Psykiatrin i Västernorrland består av Vuxenpsykiatri och Barn- och ungdomspsykiatri. Vuxenpsykiatrin har mottagningar i Sundsvall, Härnösand, Kramfors, Sollefteå och Örnsköldsvik, heldygnsvård i Sundsvall samt även SPOT (Specialistpsykiatriskt omvårdnadsteamen) som erbjuder psykiatrisk vård i hemmet. BUP har mottagningar i Härnösand, Sollefteå, Sundsvall och Örnsköldsvik samt heldygnsvård i Sundsvall.
Christine Senter, verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Region Västmanland. Foto: Louise Andersson / Region Västmanland
Vuxenpsykiatrin bedriver en bred och mångfasetterad verksamhet där psykologers viktigaste uppgifter är bedömning, diagnostisering, utredning och behandling. Att leda organisationsförändringar och att vara med och forma framtidens vuxenpsykiatriska verksamhet är andra områden där psykologers kompetens kommer till sin rätt i vuxenpsykiatrin.
– Vuxenpsykiatrin ska ge en god och jämlik psykiatrisk specialistvård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen. Merparten av vuxenpsykiatrins behandlingsinsatser sker på de psykiatriska öppenvårdsmottagningarna. Regionernas vuxenpsykiatriska verksamhet består även av akutpsykiatri samt heldygnsvård för patienter med akuta psykiatriska tillstånd, säger Christine Senter, verksamhetschef för vuxenpsykiatrin i Region Västmanland. Hon arbetade kliniskt innan hon blev chef i vuxenpsykiatrin i Region Gotland 2010. Sedan 2022 är hon ansvarig för all vuxenpsykiatri i Region Västmanland.
Öppenvården basen Hon betraktar öppenvården som basen i regionernas vuxenpsykiatriska verksamhet. Ofta finns både allmänpsykiatriska mottagningar och mottagningar med inriktning mot patienter med exempelvis psykos, beroendeproblematik eller ätstörningar. – Psykologens viktigaste roll i vuxenpsykiatrin är bedömning av nya patienters problematik och symtom, diagnostisering och utredning, och förstås även behandling. På behandlingssidan arbetar psykologer med varierande inriktning, som olika former av KBT eller psykodynamisk inriktning, säger Christine Senter.
”Vi kommer förmodligen att se en ökad andel digitala behandlingar i vuxenpsykiatrin.”
Kombinera klinisk verksamhet I vuxenpsykiatrin erbjuds ofta möjligheten att kombinera klinisk verksamhet med exempelvis forskning, systematiskt patientsäkerhetsarbete, vårdskadeutredningar eller utvärdering av psykologiska behandlingsmetoder. – Vuxenpsykiatrin kommer att behöva utvecklas mycket framöver, inte minst i takt med att den demografiska förändringen gör det svårare att få tag på efterfrågad kompetens. Vi kommer förmodligen att se en ökad andel digitala behandlingar i vuxenpsykiatrin. Psykologer har också en viktig roll att fylla i arbetet med att forma organisationen för framtidens vuxenpsykiatri, säger Christine Senter.
Utvecklingsmöjligheter En faktor som fått henne att vara verksam i vuxenpsykiatrin i sexton år är just de många utvecklingsmöjligheterna. – Man kan till exempel arbeta en tid på en specialiserad utredningsenhet, för att därefter fokusera på behandling eller verksamhetsutveckling och vårdutveckling. Verksamhetens bredd gör att psykologer kan vara verksamma i många år hos samma arbetsgivare utan att tröttna. För mig är meningsfullheten också central. Vi möter många människor med svår och mångbottnad psykiatrisk problematik, och vuxenpsykiatrin gör skillnad för många individer på daglig basis. Ytterligare en sak som jag uppskattar med vuxenpsykiatrin är samverkan med andra yrkesgrupper i tvärprofessionella team, avslutar Christine Senter.
