Forskningssvep: klänningar, AI och transportkänslor

Text: Adrianna Pavlica

Bodil Karlsson, Göteborgs universitet, forskar om perception (Foto: Göran Olofsson) och klänningen som blev viral 2015 och blev startskottet för Bodil Karlssons forskning.
Bodil Karlsson, Göteborgs universitet, forskar om perception (Foto: Göran Olofsson) och klänningen som blev viral 2015 och blev startskottet för Bodil Karlssons forskning.
Psykologisk forskning pågår som vanligt för fullt över hela landet. Här är tre heta studier att hålla koll på.

Bodil Karlsson, doktorand vid Göteborgs universitets psykologiska institution, tar i sin forskning avstamp i den bild på en klänning som blev viral 2015. Under hashtaggen #dressgate fördes heta diskussioner om huruvida klänningen var i svart och blått eller vitt och guld.
– Min avhandling handlar om hur människor bedömer om en fråga har ett rätt svar eller inte. Samtidigt dök den här bilden upp och startade en debatt på temat på ett enkelt sätt, säger Bodil Karlsson om forskningsidén.
Hon lät 190 personer svara på en webbenkät med frågor om vilken färg de ser på klänningen samt vad det rätta svaret är. Studien visade på en diskrepans mellan svaren, alltså att personer inte litade på vad de såg.
– Man har ju sett att människor kan ha minnesupplevelser av saker som inte alls har hänt, och tydligen kan man också se saker i realtid som man inte tror är sanna. Man tror kanske mer på att det någon annan säger är sant snarare än det man själv upplever.
Studien visade också att optimister i högre utsträckning än andra inte trodde att det fanns ett rätt svar.
– Vi har hittat det här sambandet i tre olika studier i Sverige och tror att det kanske är något kulturellt. Vi har försökt göra samma sak i Japan och då hittade vi ingenting. Eventuellt kan det i Sverige vara mer politiskt korrekt att säga att det inte finns ett rätt svar, säger Bodil Karlsson.
Just nu söker hon forskningsanslag för att fortsätta titta på vad som händer i hjärnan och mäta deltagarnas färgseende.

Margareta Friman, Karlstads universitet, forskar om transporter. Foto: Maria Obed
Margareta Friman, Karlstads universitet, forskar om transporter. Foto: Maria Obed
Vardagsresandets känslor
Vid Karlstads universitet arbetar psykologiprofessorn Margareta Friman med ett långvarigt forskningsprogram som handlar om transporter, och har nyligen tillsammans forskare i psykologi och transportgeografi publicerat studien ”How does travel affect emotional well-being and life satisfaction?”. Forskarna har utvecklat en app som deltagarna i studien kunde göra rapporter i under sina resor: till exempel om bussen var sen eller de inte fick någon sittplats, om de kände sig uttråkade eller glada. Också kvalitativa intervjuer genomfördes.
– Vi har inte bara velat titta på den kognitiva aspekten, hur människor värderar sitt resande och tänker kring restid och komfort. Vi har kunnat visa att vardagsresande och pendling har betydelse för hur människor mår i stort och det kan vara viktigt att känna till för exempelvis arbetsgivare.
Enligt Margareta Friman förvånar det många att vardagsresor kan ha en känslomässig betydelse.
– Som politiker eller trafikplanerare har man inte tänkt på de aspekterna, utan man är väldigt fokuserad på infrastruktur och de hårda bitarna. Men man bör alltså få med hur människor upplever sitt vardagsresande, särskilt i dessa dagar när vi vill att människor ska resa mer hållbart. Det är viktigt att utveckla alternativ som inte ses som en bestraffning som sänker livskvaliteten.
Margareta Friman ser en trend där trafik- och stadsplanerare i större utsträckning börjat ta till sig de psykologiska effekterna av hur man rör sig i staden. Hennes forskningsgrupp har flera nya studier på gång som bland annat handlar om kollaborativ kollektivtrafik, samåkning och beteendepåverkansåtgärder för ett mer hållbart resande.

Sverker Sikström, Lunds universitet, forskar om ord och AI. Foto: Lunds universitet
Sverker Sikström, Lunds universitet, forskar om ord och AI. Foto: Lunds universitet
Ord istället för siffror
Sverker Sikström, psykologiprofessor vid Lunds universitet, har tillsammans med sin forskargrupp i vår vunnit Sparbanken Skånes pris för framtidens innovationer för sin forskning där ord och AI ska förbättra diagnostiseringen av psykisk ohälsa.
– Vi jobbar med att komplettera skattningsskalor med ord. Patienter som kommer till en psykiatrisk klinik fyller inte bara i siffror utan får också med ord beskriva hur de mår. Sedan använder vi artificiell intelligens, AI, för att tolka orden till en diagnos, säger Sverker Sikström.
Forskningen bakom metoden presenteras i studien ”Semantic Measures: Using Natural Language Processing to Measure, Differentiate and Describe Psychological Constructs” som är under tryck i Psychological Methods.
– Jag tror att om 5-10 år kommer den här metoden att vara något som är vedertaget och använt, säger Sverker Sikström.
Forskargruppen har gått ut med information om sin metod till en rad kliniker som svarat med intresse. De har också fått anslag till att fortsätta sin forskning.

Publicerad: 02 maj, 2018