnos. Det är en utveckling vi sett de senaste tio åren. VIP adhd förespråkar ett förhållningssätt till adhd som innebär att stöd och insatser ges i ett mycket tidigare skede, redan innan en eventuell diagnos är ställd, i både förskolan, skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten, säger Gunilla Granholm.

Stöd direkt vid behov
VIP förordar att insatser ges tidigt och stegvis för att förebygga att individer med den här typen av svårigheter, oavsett grad, misslyckas och faller ur skola, arbetsliv och social tillhörighet.
– För en del kommer tidiga insatser att vara tillräckligt, särskilt om stödet samordnas mellan flera aktörer, medan andra behöver den typen av stöd samtidigt som man går vidare till mer specialiserade insatser. Principen bör vara att utgå från barnets behov. Ofta har man en tydlig bild av svårigheterna, och att sätta in stöd direkt när behovet identifierats kan för många insatser göras utan diagnos. Genom att möta behoven på ett bättre sätt, på rätt nivå och i rätt tid kan fler få tillgång till stöd och de största resurserna läggas på dem som behöver dem bäst, säger Gunilla Granholm.

Vad anser du om väntetiderna för att barn och unga med behov ska få en NPF-utredning?


80% av skolpsykologerna svarar att väntetiderna är mycket för långa.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Psykologbrist i regionerna

Foto: Shutterstock

61% av psykologerna inom regional hälso- och sjukvård svarar ett de inte har tillräcklig psykologbemanning just nu. Inom privat hälso- och sjukvård är motsvarande siffra endast 18%.

Har ni tillräcklig psykologbemanning på din arbetsplats just nu?


För psykologer inom regional hälso- och sjukvård svarar 61% nej.
För psykologer inom privat hälso- och sjukvård svarar endast 18% nej.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

2 av 10 har upplevt hot eller våld

Foto: Shutterstock

Två procent av psykologerna har upplevt hot eller våld många gånger i sitt yrke det senaste året. 17 procent har upplevt hot eller våld någon enstaka gång det senaste året.

Har du som psykolog upplevt hot eller våld i ditt yrke det senaste året?

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Förebyggande insatser i primärvården

Johanna Edeborg, leg. psykolog på Edsbyns hälsocentral och samordnare för psykisk ohälsa i primärvården i södra Hälsingland på Region Gävleborg. Foto: Johan Löf

Bredden på uppdraget och möjligheten att behandla människor med psykisk ohälsa på ett relativt tidigt stadium är några av fördelarna med att arbeta som psykolog i primärvården. Professionsöverskridande teamarbete och goda möjligheter att delta i verksamhetsutvecklingen bidrar också till att göra primärvården till en utvecklande arbetsmiljö för psykologer.

Primärvårdens psykologer bedömer, diagnostiserar och behandlar vid behov vuxna patienter med lätt till medelsvår psykisk ohälsa. Eftersom många olika typer av patienter söker sig till primärvården får psykologer på exempelvis vårdcentraler möta en stor bredd av individer i olika åldrar.

Behandla på tidigt stadium
– Stressrelaterade besvär, ångest och depression, och olika typer av livskriser är de vanligaste orsakerna till att patienter söker psykologkontakt i primärvården. Ofta fångas patienterna upp av andra professioner, som läkare, fysioterapeut eller distriktssköterska. Det professionsöverskridande teamarbetet är därför en viktig del av primärvårdpsykologens arbete. Det bidrar till att vi kan diagnostisera och behandla patienterna på ett så tidigt stadium som möjligt, innan de utvecklar svårare former av psykisk ohälsa, säger Johanna Edeborg, leg. psykolog på Edsbyns hälsocentral och samordnare för psykisk ohälsa i primärvården i södra Hälsingland på Region Gävleborg.
Hon har i drygt tio års tid arbetat som psykolog i primärvården, varav de senaste fyra åren på Edsbyns hälsocentral. I rollen som samordnare för psykisk ohälsa arbetar Johanna Edeborg bland annat med att utveckla gemensamma arbetssätt, strukturer och handledning för psykosociala teamen på hälsocentralerna i södra Hälsingland.

”Det professionsöverskridande teamarbetet är därför en viktig del av primärvårdpsykologens arbete.”

Har utbildande roll
Primärvårdspsykologer har dessutom ofta en utbildande roll gentemot andra professioner. Johanna Edeborg har utbildat sina kollegor i samtalsmetodik och hur de kan bemöta patienter med suicidtankar.
– Vi behandlar en del patienter, men slussar även vidare patienter till andra vårdgivare. På den hälsocentral där jag arbetar samverkar vi med vuxenpsykiatrin, bland annat via samverkansmöten där vi diskuterar specifika patienter. Just samverkan är betydelsefull för psykologer i primärvården, även om det inte alltid finns tillräckligt med tid för att etablera nätverk, säger hon.

Lättare psykisk ohälsa
31 procent av psykologerna är inte så väl eller dåligt insatta i primärvårdens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa. I regeringsutredningen ”God och nära vård – Rätt stöd till psykisk hälsa” från januari 2021 föreslogs att primärvården ska ha ett utökat uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa.
– Undersökningsresultatet tyder på att budskapet om primärvårdens utökade uppdrag vad gäller patienter med lättare psykisk ohälsa inte har nått ut till samtliga psykologer som arbetar i andra verksamheter. Jag upplever att kännedomen om det utökade uppdraget varierar även bland psykologer i primärvården, säger Johanna Edeborg.