8 av 10 psykologer kan tänka sig att arbeta inom hälso- och sjukvården. De populäraste områdena att arbeta inom är primärvården, vuxenpsykiatrin och barn- och ungdomspsykiatrin. Undersökningen har gjorts mot ett slumpmässigt urval av psykologer.
Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom hälso- och sjukvården?
Inom vilka områden skulle du helst vilja arbeta i hälso- och sjukvården? Ange gärna flera.
Markus Andersson, forskare och psykolog på BUP i Halland.
I barn- och ungdomspsykiatrin är psykologer särskilt lämpade för breda psykiatriska bedömningar och behandling av mer komplex problematik. De har också en viktig roll i att utveckla och utvärdera vården. För psykologer som vill jobba med barn är det en bra erfarenhet att ha arbetat på BUP och träffat de barn som har störst svårigheter.
Att ha arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin ger en trygghet, även om man senare väljer att jobba inom skola eller primärvård. – Barn- och ungdomspsykiatrins viktigaste uppgift är att tidigt identifiera barn och unga med psykiatrisk problematik och ge dem och deras anhöriga adekvat stöd och behandling. För många barn med stora och mer kroniska svårigheter innebär detta ett mer habiliterande förhållningssätt där vi under barndomen i olika perioder behöver komma in och hjälpa familjerna, säger Markus Andersson, forskare och psykolog på BUP i Halland. Han har arbetat tjugo år inom barnpsykiatrin där han de senaste tio åren kombinerat klinik med medicinskt och psykologiskt ledningsansvar samt forskning med fokus på förbättrad diagnostik för barn och unga med psykisk ohälsa.
Strukturerad triagering – Centraliserade intagningsenheter med kliniker som arbetar strukturerat med triagering så barn med störst svårigheter erbjuds vård på BUP och de med lindrigare svårigheter kan guidas till annan hjälp – det är ett steg mot att kunna erbjuda barn och unga utredning och behandling inom rimlig tid. Här gäller det att ha fokus på att barnet snabbt ska komma till rätt insats så att man inte bygger hinder mot vårdgrannar eller letar formaliafel i remisser, vilket kan försena vården, säger Markus Andersson. Ytterligare en faktor som kan bidra till en god barn- och ungdomspsykiatrisk vård är att de kliniker som arbetar med bedömning verkligen skolas in så att de har tillräcklig kunskap och förmåga att under bedömningsfasen ta ställning till de vanligaste psykiatriska tillstånden, inklusive trauma och adhd, och att detta görs på ett sätt som gör att barnet känner sig sett och förstått.
”Vi har effektiviserat bedömningsfasen, vilket frigör tid till stegvis behandling.”
Effektiviserad bedömningsfas – Eftersom så många söker för svårigheter inom adhd-området är det viktigt att detta bedöms färdigt under bedömningsfasen och inte sätts upp på långa utredningsväntelistor. Annars kommer organisationen snart att lägga mer tid på att administrera väntelistor och missnöje från familjer och vårdgrannar än på behandling. I BUP Halland har vi effektiviserat bedömningsfasen, vilket frigör tid till stegvis behandling. Till exempel för svåra ångesttillstånd och depressioner erbjuds alltid psykosociala insatser och inte bara farmaka, säger Markus Andersson.
Meningsfullt jobb – Jag har svårt att tänka mig ett mer meningsfullt och roligt jobb än att hjälpa unga som mår dåligt till att få en bättre barndom. BUP ger psykologer goda möjligheter att följa patienterna långsiktigt, säger Markus Andersson. Han påpekar vikten av att tongivande psykologer finns representerade i ledningsgrupperna. I BUP Halland finns psykologiskt ledningsansvariga på samtliga mottagningar, vilket gynnar både patienterna och psykologerna.
Uppmuntrar till balans – Barn- och ungdomspsykiatrin kan bli attraktivare för psykologer med arbetsgivare som uppmuntrar till balans mellan att arbeta standardiserat utifrån riktlinjer och professionens eget omdöme. I slutändan är psykologiskt arbete ett hantverk som kräver hantverksskicklighet och erfarenhet, säger Markus Andersson.
