fbpx

Skolpsykologer växlar ständigt mellan olika perspektiv

Text: Annika Wihlborg

Rauli Sulanko, skolpsykolog i Malmö och ordförande i Psifos och Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och vice ordförande i Psifos.
Rauli Sulanko, skolpsykolog i Malmö och ordförande i Psifos och Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och vice ordförande i Psifos.
Som skolpsykolog arbetar man ofta självständigt och har ett brett uppdrag för att skapa en hälsofrämjande miljö för alla som vistas i skolan. Den psykologiska kompetensen är ofta väldigt uppskattad av såväl skolpersonal som elever och föräldrar.

Som skolpsykolog har man även en stor frihet i att planera sin tid och definiera sitt uppdrag som en del av ett elevhälsoteam. Drygt hälften av psykologerna kan tänka sig att arbeta som psykolog inom förskola, grundskola eller gymnasium.
– Det är inte någon jättehög siffra. Spontant tänker jag att det skulle kunna vara fler psykologer som kan tänka sig att arbeta i skolans värld. Det borde attrahera fler att arbeta med förebyggande och systematiskt hälsoarbete på en så viktig plats som en skola, säger Rauli Sulanko, skolpsykolog i Malmö och ordförande i Psifos, Sveriges Psykologförbunds nationella förening för psykologer i förskola och skola. Han tog psykologexamen 2011 och har sedan dess arbetat som skolpsykolog, numera på en central enhet i Malmö stad.
Det finns ett stort behov av skolpsykologer runtom i landet. Det är inte ovanligt med en skolpsykolog på uppemot 1 500 elever, men Sveriges Psykologförbund arbetar för att varje psykolog ska ansvara för högst 500 elever.

Skapa hälsofrämjande miljöer
– Många mindre glesbygdskommuner har svårt att rekrytera skolpsykologer. De hyr ofta in psykologkonsulter istället, men det är svårt att uppnå samma kontinuitet i det hälsofrämjande arbetet med en konsult, säger Rauli Sulanko.
Somliga skolpsykologer ingår i ett centralt elevhälsoteam i en kommun, medan andra har en specifik rektor som sin chef. Då är det den enskilda skolledaren som avgör vilka arbetsuppgifter skolpsykologen ska fokusera på.
– Skolpsykologens viktigaste uppgift är att skapa hälsofrämjande miljöer och arbeta med långsiktiga och systematiska förändringsprocesser av lärandemiljön. Man gör även individuella bedömningar av olika elever. För att trivas i rollen som skolpsykolog är det en fördel om man är någorlunda insatt i hur skolan fungerar och har en bred yrkeserfarenhet, säger Rauli Sulanko.

Komplex yrkesroll
– Det är glädjande att 53 procent kan tänka sig att arbeta som skolpsykolog, vi behöver bli fler psykologer i skolan, säger Lena Svedjehed, skolpsykolog i Umeå kommun och vice ordförande i Psifos. Hon har varit psykolog sedan 2010 och arbetade inom barn- och ungdomspsykiatrin fram till 2015 då hon började arbeta som skolpsykolog.
Efterfrågan på skolpsykologer varierar, delvis beroende på hur den socioekonomiska strukturen ser ut i olika kommuner. I kommuner med stora socioekonomiska utmaningar är behovet av elevhälsofrämjande arbete större.
– Skolpsykologens yrkesroll är komplex eftersom man behöver analysera och göra interventioner på såväl organisationsnivå som gruppnivå och individnivå. Det gäller att ständigt kunna skifta mellan dessa tre nivåer. Det hälsofrämjande arbetet utgör en viktig bas i skolpsykologens arbete, men vi har också en viktig uppgift i att uppmärksamma och bedöma neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och psykisk ohälsa bland eleverna. Som skolpsykolog är det bra att vara välorganiserad och kunna planera sin egen arbetstid, säger Lena Svedjehed.

Kan du tänka dig att arbeta som psykolog inom förskola, grundskola eller gymnasium?
Om undersökningen
Undersökningen genomfördes mot ett slumpmässigt urval av psykologer 21–26 mars 2019. Över 600 psykologer har svarat på undersökningen. Statistisk felmarginal 2,5–4 procentenheter.
Publicerad: 03 april, 2019