Hur insatt är du i primärvårdens utökade uppdrag att ta emot patienter med lättare psykisk ohälsa? Jag är…


Psykologer inom regional hälso- och sjukvård är mest insatta.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Positiva förändringar i yrket

Foto: Shutterstock

Löneutvecklingen, att psykologers kompetens är mer efterfrågad samt digitala verktyg är vad de flesta nämner som positiva förändringar inom yrket de senaste åren.

Frågan som ställdes till psykologer i Framtidens Karriär – Psykologs undersökning var ”Kan du ge exempel på en positiv förändring för psykologer inom yrket under de senaste åren?”.
Mönstret är tydligt: psykologers löner och status verkar ha ökat. Löne­utvecklingen är det som nämns av flest personer, samt att ingångslönerna har höjts. En del lyfter fram statushöjning som en viktig faktor. ”Psykologisk kunskap har fått högre status i samhället vilket också påverkar psykologers ställning positivt”, skriver en psykolog i enkäten. Det verkar också vara en profession i utveckling, där allt fler pekar på att psykologer får ett större inflytande.

Specialistutbildning och digitalt
Specialistutbildning nämns som något positivt, och att arbetsgivare börjar se det som mer självklart samt att fler specialisttjänster skapas.
Även digitala verktyg och möjlighet till digitala möten och internetbehandling framhålls som positiva förändringar.
Men många ser inte några positiva förändringar. ”Sorgligt nog ser jag inga sådana. Man måste se till att förändra sin arbetssituation själv, vilket gör att man dubbelarbetar”, skriver en psykolog.

Vanligaste svaren

• Löneutveckling
• Ökat status
• Psykologers arbete lyfts fram
• Större inflytande
• Specialistutbildning
• Möjlighet att arbeta digitalt
• Ingen positiv förändring

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.

Behövs mer forskning kring nätbaserad behandling

Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Linköpings universitet. Foto: Anna Nilsen

Nätbaserade behandlingsprogram utgör en allt viktigare del av många psykologers behandlingsarsenal. Forskning kring nätbaserad behandling går i allmänhet betydligt fortare än traditionell psykologisk forskning. Mycket av den forskning som bedrivs kring nätbaserad terapi kan även appliceras på traditionella fysiska terapimöten.

– Internet lämpar sig väl för att förmedla självhjälp i form av exempelvis KBT-baserad terapi med filmer och övningar. Forskning visar att nätterapi i många fall är lika effektivt som att träffa en psykolog fysiskt. En av de främsta fördelarna är möjligheten att på ett effektivt sätt nå ut till många människor. Det innebär i sin tur att varje enskild psykolog kan behandla betydligt fler individer. För klientens del har nätbaserad terapi många praktiska fördelar; för många kan det vara svårt att avsätta tid till att träffa en psykolog på dagtid, säger Gerhard Andersson, professor i psykologi vid Linköpings universitet. Han började forska på nätbaserad terapi redan 1998 och var därmed en svensk pionjär på området.

”För klientens del har nätbaserad terapi många praktiska fördelar.”

Kontinuerlig uppföljning viktig
– En viktig slutsats från våra studier är att de flesta människor behöver någon form av mänsklig kontakt innan de startar ett nätbaserat terapiprogram. Det kan handla om ett kort telefonsamtal med eller en introduktion från en psykolog. Det är i många fall avgörande för att förebygga avhopp under programmets gång, säger Gerhard Andersson.
Han tror att psykologer framöver kommer att ha tillgång till fler pedagogiska stödresurser i form av olika nätbaserade terapiprogram, och att vi i framtiden får se betydligt mer ”blended treatment”, det vill säga en blandning av fysiska möten med psykolog och nätterapi.
– Jag tror att nya behandlingar kommer att tas fram och prövas i forskning, men att forskningen oftare kommer att genomföras med hjälp av nätet. Det innebär att resultat från internetstudier tjänar som inspiration för vanlig behandling ansikte mot ansikte, säger han. Den terapi vi främst forskat på är nätterapeutiska program som klienten följer via datorn, inte möten med psykolog via Teams eller liknande. Det är viktigt att kontinuerligt forska på den här typen av terapi för att tillföra evidens till behandlingarna, säger Gerhard Andersson.

Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Foto: Christina Ylander

IKBT effektivt vid depression
KBT via internet mot depression är ofta lika bra som traditionell KBT. Det visar en internationell studie där forskare vid Göteborgs universitet medverkat. Det finns dock moment i vissa nätbaserade behandlingar som kan orsaka skada.
– Vid lindrig eller medelsvår depression är effekten av internet-KBT lika god som av sedvanlig KBT. Den faktor som visade sig betyda mest för prognosen var depressionens djup när behandling inleddes. Moment i vissa nätbaserade behandlingar kan orsaka skada, som program där det ingår enbart avslappning. Stöd från behandlare och sms-påminnelser ökade andelen patienter som fullföljde terapin, säger Cecilia Björkelund, professor i allmänmedicin vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet.

”Vid lindrig eller medelsvår depression är effekten av internet-KBT lika god som vid sedvanlig KBT.”

Nätbehandling bör regleras
Hon anser att användningen av internet-KBT i hälso- och sjukvården bör regleras på samma sätt som läkemedel, det vill säga att dess vetenskapliga effekt bör ha bevisats innan behandlingsprogrammet exempelvis läggs ut på den nationella Stöd- och behandlingsplattformen.
– Även om vi vet att nätbaserat KBT är en effektiv behandlingsform, som vid depression eller ångestsyndrom, så bör dessa program alltid vara evidensbaserade, avslutar Cecilia Björkelund.

Vad anser du om internetbaserade terapier och behandlingsprogram? Ange gärna flera.

Om undersökningen

Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 25–31 maj 2022. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.