Elin Wesslander är aktuell med boken ”Terapeutens misstag”. Foto: Lena Lee
För långa terapier eller hjärtliga hälsningar på stan – det är exempel på misstag som psykologer kan göra. Med sin nya bok vill Elin Wesslander glänta på dörren till terapirummet, och få fler att dela med sig.
I boken Terapeutens misstag låter psykologen Elin Wesslander femton psykologer och psykoterapeuter berätta om sina misstag och lärdomar. – Vi behöver prata mer om det som blir tokigt eller som inte lyckas, för då har vi också möjlighet att ta hjälp. Det är mycket som går att reparera, och att göra det stärker ibland terapin mer än om man inte hade gjort något misstag alls. En del studier visar att det händer något i förhållandet när man adresserar ett misstag och tillsammans försöker att hitta en väg framåt. Det sämsta man kan göra är att låtsas som ingenting, säger hon.
”Vi behöver prata mer om det som blir tokigt eller som inte lyckas, för då har vi också möjlighet att ta hjälp.”
Viktigt att fånga upp Av vilken art misstagen är varierar kraftigt, men det finns vissa mönster, menar Elin Wesslander. – Det kan handla om att man tappar rollen, hälsar på någon på stan väldigt hjärtligt och glömmer bort att det är gammal patient. Eller att man går fram för snabbt i terapin och inte får med sig klienten, man sitter där och ritar upp modeller och blir fast i sitt eget huvud. Men det som flest personer anger är att man låter behandlingen fortgå för länge, något som psykologen kan tycka är problematiskt även om patienten inte tycker det. Det är inte säkert att klienten uppfattar psykologens misstag – men det kan också omvänt vara så att klienten till och med gör en anmälan för något som psykologen inte ser som ett misstag. – Det finns skillnader i hur man ser saker och ting. Att vara personlig eller privat, var går gränsen för det? Samma typ av ett beteende kan vara okej i ett sammanhang men problematiskt i ett annat. Om jag säger x till en klient, kan den tycka att det är hjälpsamt, medan nästa klient tycker att jag är galen som berättar det. Det viktiga är att fånga upp när det landat fel hos klienten, säger Elin Wesslander.
Ta ansvar Psykologer behöver kunna backa, be om ursäkt och ta in klientens syn på situationen, enligt Elin Wesslander. – Det handlar om att ta ansvar för sina misstag, att inte sopa dem under mattan. Men man ska komma ihåg att det är allmänmänskligt att göra fel, och att alla gör misstag, även de mest erfarna.
Relationer bör stå i fokus för fler psykologer, tycker Fredric Bohm från SVT:s ”Gift vid första ögonkastet”.
Fredric Bohm är känd som psykologen från Gift vid första ögonkastet. Han tycker att fler psykologer behöver sätta ett större fokus på relationer. – Det är en fråga som vi som yrkeskår har försummat rätt länge, säger han.
Psykologen Fredric Bohm har gjort sig känd som en av psykologerna i SVT-programmet Gift vid första ögonkastet. Han träffar personer med olika typer av relationsproblem, något som han menar att alla psykologer gör och bör ta på allvar. – Vi är överens om att ett starkt nätverk med nära relationer skyddar mot psykisk ohälsa, så då måste vi erkänna att det motsatta också gäller. Det finns forskning som visar att brist på relationer är en vanlig orsak till depression. Men många som är vana att ställa diagnoser ser relationer som ett litet problem, säger han.
”Vi är överens om att ett starkt nätverk med nära relationer skyddar mot psykisk ohälsa.”
