Utmaning att hjälpa rättshaverister
Psykologen Andreas Wedeen har specialiserat sig på rättshaverister.
– Min tes är att beteendet drivs av att det finns ett lidande, men personerna är inte i kontakt med lidandet utan använder det rättshaveristiska beteendet som en copingstrategi för att slippa känna, säger han.
Tillsammans med psykoterapeuten Jakob Carlander har psykologen Andreas Wedeen skrivit boken ”Möta människor med rättshaveristiskt beteende: handbok för yrkresverksamma”.
– Det spännande är att rättshaveri befinner sig mellan juridik och psykiatri, och ingen vet riktigt hur man ska hantera det. Anekdotiskt kunde vi se att det leder till mycket svårigheter för individen, och jag kunde se det hos patienter med psykos och vanföreställningar till exempel. Vi tycker att det här är ett ganska specifikt beteende och mönster, men de kopplas till så många olika diagnoser, säger han.
Det finns i nuläget inga evidensbaserade metoder för att hantera rättshaveristiskt beteende. Dessutom är det många som inte söker sig till psykolog eller psykiatri, eftersom de inte anser sig lida av problemet.
”Det spännande är att rättshaveri befinner sig mellan juridik och psykiatri, och ingen vet riktigt hur man ska hantera det.”
Låt dem berätta
Rättshaveristiska personer har enligt Andreas Wedeen ofta en känsla av att bli invaliderade, varför det är extra viktigt att validera, att hjälpa till med mentalisering och försöka peka på konsekvenserna av vad de gör.
– Det är viktigt att låta dem berätta sin historia. Hur kommer det sig att vi sitter här idag? Det är bra att låta dem få det utrymmet. Man får jobba mycket med att spegla och sammanfatta, men måste vara väldigt försiktig för att inte ge intryck av att hålla med eller tvärtom inte hålla med. Man måste vara tydlig med att man förhåller sig neutral, så man kan inte direkt gå in och argumentera med personens världsbild. Det kan man göra i ett senare skede, och överbrygga det med att säga att det finns olika sätt att reagera på det patienten varit med om, säger Andreas Wedeen.
Stödja i process
Han arbetar mycket med MI och försöker att inte påtvinga en förändring.
– Det handlar snarare om att jobba med diskrepansen; vad är funktionen av det du gör idag, ved leder det till? Att någon ringer och mejlar hundra gånger gör att den blir mer avfärdad till exempel. Det svåraste är att rättshaveristiska personer alltid återkommer till frågan om rätt och fel, så det är tydligt att säga att det inte är det vi kan jobba med att lösa här. Det handlar om att stödja dem i en väldigt komplex process, där personerna har ett lidande som de inte är i kontakt med, säger Andreas Wedeen.
