Möte mellan farmakologi och psykologi
Lotta Arborelius är universitetslektor och docent i farmakologi vid Karolinska Institutet och har undervisat i farmakologi i över 25 år. Men när hon skulle hålla i en farmakologikurs för psykologstudenter hittade hon ingen bra kurslitteratur – allt var riktat till sjuksköterske- eller läkarstudenter med mycket större förkunskaper än psykologstudenterna.
– Jag frågade förlaget Natur & Kultur om de kände till någon bra som skulle passa dessa studenter, men det gjorde de inte. Istället föreslog de att jag skulle skriva den. Jag hade inte alls tänkt tanken, så jag blev först ganska ställd och behövde lite betänketid, säger Lotta Arborelius.
Mötet resulterade i boken ”Neurofarmakologi – för psykologer, psykoterapeuter och beteendevetare”, som bland annat förklarar nervcellen, vad som händer när ett läkemedel kommer in i kroppen och går närmare in på läkemedel som används vid vanliga psykiatriska diagnoser. Också eventuella interaktioner mellan farmakologisk och psykologisk behandling tas upp.
– Problemet med många studier som gjorts om sådana interaktioner är att man sätter in medicinsk behandling och terapi samtidigt – i verkligheten kommer till exempel en deprimerad person först till en vårdcentral och får antidepressiva, och får ofta sedan stå i kö ganska länge innan personen får psykologhjälp. Men hur de olika behandlingsformerna kan interagera med varandra – positivt eller negativt – är en viktig diskussion att ha, säger Lotta Arborelius.
Patientperspektiv
Att allt fler människor idag står på någon typ av läkemedel gör att intresset för farmakologi ökar bland psykologer, enligt Lotta Arborelius, och hon önskar att de övriga psykologutbildningarna liksom den på KI gav mer utrymme åt ämnet.
– Jag håller också i en specialistkurs i neuropsykofarmakologi för legitimerade psykologer, och de tycker att de har nytta av dessa kunskaper. Exempelvis får de lättare att diskutera med läkare och annan vårdpersonal eftersom de får lite mer samma språk, och eftersom det idag oftast är psykologen som träffar patienten mest regelbundet kan det vara viktigt att känna till och vara uppmärksam på exempelvis biverkningar och in- och utsättningssymptom av olika läkemedel. Dessutom, ju mer kunskap psykologer har inom farmakologi desto lättare är det för patienter att prata om att de är oroliga eller kanske inte vill ta sin medicin, så det är viktigt även ur ett patientperspektiv.
Enligt siffror från Socialstyrelsen tog 6,6 miljoner personer (66 procent av befolkningen) ut något läkemedel förra året och 975 196 personer fick antidepressiva läkemedel utskrivna.