Stor livsfråga Fredric Bohm önskar att relationsfrågor uppmärksammades mer även i forskning. – Tittar man utifrån ett livskvalitetperspektiv så är relationer jätteviktiga. Tyvärr finns det relativt lite forskning om det här trots att det är en stor livsfråga. Psykologer har länge inte varit intresserade av området, men i väntan på nya bra metoder så tror jag att man kan guida klienterna rätt långt med MI: hur har du det idag, hur skulle du vilja ha det, vad har du gjort för att ta dig dit. Personen kanske inte har gjort något eller gjort kontraproduktiva saker. Det viktigaste är att identifiera och bryta mönster. – Ett problem i tv-programmet är att vi bara kan gå på det folk säger, det gör att den största felkällan vi har är att vi får oriktiga uppgifter. Människor är vana vid att beskriva sig själva på ett visst sätt och det är som om med alla samtal, det är svårt att komma till en korrekt beskrivning av verkligheten, säger Fredric Bohm.
Ond cirkel I dagens era av dejtingappar sätter många upp en skadlig fasad, menar han. – Man svajpar, dejtar, berättar sedan för den andre att ”du är inte tillräckligt bra för mig”, man blir avvisad gång på gång. Är man rimligt empatisk så kommer det att skada ens självkänsla. Och får man ångest vill man inte uppleva det igen. Så nästa gång man är på dejt är man lite mindre genuin och lite mer putsad. Men vi människor är vandrande bullshitdetektorer så det kommer att märkas och sannolikheten att bli avvisad ökar. Då putsar man till sin person ännu mer, och så är man inne i en ond cirkel som är svår att bryta.
Lisa Thorell, professor i utvecklingspsykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid KI. Foto: Stefan Zimmerman
Professor Lisa Thorell, som har forskat på adhd och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i 25 år, vill med sin forskning hitta sätt att identifiera och hjälpa barn med adhd-liknande problem så tidigt som möjligt. Hon ser ett behov av ett ökat forskningssamarbete över landsgränserna samt evidensbaserade preventiva åtgärdsprogram.
Lisa Thorells forskargrupp vid Karolinska Institutet undersöker bland annat hur kognitiva processer såsom impulskontroll och arbetsminne i förskoleåldern är relaterade till adhd-symtom i skolåldern. Ytterligare forskningsprojekt fokuserar på neuropsykologisk förmåga som förklaring till akademisk prestation hos barn och unga med adhd samt emotionsreglering och adhd i förskoleåldern. – Genom att undersöka olika kognitiva funktioner och emotionsreglering ökar förutsättningarna att kunna sätta in tidiga åtgärder innan diagnos. Man bör ha i åtanke att adhd är en väldigt heterogen diagnos. Delar av vår forskning fokuserar på att kartlägga varför skillnaderna i symtombild är så stora bland diagnostiserade individer, säger Lisa Thorell, professor i utvecklingspsykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
”Många psykologer kan inte fullt ut erbjuda den behandling och det stöd som behövs.”
Frustrerande med långa köer – Många psykologer som diagnostiserar och behandlar barn och unga med adhd är frustrerade eftersom köerna är långa och resurserna för individbaserad behandling ofta knappa. Det innebär att många psykologer inte fullt ut kan erbjuda den behandling och det stöd som behövs, säger Lisa Thorell. Hon hoppas att fler psykologer framöver kan lägga mer resurser på att öka kunskapen om adhd bland skolpersonalen. – Att som pedagog använda tydliggörande pedagogik kan underlätta mycket för elever med adhd i skolan och här behöver psykologer också öka sin kunskap kring vilka konsekvenser en adhd-diagnos kan få i skolan. Nu uppstår ofta krockar eftersom många lärare upplever psykologers språk som alltför kliniskt, säger Lisa Thorell.
Ökad samverkan skolan och BUP – Ökad samverkan mellan skolhälsovården och BUP samt tidiga preventiva insatser via BVC är andra faktorer som kan bidra till att öka tillgängligheten till diagnostik och psykologisk behandling i grupper som i dagsläget är underdiagnostiserade, exempelvis barn och unga med invandrarbakgrund. Skolan har ett viktigt kompensatoriskt uppdrag i att säkerställa att alla barn och unga erbjuds samma möjlighet till prevention och behandling, säger hon.
Digitala medier negativt I ett aktuellt forskningsprojekt analyserar Lisa Thorells forskningsgrupp varför digitala medier och dataspel i många fall har en mer negativ inverkan på barn och unga med adhd. Forskargruppen är även involverad i förebyggande insatser som ska balansera användandet av digitala medier. – Eftersom barn och unga med adhd löper en ökad risk att utveckla en skadlig användning av digitala medier så behövs det screenas för detta i barn- och ungdomspsykiatrin. Min forskargrupp arbetar därför med att utveckla ett screeningverktyg som kan identifiera individer vars digitala medieanvändning riskerar att förstärka adhd-problematiken, säger Lisa Thorell.
Sarah Vigerland, enhetschef för internetbehandling på BUP Stockholm.
Även om digital psykologisk behandling har blivit vanligare och numera erbjuds i allt fler sammanhang så finns det mycket kvar att göra i arbetet med att nå ut med evidensbaserade behandlingsprogram till patienterna, samordna utvecklingen av digitala behandlingar och dela erfarenheter över regiongränserna. Det anser Sarah Vigerland, årets digitala psykolog.
– På senare år har intresset för digital psykologisk behandling ökat i många regioner. Under pandemin kom många regioner i gång med digitala behandlingsprogram, men vi ser fortfarande ett glapp mellan den behandling som är väl utvärderad och det som finns tillgängligt i reguljärvården. Det är viktigt att det som är beforskat verkligen når ut till patienterna, säger Sarah Vigerland, enhetschef för internetbehandling på BUP Stockholm och affilierad forskare vid Karolinska Institutet. Hon har de senaste tio åren arbetat med forskning och implementering av IKBT-program för barn och unga med olika psykiatriska och funktionella tillstånd.
”Självhjälpsprogram är kanske inte det som i första hand är relevant för psykiatrin.”
Möjligheter inom psykiatrin En viktig faktor för att den internetbaserade psykologiska behandlingen ska nå ut till fler är, enligt Sarah Vigerland, effektivare vårdflöden och att psykologer som arbetar med den här typen av behandling ges möjlighet att avsätta tillräckligt med tid för alla delar av internetbehandlingsprocessen, till exempel bedömning och uppföljning. – Många av de digitala program som hittills utvärderats passar egentligen bäst i en primärvårdskontext, men framöver bör man fortsätta utvärdera hur digital psykologisk behandling kan avlasta psykiatrin. Självhjälpsprogram är kanske inte det som i första hand är relevant för psykiatrin. Däremot kan exempelvis vissa delar av psykoedukationen samt uppföljande möten och avstämningar med patienter digitaliseras i ökad utsträckning, säger Sarah Vigerland.
Nationellt kompetenscentrum Hon efterlyser en ökad samverkan över regiongränserna så varje enskild region inte nödvändigtvis behöver uppfinna hjulet på nytt genom att skapa egna digitala behandlingsprogram. – En generell utmaning är hur den digitala behandlingen bör organiseras. Man bör även tillämpa mer strukturerade modeller för kontinuerlig uppföljning. Ett nationellt kompetenscentrum för digital psykologisk behandling skulle också kunna fylla en viktig funktion. Även om regionerna har olika förutsättningar för den här typen av behandling så finns det många fördelar med att dela erfarenheter, sprida goda exempel och fungerande program samt att lära av varandra på olika sätt, säger Sarah Vigerland, som även sitter i styrelsen för Svenska internetbehandlingsregistret, SibeR, som finns till för att förbättra psykologisk behandling som ges via internet.
Johan Bjureberg, psykolog och biträdande lektor vid Karolinska Institutet.
En ny onlinebehandling för barn och ungdomars självskadebeteende ska nästa år testas ute i regionerna. – Vi ville skapa en lågtröskelbehandling för ungdomar som skadar sig själva, för det saknas inom vården idag, säger psykologen Johan Bjureberg.
Johan Bjureberg har tilldelats en nyinrättad treårig akademikerforskartjänst som är en satsning från Kungliga Vitterhetsakademien och Natur & Kultur med syfte att stärka barn och ungdomars psykiska hälsa. Samtidigt är Johan Bjureberg också biträdande lektor vid Karolinska Institutet. Hans fokus på barn och ungdomar tog fart när han jobbade på en specialenhet för emotionell instabil personlighetsstörning. – Många hade gått med sina besvär väldigt länge och jag började fantisera om hur det vore att komma in med insatser tidigare. Nu försöker jag och mina kolleger täcka av flera steg i en behandlingstrappa, från preventiva insatser till mer akuta, säger Johan Bjureberg.
”Jag och mina kolleger försöker täcka av flera steg i en behandlingstrappa, från preventiva insatser till mer akuta.”
Låg tröskel Han är involverad i tre studier: Poet-studien, för de som tidigare inte fått hjälp i vården eftersom de inte skadat sig själva ”tillräckligt” mycket, Safety-studien som vänder sig till ungdomar och deras familjen efter ett suicidförsök, samt ERITA-studien som lett fram till en lågtröskelbehandling för ungdomar med självskadebeteende. – Det vi försöker göra är att skapa en transdiagnostisk behandling som kan fungera för fler och vara specifikt inriktade på de underliggande mekanismerna till att man utvecklar destruktiva beteenden, säger Johan Bjureberg.
Hantera känslor Tanken är att behandlingen ska vara ett komplement till dialektisk beteendeterapi, som det ofta är lång kö till. I ERITA-studien har Johan Bjureberg tagit fram en tolv veckor lång onlinebehandling i primärvården där ungdomar och vuxna får tillgång till varsin behandling och behandlare. – Det går ut på att ungdomar ska lära sig att hantera sina känslor, med tanken att de då skadar sig själva mindre. Vi har precis publicerat vår första ERITA-studie, och jämfört med sedvanlig vård så fungerade vår insats bra, en större andel minskade sitt självskadebeteende. En implementeringsstudie är planerad till nästa år, då regioner runtom i landet kommer att erbjudas att ansluta sig till projektet. – Det är jätteroligt och den här forskningen är väldigt förstärkande att ägnat sig åt, säger Johan Bjureberg.
Victoria Trepp, chefspsykolog på Mindler. Foto: Mindler
Digital psykologi har på senare år ökat explosionsartat efter att ha fått en rejäl knuff framåt av coronapandemin. Den digitala psykologins status har samtidigt stärkts, men både allmänhet och psykologer har fortfarande en bild av att digital psykologi inte är ett likvärdigt alternativ till psykologisk behandling med fysisk närvaro.
För många patienter har det digitala behandlingsformatet ändå inneburit en bättre tillgänglighet och ökad tillgång till psykologisk behandling. – De senaste årens snabba utveckling av digital psykologi skulle under normala omständigheter förmodligen ha tagit uppemot tio år, säger Victoria Trepp, chefspsykolog på Mindler. Hon har tidigare arbetat inom specialistpsykiatri och på privat mottagning, och började 2019 som onlinepsykolog på Mindler. Nu är hon chefspsykolog med särskilt fokus på forskning och utveckling, kvalitet och patientsäkerhet.
Ett primärvårdsuppdrag – Den digitala psykologin vilar på samma gedigna vetenskapliga grund som den fysiska. De digitala patienterna genomgår en sedvanlig primärvårdstriagering. De digitala vårdgivarnas uppdrag är ett primärvårdsuppdrag, vilket innebär att all typ av psykisk ohälsa som behandlas inom ramen för primärvårdens verksamhet även lämpar sig för digital bedömning och behandling. Patienter med långvarig psykisk sjukdom eller allvarliga psykiska besvär bör i första hand vårdas i psykiatrin. – Patienter med akut suicidalitet eller pågående psykos behöver fysisk kontakt, och vård inom psykiatrins uppdrag. Också i primärvården kan vissa patienter behöva fysiska möten, till exempel där den nödvändiga vården kräver samverkan av flera professioner, säger Victoria Trepp.
Styra sin arbetstid De främsta fördelarna för psykologer som arbetar digitalt är, enligt Victoria Trepp, möjligheten att styra sin arbetstid utifrån livssituation och individuella förutsättningar och behov, den praktiska fördelen i att slippa pendla till och från jobbet och att själv välja vilken fysisk plats man vill arbeta ifrån. Somliga digitala psykologer uppskattar också att inte vara begränsade till att möta patienter från sitt eget geografiska närområde.
”Den digitala psykologin vilar på samma gedigna vetenskapliga grund som den fysiska.”
Ökar tillgängligheten – Det digitala formatet ökar tillgängligheten på psykologisk behandling för människor i hela landet. Det är idealiskt för individer som bor långt ifrån en psykologmottagning eller av olika skäl inte har möjlighet att ta sig till ett fysiskt psykologmöte. Digital psykologi är tidseffektivt och ger patienten möjlighet att träffa en psykolog vid en tidpunkt och från en plats som de själva valt, vilket gör psykologisk behandling tillgänglig även för människor med en pressad vardag. Många patienter känner sig tryggare när de kan möta psykologen via en skärm från sitt eget hem. Det gör att somliga upplever det som lättare att dela med sig även av känsliga ämnen. Andra uppskattar att slippa bli igenkänd i ett fysiskt väntrum, säger Victoria Trepp.
Sänker tröskeln Hon upplever även att digital psykologi för många patienter sänker tröskeln till att söka psykologisk behandling. En fungerande samverkan mellan digitala och fysiska vårdgivare är en viktig förutsättning för en effektiv och samordnad psykologisk behandling. – Varierande journalsystem i olika delar av den psykologiska vården är förstås en försvårande faktor, men det förekommer relativt ofta att digitala vårdgivare remitterar patienter med svårare psykiska besvär till psykiatrin, säger Victoria Trepp.
AI för individualisering Hon ser framför sig en omfattande utvecklingspotential för den digitala psykologin under de kommande åren, inte minst när det gäller digital gruppbehandling. – Jag är övertygad om att tillgängligheten till digitala psykologtjänster kommer att öka, både via renodlade digitala aktörer och genom att fler fysiska psykologtjänster kommer att lägga till digitala tjänster. AI-utvecklingen går snabbt i samhället just nu, vilket även öppnar nya möjligheter på den digitala psykologins område. Det vore till exempel fantastiskt om maskininlärning kunde användas för att mäta, utvärdera och anpassa behandlingen. Framöver kommer patienter förmodligen att ha tillgång till smarta funktioner som språkstöd, vilket möjliggör en mer individualiserad digital psykologisk vård. På längre sikt kanske verktyg som kan läsa av patientens röstläge och ansiktsuttryck eller algoritmer som kan larma om ett förändrat beteende hos en patient blir verklighet, avslutar Victoria Trepp.
Just another NMDashboard.se Sites site
Om Framtidens Karriär – Psykolog
Framtidens Karriär är en periodisk tidskrift som ges ut mot psykologer, sjuksköterskor, läkare och socionomer. Framtidens Karriär – Psykolog belyser framtidsfrågorna för psykologprofessionen och inom psykisk hälsa och ohälsa samt utvecklings- och karriärmöjligheter för psykologer i yrket. Framtidens Karriär – Psykolog publiceras både som magasin och som webbtidning.
Upphovsrätt
Allt material på www.karriarpsykolog.se och i tidningen Framtidens Karriär – Psykolog skyddas av upphovsrättslagen. För att publicera material från www.karriarpsykolog.se eller från Framtidens Karriär – Psykolog krävs tillstånd från NextMedia. Citera oss gärna, men ange då källan. Länka gärna till våra artiklar.
GDPR
I och med den nya GDPR-lagstiftningen ber vi att kontakta oss om ni inte önskar denna tidning tillskickad, delta i våra undersökningar eller på annat sätt informeras om innehållet. Maila till för att avregistrera er. Ange att det gäller tidningen Framtidens Karriär – Psykolog.
Framtidens Karriär – Psykolog produceras av NextMedia som sedan många år är specialiserade på bransch- och karriärtidningar.
NM NextMedia AB
Skeppargatan 26
114 26 Stockholm
Tel: 08-661 07 90
| www.nextmedia.se
Cookies
Vi använder så kallade cookies för att förbättra din upplevelse av vår hemsida. Genom att klicka ”Acceptera alla” ger du ditt medgivande till samtliga cookies. Du kan också klicka ”Anpassa inställningar” för att manuellt avgöra vilka cookies du vill acceptera.
Denna hemsida använder cookies för att förbättra din upplevelse av den. De cookies som är kategoriserade som nödvändiga lagras i din webbläsare eftersom de är nödvändiga för hemsidans grundläggande funktioner. Hemsidan använder också cookies för att till exempel analysera hur du använder hemsidan. Dessa cookies lagras i din webbläsare endast med ditt medgivande. Du kan välja att neka dessa cookies men det kan ha viss inverkan på hemsidans beteende.
Necessary cookies are absolutely essential for the website to function properly. These cookies ensure basic functionalities and security features of the website, anonymously.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
cookielawinfo-checkbox-advertisement
1 year
Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie is used to record the user consent for the cookies in the "Advertisement" category .
cookielawinfo-checkbox-analytics
1 year
Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie is used to record the user consent for the cookies in the "Analytics" category .
cookielawinfo-checkbox-functional
1 year
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin to record the user consent for the cookies in the category "Functional".
cookielawinfo-checkbox-necessary
1 year
Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie is used to record the user consent for the cookies in the "Necessary" category .
cookielawinfo-checkbox-others
1 year
Set by the GDPR Cookie Consent plugin, this cookie is used to store the user consent for cookies in the category "Others".
viewed_cookie_policy
1 year
The cookie is set by the GDPR Cookie Consent plugin to store whether or not the user has consented to the use of cookies. It does not store any personal data.
Advertisement cookies are used to provide visitors with relevant ads and marketing campaigns. These cookies track visitors across websites and collect information to provide customized ads.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_fbp
3 months
This cookie is set by Facebook to display advertisements when either on Facebook or on a digital platform powered by Facebook advertising, after visiting the website.
fr
3 months
Facebook sets this cookie to show relevant advertisements to users by tracking user behaviour across the web, on sites that have Facebook pixel or Facebook social plugin.
NID
6 months
NID cookie, set by Google, is used for advertising purposes; to limit the number of times the user sees an ad, to mute unwanted ads, and to measure the effectiveness of ads.
Analytical cookies are used to understand how visitors interact with the website. These cookies help provide information on metrics the number of visitors, bounce rate, traffic source, etc.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
_ga
2 years
The _ga cookie, installed by Google Analytics, calculates visitor, session and campaign data and also keeps track of site usage for the site's analytics report. The cookie stores information anonymously and assigns a randomly generated number to recognize unique visitors.
_gat_gtag_UA_116856644_1
1 minute
Set by Google to distinguish users.
_gid
1 day
Installed by Google Analytics, _gid cookie stores information on how visitors use a website, while also creating an analytics report of the website's performance. Some of the data that are collected include the number of visitors, their source, and the pages they visit anonymously.
Functional cookies help to perform certain functionalities like sharing the content of the website on social media platforms, collect feedbacks, and other third-party features.
Kaka
Varaktighet
Beskrivning
S
1 hour
Used by Yahoo to provide ads, content or analytics.
